Goodbye Lenin

 
Vi har länge velat se Goodbye Lenin, och igår blev det av! Julia var på fest, så hon får se i efterhand, och Kata ville inte se den, så det var jag, Peter och Malin. Vi fick förklara rätt mycket för Malin om Väst- och Östberlin, och det känns, som alltid, när man pratar om det, helt otroligt att allt det där har hänt i vår egen tid.

Filmen handlar om en kvinna i 50-årsåldern som var starkt engagerad i Partiet, men som får en hjärtinfarkt och är i koma under 8 månader; under den mest spännande tiden då muren föll och allting ändrades. Hennes två barn; unga vuxna, njuter av allt som plötsligt går att göra, nya kläder, ny mat, nytt allt i väststil. När mamman vaknar upp är allting annorlunda. Men hon är ömtålig och ska inte utsättas för chock; därför driver framför allt sonen att skapa en låtsasvärld för mamman för han tror inte att hon skulle klara att Östtyskland fallit. Han lägger mycket tid på att sleva över grönsakskonserver i gamla östburkar och på att filma "nyhetssändningar" med sin vän.
 
Det är tidvis riktigt roligt; ibland väldigt tragiskt. Men över allt vilar kärleken mellan familjemedlemmarna, mellan grannar, och lite mer explosivt, mellan ungdomarna som just håller på med sina första egna kärleksrelationer.
 
För mig och Peter som besökte Berlin under påsken 1988, precis innan muren föll och det var ett helt otänkbart scenario, var filmen extra kul.

Kommentarer
Postat av: Karin Dahlgren

Och ja, jag var mer än nöjd att jag valde film framför melodifestivalen!

2013-02-10 @ 11:31:51
URL: http://karinesmeralda.blogg.se
Postat av: Ingrid

Wow, funkade den på Malin?!! Era tjejer är verkligen något utöver det vanliga. Hon kan inte ha vetat att Sean Banan skulle vara med igår kväll, eller visste hon och valde filmen och kommer sluta som något ingen vanlig dödlig kan uppnå ;) .
Ni gjorde dock helt rätt, ni missade inget!

Svar: Malin är så tacksam om hon bara får vara med! Lite som lillasyskonet som är glad över att få vara hund i Mamma, Pappa, Barn. Men hon är väldigt nyfiken av sig.
Karin

2013-02-10 @ 22:55:49

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0