Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap

Seeeeg

Om inte min mor, med vanligtvis väldigt god boksmak, insisterat på att detta var en bra bok, hade jag gett upp för längesen. I början var boken ganska intetsägande, småmysig (och det är ett skällsord i min värld) men med för många personer att hålla reda på. Allt är i brevform, desstuom.

Redan titeln antyder ju att det ska vara något slags feelgood-bok, som jag inte uppskattar. Men på slutet hämtar den sig och blir äkta och stark, och människorna får ett djup. Så till sist tyckte jag att den var riktigt bra, men att det inte var värt transportsträckan genom första halvan.

Så, inget jag rekommenderar, men har ni redan läst den är jag nyfiken på vad ni tycker. På Adlibris har alla gett den gott betyg. Bäst att jag går in och väger upp!

Kommentarer
Postat av: Ingrid

Jag har inte koll på något, uppenbarligen. Inte på filmen ovan och inte på denna bok, men jag litar på dig och lägger inte in den på "att läsa"-listan :-)) .

2009-10-06 @ 22:24:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0