Kalvinknatet


I kväll var det premiär för Malin i Kalvinknatet. Hon var mycket förväntansfull och tydligen var det 10 till ur klassen som skulle löpa, så det hade snackats mycket om det i skolan. Malin kände sig stark inför loppet och tyckte att hon hade goda vinstchanser.

Vi cyklade dit och Peter och jag puttade henne då och då för att hon inte skulle ta slut på krafterna. Tycker ni att det låter som curlingföräldrar? Då skulle ni ha sett alla dem som sprang tillsammans med sina barn och gav dem glada tillrop under rundan! Det var mest så bland klassen 6-åriga pojkar. Eftersom Malin nu hade energi kvar, passade hon på att springa det fortaste hon kunde upp och nedför den höga kullen intill Tallriken i Pildammsparken. Det hade sugit kraften ur mina ben men man kan ju inte jämföra dem med en sexårings!

Typiskt nog hade kameran ätit upp batterierna när jag skulle fota dem på startlinjen men härligt var det i alla fall att se alla tjejerna, och trots att vi kom lite sent, trängde sig Malin och hennes kompis som vi mötte på väg in i parken, längst fram. Man får spana efter henne på pressbilder! Hon hade nummer 33 och grön tröja. Malin tyckte att det var lite pinsamt att värma upp med Kalvin, bara. Jag fick fota hemma efteråt.

Malin kutade på bäst hon kunde men kom ändå inte först! På andra och tredje plats kom dock två tjejer från hennes fotbollslag, så jag tyckte att stjärnglansen kunde räcka till Malin också... men hon var lite sur över att inte få stå på pallen. Vi sa åt henne att hon fick träna lite inför nästa år i så fall.

Det kändes som att jag kände hälften av åskådarna; det var klasskompisars föräldrar, simskolebarns föräldrar, gamla bekanta och även Kocken från jobbet med sin älskling.

På väg mot cyklarna efteråt mötte vi många som skulle tävla lite senare och flera sa: "Titta - redan en med medalj" om Malin. Hon sprang upp på höga kullen igen och träffade ett par ungar som beundrade hennes medalj och frågade "Kom du etta, tvåa eller trea?". Malin sa "Nä, jag fick inte stå på pallen men jag kom in bland de första i alla fall!". (detta var en mild överdrift) Är hon inte rapp i benen, så är hon åtminstone det i truten.

Så här skönt var det på gräsmattan efteråt:


Kommentarer
Postat av: Ingrid

HEJA Malin ! Bra jobbat! Våra barn har varit med en gång i Kalvinknatet och det är verkligen ett supertrevligt evenemang!

2011-05-19 @ 00:55:12
Postat av: Li

I Leksand finns inget Kalvinknat så åkarna här fick springa Leksandsrundan, olika långt beroende på ålder. Också ett mysigt arrangemang =)

2011-05-19 @ 11:31:43
URL: http://li-amadeus.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0