Utanför bekvämlighetszonen

Ni som känner mig, ni vet att jag har århundradets sämsta lokalsinne och man tacklar ju svagheter på olika sätt. För egen del går det ut på att jag håller mig till kända stigar och håller absolut inte på och improviserar. Har jag lärt mig en bra väg, håller jag fast vid den. Har jag lärt mig en mindre bra väg, håller jag fast vid den också.
 
Idag skulle jag lotsa våra amerikanska besökare till Lund (de ville cykla) och de är hälften så gamla som jag och hälften så snabba :-). Nä, nu överdriver jag. De cyklade på riktigt bra, på lånta cyklar (Peters) dessutom. Givetvis cyklade jag exakt samma väg som jag alltid tar till jobbet men när jag normalt viker av till Ideon, följde jag nu skyltar "Stortorget" på gator som jag inte brukar vara på. Mycket nöjd kom vi fram till en stor turistkarta nära domkyrkan och universitetet, så där släppte jag dem och sa att de ju kunde gå vart de ville enligt kartan.
 
Jag började min hemcykling och fick ett infall - när det stod "Hjärup" och "Lomma" på en cykelskylt, följde jag den. Jag vet ju att Hjärup är strax efter St Lars-parken på min vanliga runda, och att jag nu skulle till Scaniabadet istället för hem, jag vet att Västra Hamnen kommer efter Lomma. Så det kunde ju inte gå fel. Ja, ni förstår ju själva - såklart gick det fel - strax slutade skyltarna och vilken cykelbana skulle man då följa? Ingen aning! Men till min hjälp hade jag Turning Torso och motvind. Så länge det var rak motvind var det rätt hål; det visste jag säkert. Jag kom så småningom till Lomma men där började det krångla igen - när det står Centrum - är det då Lomma centrum eller Malmö centrum? Man undrar?? Jag passerade garanterat Lomma centrum och sen kom det faktiskt en skylt med Malmö. På något sätt kom jag ut på en liten grusad cykelväg (i konkurrens med något sydsvenskan-arrangemang som hade spärrat av överallt) precis intill havet - andlöst vackert med vågor och sol och vind. Men gruscykelvägen blev mindre och mindre och övergick i trampad grässtig... då vände jag upp mot stora vägen som ledde mig mot Spillepeng, gamla jobbet etc. Sen kunde jag slå på autopiloten igen! 
 
Då ringde jag Julia och frågade om hon var badsugen - det var hon - så vi tog ett (sista?) dopp på Scaniabadet. 17° var lite kallare än de 25° i Antibes... Men jag var svettig så det räckte, så det funkade fint.
 
För en gångs skull funkade inte Funbeat-appen så jag kan inte granska mina villovägar på kartan!! 55 km i benen på bara frukost och en banan... jag var lite svag när jag kom hem. Men nu är det söndagsmiddag hos svärföräldrarna, så jag lär kompensera.

Kommentarer
Postat av: Ingrid

Jag tror inte det är sant!!! Du var alltså typ 200 m från mig utan att komma och hälsa på...?? Din BUSE! Kan inte förstå att du orkade cykla SÅ långt, för mig är det både obegripligt och oerhört imponerande. KRAM.

2012-08-26 @ 21:25:23

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0