Utegångsförbud?

Efter gårdagens teambuilding-aktiviteter i Limhamn kom jag hem, haltandes, och Peter undrade om det verkligen var säkert för mig att vara ute och roa mig  - om jag inte står på huvudet så klättrar jag på klättervägg.

Igår kväll kändes det ändå rätt OK men i natt var jag redo att sätta mig i en taxi till akuten. Jag hade såååå ont. Men jag gick upp och tog ett par alvedon och lyckades sedan sova ett par timmar. Att gå till jobbet idag är inte att tänka på. Tänker på Pia som bröt foten när hon skulle pila in snabbt för att köpa några biobiljetter och verd till foten. Min kan väl inte vara bruten?? Far ska komma hit och spana in den snart. Undrar om det finns några skor som man kan ta på sig? Foten ser inte klok ut.

Medan jag satt i köket med Peter och växlade ett par ord, kom Julia ner och meddelade anklagande: "Du får faktiskt sluta vara borta så mycket. Det kan finnas viktiga saker som jag måste prata om." Peter som menade att han faktiskt hade funnits på plats hela kvällen, bemöttes med en nonchalant tonårssuck, och när jag frågade om det var något särskilt sa Julia att det faktiskt var för sent för henne nu (kl 22.15). Samma Julia (läsare av denna blogg dessutom) hade igår ordnat hem ett kravbrev från videobutiken, ställt till mig, för försent inlämnade filmer. "Du kan betala det och dra pengarna på nästa månadspeng". Inte ett ord till ursäkt för att mitt medlemsskap kanske blivit besudlat eller förtroendet missbrukat... Nåja, tänker i mitt huvud något som stod i tidningen à propos tonårsuppfostran Mer kramar än ramar.

Ingrid, du underskattade mig. Igår hann jag minsann med alltihop - bada, tvätta (en maskin; hade tänkt två), äta frukost och laga Katarinas jacka (det finns ett stort antal plagg kvar i lagningshögen). Det känns ju bra idag för nu verkar jag nätt och jämnt kunna klä på mig.

Kommentarer
Postat av: Lotta

Nej men Karin! Du får vara försiktig. Hoppas inget är brutet i alla fall.



Kram på dig och krya på foten.



Kan inte låta bli att skratta åt Julias kommentar om att hon velat prata - känner så väl igen det. Känner även igen Peters kommentar om att han fanns tillgänglig - från min far. Han kan bli lite stött när jag vill prata med mamma och inte honom - även om mina bekymmer numer sällan kommer hela vägen hem till dem.

2009-03-18 @ 11:54:42
URL: http://kulomedelbums.blogspot.com
Postat av: Ingrid

Vad du gör, så få inte förhinder till nästa helg :-) . Något mer om eftersläntande medresenärer??

Hittade ni min scarf på spat? I så fall, har du den?

Var nu rädd om dig! Jag hoppas att det inte är något allvarligt med foten.

Nu ska jag rusa på distriktsmöte här. Det handlar om Human branding. Spännande, ett ämne helt i mitt intresse, annars hade jag inte gått dit! Vi kommer att ha LC-möte här fyra veckor på raken och det är i mesta laget. Kram.

2009-03-18 @ 17:00:30
Postat av: Victoria

Ingrid, jag har ju din scarves...skickade ett sms om det till Michela. Ska bara komma ihåg att packa ner den i Århus-väskan. (ledsen för kapningen Karin!)



Hoppas att foten är som mitt curlingknä...jag höll på att dö av smärta ena dagen, men några dagar senare var det så gott som nytt. Krya på dig hur som helst, och se till att de passar upp på dig ordentligt!

2009-03-18 @ 17:38:20

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0