Champagneprovning



I torsdags var det mitt sista LC-möte med den egna klubben. Dock ser jag Tjejvättern om prick 2 veckor som den verkliga avslutningen. Och sen öppnar sig möjligheter att hänga med lite som gäst någon gång, och att träffa den trevliga Past Members-klubben. Framför allt tror jag mig få mera tid även med lite andra roliga grejor; t ex bokklubben jag just gått med i.

Men sista mötet blev en riktigt festlig tillställning! Det var champagneprovning med Peter Brobeck - han var mycket kunnig och underhållande, och för en gångs skull lärde jag mig lite om mina egna preferenser. Annars tycker jag ofta att en provning är kul för stunden, men att man lika fort glömmer igen.

En lärdom var att det mousserande vinet inte ska serveras iskallt, som jag alltid trott, utan att det kan vara lagom att ta ut flaskorna från kylen en timme innan servering. Självklart vet jag att tempererad dryck smakar mer än iskall, men har ändå haft för mig att bubbel ska vara så kallt det bara går. Jag tror att jag är svag även för immiga glas. Vi fick också lära oss att öppna flaskorna på rätt sätt, med "nunnefis" som resultat. Jag är även svag för smällande korkar!

Något annat jag också kommer att minnas är att det finns 3 klasser av Champagne - standard (massproducerad genom automatiska processer), årgångs- (gjord på druvor av en viss fin årgång) samt prestige (helt manuellt framställd).

Vi fick först prova en Cava (Spaniens svar på Champagne) som hette Anna (lätt att komma ihåg; helst som vi var hemma hos Anna). Den var riktigt god och kändes som ett fint billigare alternativ till äkta vara.

Nästa var den klassiska Pol Roger, och den är så klassisk att den kan användas som referens "Pol Roger-typ". Den var betydligt mjukare än jag är van vid att Champagne är, och mycket lättdrucken om man står och skålar, t ex.

Sist var lyxchampagnen, i numrerad flaska, Les Échansons Grand Cru, och den var då i stället av Bollinger-typ - mer klassisk torr Champagne men med stor smak. Man får den för "billiga" 769 kr för att den kommer från en liten producent; motsvarande Bollinger/Louis Roederer kostar minst tre gånger så mycket. Den var inte så tilltalande att dricka efter mjuka Pol Roger, men sen till maten - en ljuvlig medelhavsbuffé - kom den till sin rätt, och då kändes Pol Roger nästan lite söt. Intressant det där med smaker, hur det man äter till påverkar upplevelsen av drycken och vice versa.

Utbildningen avslutades med en crash course i sabrering - som vissa minn, var jag hemskt sugen på att sabrera på nyårsafton men hade inte "hunnit" träna. Nu verkar det minsann som att det finns ett par glada medsystrar som vill testa. Brobeck garanterade att man kunde träna på Chapel Hill. Jag lovar att återkomma med skrytet om jag lyckas!

Jag ser även fram emot att festa på ett par fina flaskor som står här och väntar på rätt tillfälle.

Kommentarer
Postat av: Boktokig

och nu har du lärt mig massor också! Tycker också att det är spännande hur vissa drycker passar så otroligt bra i vissa sammanhang, men annars inte är så speciella. Det är kul när någon kunnig bjuder på mat och dryck.

2011-05-30 @ 09:00:59
URL: http://boktokig.blogspot.com/
Postat av: Catharina

Men... nu blev jag lite konfunderad! Visst är du yngre än mig och har redan slutat i LC?! Jag har ju ett helt år kvar :o) Men du kom kanske med tidigare än vad jag gjorde?

Låter jättetrevligt med champagneprovning! På vårt årsmöte ska vi ha mordmysterium och det tycker jag ska bli spännande... jag som inte kan ljuga eller hitta på... Men det blir nog kul ;o)



Jag har också planer på att starta en bokklubb/cirkel när mitt LC-liv är över...

2011-05-30 @ 23:26:01

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0