Hur man vet att man handlat för många pizzor...

Hos oss beställs det ofta hämtpizza på fredagar; i synnerhet om jag är borta. Vi handlar på Limhamns pizzeria på Västanväg; förr var det Nr 28 på Linnégatan men de tappade stinget, tyckte vi. Om hela familjen är hemma, och vi inte har nån av barnens kompisar med runt bordet lyder beställningen:

1 cosa nostra - skinka, färska champinjoner och räkor (Peter)
1 vesuvio (Julia)
1 pizza med häften bolognese och hälften cosa nostra (Katarina tar köttfärspizzan och Malin den med räkor)
1 grillspett minus pommes plus fetaost (jag)

Nu beställer vi inte varje helg, men kanske varannan. Det brukar bli några slices över till nästa lunch.

För ca 2 veckor sen ringde jag in beställningen och när jag var klar, sa gubben som har pizzerian "Och då kommer Peter och hämtar det?" Intressant, för han brukar nog inte presentera sig? Har han läst på Visa-kortet?

Och ikväll (när jag var borta) hämtade Peter middagen där, och slapp betala, under förevändningen att han varit en så bra kund under många år!

Är det läge att höja ett varningens finger eller ska man bara se det som en slags julklapp?

Kommentarer
Postat av: Fru C

Hm...Peter har nog en närmare/oftare relation till pizzabagaren än du känner till.

2009-12-31 @ 10:27:30
Postat av: Ingrid

WOW, jag gillar alltid när någon har vett att uppskatta sina stamkunder. De är SÅ viktiga och lätt att ta för givna. Det här var verkligen unikt!

Intressant med namnet...

Inte visste jag att in var sådana pizzaköpare. Vi köper inte alls pizza så ofta, men alla gillar det när vi gör det. Fast här är barnen kvar i barnstadiet och vill bara ha ofarlig "skinkpizza". Själv kan jag äta det mest utan det, för jag tycker pizzeriornas skinka är SÅ äcklig. Jag vill alltid ha banan på min pizza.

2010-01-04 @ 10:48:10

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0