Prisad vare Far!

Idag kommenterade jag på Ingrids blogg om att jag liksom hon har en väldigt rar och hjälpsam far, och fick direkt min belöning för att ha uppmärksammat honom (fast han visste inte om det, förstås).

Bara en timme efter min kommentar ringde de från dagis och sa att Malin klagat över ont i höger öra några gånger. Jag undrade om jag skulle hämta henne, men de sa att hon var pigg annars, men att vi kanske ville hinna boka en tid innan kvällen. Juste!

Jag ringde då till Far för att höra om han ville titta henne i örat, men han föreslog att han skulle försöka ordna en tid åt henne på Cura istället, och sen ringa tillbaka till mig. Efter 5 minuter ringde han och sa att han fått dagens sista akuttid, 15.15, till henne. Eftersom han inte hade något annat särskilt för sig kunde han hämta henne på dagis, ta henne till läkaren, och sen släppa henne hos Nonna och Farfar som egentligen skulle hämtat Malin.

Strax efter 16 ringde han igen och sa att allt hade gått bra, men att hon hade en röd och svullen, dock intakt, trumhinna och fått antibiotika utskrivet (kan vara Malins första dos i livet! eller så har jag bara selektivt minne). Detta hade han hämtat på Apoteket åt oss.

Vilken service!

Och när jag tackade så mycket för hjälpen sa Far att egentligen var det riktigt bra att han fick sitta i väntrummet med Malin en liten stund för då kom han på att han skulle ta influensavaccinet - han fick då en av de sista doserna som de hade hemma.

Och som om inte detta skulle räcka, har jag även Mor, som ställer in både det ena och det andra för att passa sjuka och friska barnbarn, en svärmor som gärna hjälper till (dessutom stryker alla Peters skjortor!) och en svärfar som är vår ständige taxichaufför när vi inte hinner lämna/hämta ungar på aktiviteter.

Kommentarer
Postat av: Marie A

Ja, vad vore vi utan våra kära föräldrar! Ingenting, faktiskt!

Den där kycklingen såg inte alls dum ut!

Måste säga att jag är impad över att du hinner blogga också! (Och över mig själv för att jag lyckades kommentera!).

Ha det gott!

Kram Marie

2009-01-21 @ 21:27:56
Postat av: Ingrid

Att ha föräldrar och att dessutom ha föräldrar som vill hjälpa till och att ovanpå det ha dem så nära att de KAN hjälpa till är en gåva som inte kan värdesättas nog. Vi får väl betala tillbaka till våra barn och barnbarn en dag.

Jag brukar ibland anteckna de få saker som är mindre bra och skriva hur jag INTE ska bli när jag blir mormor/farmor/svärmor, så att jag inte glömmer...

Trevlig helg! Ingrid

2009-01-23 @ 09:32:53
Postat av: Far

Hej Karin!



Tack för påminnelsen om det här trevliga inlägget-vad kan vi annat tycka?

Apropå kedjereaktioner:Utöver Malins otit och min åtföljande vaccination fanns det faktiskt ytterligare en sådan eftersom S.Birgitta på Öron mycket riktigt påpekade att jag fick en av de sista doserna vaccin,vilket fick mitt samvete att vakna-jag hade nämligen glömt bort att Mor kanske skulle vara ännu mer bejänt av vaccinet mot influensa än jag själv inför den kommande resan till Eucador.Så nästa mottagningsdag på CURA så gjorde jag mig ett nytt ärende hos Birgitta,som vänligt nog gav mig en av de sista vaccinsprutorna i handen,så nu är även Mor influensaskyddad.

Att vara "extraföräldrar" till Malin ibland är något som vi har stor glädje av-synd bara att tiden går så fort.Det är en verkligen en fröjd att uppleva hur ett litet barn tänker och tycker spontant innan omgivningen satt alltför stora spår.Hon har förvisso kommit med många bevingade ord redan!



Trevlig söndag önskar



Far

2009-02-22 @ 11:07:51

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0