Påskaftonscykling

Kampen för att matcha utmaningen om 1000 cyklade kilometer innan Tjejvättern 12 juni pågår för fullt. Idag cyklade Peter och jag ut direkt efter frukost - Malin placerades mot våra principer vid TV:n och Katarina var redan kvällen innan meddelad att hon skulle vara standby. Just när vi gick ut kl 9 hörde jag att Katarina steg upp så det passade bra.

Förra fredagen cyklade vi ju 24 km efter jobbet genom att runda Klagshamn. Det blev olika vägar dit och hem (bra) men lite för mycket landsbygd för min smak. Jag tycker att det är skönare att cykla där det finns allmänna kommunikationer om cykeln eller orken skulle svika, och sen gillar jag om det finns möjlighet till att köpa något att dricka eller så. Så idag provade vi en annan rutt. Vi cyklade ner till Bunkeflostrand och cyklade sen utmed havet via Sibbarp, utmed Limhamnsfältet och sen tog vi en 5-minuterspaus vid Kockums Fritiden, drack lite vatten och pustade. Sen ner genom Västra Hamnen innan vi vände tillbaka. Det blev nästan 28 km. Nästa gång (jo, för det blir nog fler turer) ska jag se till att vi cyklar ungefär samma runda men med fikapaus på Espresso House i Västra Hamnen. Det såg väldigt inbjudande ut när vi kom förbi där. Turen to ca 1½ timme. Det var underbart soligt men ganska blåsigt.

Men idag blev det fika hemma - Peter sprang över till Konsum och köpte våffelmix och sen gräddade han till alla som ville ha. Jag hade tänkt att motionsturen skulle ge inte bara pluskilometer utan även minushekton, men kunde inte motstå våfflorna. Nu känner jag mig väldigt mätt. I eftermiddag kommer min svärmor med påskägg till barnen och sen ska vi på middag hos mina föräldrar.

Kommentarer
Postat av: Ingrid

Åh vad jag skrattar. Sicken citytjej du är...!!! Du skulle väl aldrig ge upp och ta bussen hem. Jag är säker på att det är fikastoppen som lockar mest.

Själv är jag inte så smart, tränar jag så tränar jag. I fjällen har jag åkt mycket längdåkningsskidor. Mamma ska alltid ha med apelsin att äta i spåret. Själv tycker jag det är onödigt. Har vi precis ätit behöver man väl inte äta i spåret igen. Då kör jag hellre klart och äter när jag kommer hem istället för att kladda med en apelsin där. Kanske är det därför jag tränar så lite, för att jag inte insett charmen med de trevliga stoppen man ska lägga in... Bör analyseras!

2010-04-06 @ 12:27:07

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0