Bästa Halloween-nöjet

Malin tittade i en leksakskatalog hemma hos Mormor och intresserade sig med skräckblandad förtjusning över otäcka klädslar och masker inför Halloween. Själv är jag lite emot Trick or treat, dels för att jag inte vill att ungarna ska tigga; dels för att vissa använder Allhelgonahelgen till att minnas älskade döda.

Men man kan ju inte bli arg ändå när söta spöken och skelett dyker upp vid dörren. Helst ska man ju vara beredd med godis i massor för att slippa bus.

Malin ville aldrig sluta fråga om det otäcka i katalogen, och att hon inte ville att några monster skulle ringa på hemma hos oss, så då tänkte jag att jag skulle vända diskussionen till något mer positivt och berätta om hur vi gjort tidigare.

En jätterolig ploj, var att när det ringde på dörren, snabbt ta på sig en av ungarnas riktigt hemska masker och säga "Åh, små barn till middag!" med sin djupaste röst och skratta ondskefullt. Raringarna utanför dörren kissar då nästan på sig. Ganska roligt vuxennöje! Det gjorde vi nog bara en gång...

Men bästa roligaste knepet: Servera Grynets kräk-godis!

1. Hacka upp gelemöss, russin och blanda med lite havregryn.

2. Smält vit choklad, och en liten aning mjölkchoklad.

3. Blanda ner hacket i chokladen och klicka ut i små kladdar på en ugnsplåt. Låt stelna i kylskåpet.

När det ringer på dörren och skriks "Bus eller godis?" sträcker man fram en tallrik med hemgjorda godiset och säger: "Varsågoda, här får ni lite kräk." Man kan säga att åtgången brukar vara begränsad.

Jag vet även att några gör avhuggna fingrar i marsipan eller av korv. Fungerar säkert lika bra.

Och Malin, hon kvittar nu "Får vi bjuda på lite kräk?" i parti och minut. Får se om det blir aktuellt nästa år...


Kommentarer
Postat av: Ingrid

Väldigt roliga tips tycker jag :-) ! Jag är också lite Halloweenmotståndare, men under åren här har jag mjuknat då jag sett hur mycket denna tradition betyder för många familjer här.

2009-10-27 @ 14:02:51

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0