Slöseri med tid

Hur kan man gå på så billiga knep?

Jag (liksom alla andra hushåll, gissar jag) hade fått ett erbjudande från mitt postombud, Malmborgs Limhamn, som innebar att om jag köpte ett häfte frimärken skulle jag få 200 g godis gratis.

Nu skulle jag ändå till Malmborgs för att hämta ut ett paket och behövde frimärken, var alltså nöjd att kupongen låg i plånboken. Jag körde dit efter att ha hämtat Malin hos min mor igår vid 17. Malin var lite dagistrött. Jag blev trött när jag såg kön. Det brukar max vara 2 personer framför i kön - nu var det nog 10, och en del stod där med sina - just det - frimärks/godiskuponger...

Nåja, efter sådär 10 minuter av oavbrutet tjat om glass (som är precis där man köar till Posten) var det vår tur och jag fick mitt paket och köpte frimärken. Tyckte dock att frimärkena med bananer var fula så jag köpte med hundar. Godiset då? Det fick man själv väga och gå med till kassan inne i Malmborgs... så det gjorde jag såklart. Jag fyllde påsen ordentligt för att inte riskera att få mindre än 200 g - ve och fasa om jag skulle gå miste om något gratisgodis.

Nu var det även låååång kö till kassan... men jag och Malin uthärdade - vittring på godis ju. Till slut kom vi fram och då sa damen "Har du köpt frimärken, då?" "Såklart "sa jag och viftade med de nyinköpta hundmärkena. "Gratisgodiset gäller bara om man köpt bananfrimärkena" sa tanten (obs att jag nu byter från dam till tant). Det räckte att jag skickade en ilsken blick på hennes håll, så backade hon och sa "Ja egentligen är det bara för bananfrimärkena men om de sa OK i postkassan så..." Godiset vägde 400 g och jag hade lagt ner en halvtimme på att spara 12 kronor + att jag kom hem med godis som jag egentligen inte ville ha.

Ett liknande äventyr inträffade idag när jag skulle hämta ut Peters biljett till MFF-matchen på måndag. Innefattade utlämningsställe i kontorshus delat med Djurens vänner och Psykosmottagningen, oförmåga att ta betalt med kort. cykla till bankomat mm mm. Ticnet lämnar inte ut till ATG-ombud längre. Suck och pust. Jag upprepade som ett mantra för mig själv "Kom ihåg att Peter bytte bakdäcket på min cykel igår".

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0