Jag älskar mitt jobb!

Alltså, jag vet att det är att ha hybris, verka oärlig och en massa annat, men jag kan inte nog tacka min lyckliga stjärna att jag bytte jobb för 2 1/2 år sen. Jag trivs så himla bra, med arbetsuppgifterna, med min chef, med kollegorna på avdelningen. På sistone (troligen för att folk tror att jag går igenom en jobbig period) har jag också fått många kramar helt spontant i korridorerna! Men undrar om jag inte är allra mest imponerad av det där med kärnvärden som verkligen betyder något, och det stora sociala ansvaret. Nog för att jag förstår att hålla på med välgörenhet och synas på rätt ställen kan betala sig, men hos oss är det mycket mer än så. 
 
Nästan alla engagerar sig, senast var det Movember så prostatacancer uppmärksammades och jag tror att vi blev sjätte företag i Sverige på att dra ihop pengar till det, t ex genom att köpa mustaschkakor. Hittar nu retsamt nog inte den roliga bilden.
 
Och just nu pågår Musikhjälpen då en av killarna bakar mängder av radiokakor, ställer ut i kylarna och arrangerar insamling som "betalning" för godsakerna, det ramlar in någon tusenlapp per dag.
 
Men det händer också roliga saker inom våra team. För ett par veckor sen skulle ett av mina team överraska konsulterna som skulle vidare till nya utmaningar - det blev en skogsutflykt med korvgrillning och promenad och fågelskådning, det fotades en del. Som avskedspresent till dem som slutade, ordnade en av grabbarna fina muggar med detta motiv:
 
 
 
Vi hade gemensamt samlat in till egna + presentmuggar, men så kom chefen och sa: Lämna kvittot till mig bara, det tar jag på teambuildingkontot. Nice!
 
Och häromdagen då, min kollega som hanterar översättningarna, fick en liten julklapp från den polska leverantören - mjuka pepparkakor med aprikosfyllning i en speciell burk som jag genast intresserade mig mycket för. Hon som fick presenten hade fått samma i fjol, så hon kunde tänka sig att avstå burken... deal, tänkte jag! Men så kom en annan kollega (som inte hört hur sugen jag var) och sa att en sån där burk ville hon gärna ha... då ordnades det lotteri, och det visade sig att det bara var jag och Maria som var på hugget. Då bestämde sig den snälla Maria för att avstå sin lott till min fördel och jag fick burken inslagen i ett fint paket!
 
Såhär fin är den, ännu finare i verkligheten!
 
 
 
Man ställer alltså ett ljus inuti och så speglar sig ljuset från alla små hålen i rummet. Så mysig!
 
Men trots att jag älskar jobbet och folket, är det nu jädrans skönt med helg! Lite tyst att vara barnlös, men jag är inte sysslolös...
 
Och jag längtar efter lite julledigt!
 

Kommentarer
Postat av: Ingrid

Hej Karin!
Jättekul att se allt roligt du skrivit här när jag ägnat mig åt jul- och nyårsbestyr.
När man varit på olika arbetsplatser där det varit bade batter och sämre, värdesätter man VERKLIGEN en plats där man trivs. Jag förstår dig till FULLO och det kan verkligen inte nog betonas hur viktigt sådant är, därför tycker jag inte du har minsta hybris. Däremot blir jag trots att även jag trivs väldigt bra där jag är, avundsjuk på det där lilla extra som ni uppenbarligen har. GRATTIS till dig som jobbar där!
Huset är jättefint!!
Gott nytt år! sager jag också nu när det blivit 2014. Kram Ingrid

2014-01-06 @ 16:26:57

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0