Midnattsmässa

Julia hade redan någon vecka innan påsk förannonserat att hon ville gå på midnattsmässa (hennes favvotid i kyrkan, tycks det) och jag var inte sen att hänga på förstås. Hyllie Kyrka delar lokaler bl a med Malins dagis så det är nära och välbekant. Julia konfirmerades där i fjol och Katarina har sjungit i Lottas kör några år, så vi känner oss mer hemma där än i Limhamns Kyrka som vi egentligen tillhör, och som jag var i som barn. Jag lånar några bilder från hemsidan.

Nu liknar Hyllie Kyrka inte någon annan kyrka jag känner till - man vet aldrig riktigt vad som ska möta när man kommer fram. Julia och jag hade sett något på tv som slutade 23.10 så det blev ändå lite bråttom att hinna dit till halv tolv. Vi kom alltså cyklandes i full fart, och först trodde jag att jag kanske tagit fel på dag, för det var alldeles mörkt i kyrkans fönster. Men snart såg jag marschallerna samt prästen Bea som stod utanför porten och tog emot med öppna famnen. Vi fick ett ljus var och Bea sa att det skulle börja med en samling i hallen för att sedan genomföra påskens resa in i kyrkorummet. Det var en fin liten skara om ca 25 själar. Lågstämd musik hördes från pianot medan vi väntade i mörkret - några ljus var tända i fönstret men inget elektriskt.

Vi tände varandras ljus, sjöng taizé (några rader som upprepas gång på gång och man faller in i sången när man vill), gick in till dopfunten där alla som ville fick korset tecknat i pannan med dopvatten, som påminnelse om dopet.

Gamla dopfunten

När Bea hade berättat om den tomma graven och om uppståndelsen tändes ett jättestort påskljus och sen fick alla gemensamt hjälpa till och hämta kyrkans utsmyckning i sakristian - ljus, kors, blommor, textilier. Och vi satte våra ljus i den vackra staken som på pricken rymde allas ljus.

Här kan man alltid tända ett ljus

Sedan blev det samling kring altaret, nattvard, välsignelse och mera sång. Fina möten mellan människor. Vi satt inte ner en enda gång utan stod nära varandra och Bea.

Vi cyklade hem med en annan slags inre ro än när vi kom. Julia sa att hon gärna skulle vilja gå dit oftare (och man undrar vad det är som hindrar).

Vackra väggdekorationen

Såhär såg Bea och Kristina inte ut idag... som sagt, vet man aldrig riktigt vad man ska få möta i Hyllie Kyrka, mer än att man får ta emot lindring mot den oro, stress och dystra tankar som vardagen och ekorrhjulet emellanåt kan erbjuda.

Bea och Kristina in action

Kommentarer
Postat av: Catharina

Hej!

Hoppas att du även hittar gamla kommentarer :o) Jag är ju hemkommen från stugan idag och läser ikapp.



Jag blir så glad när jag hör (läser) om att man hittar en ro i kyrkan, det gör jag och det är därför jag är så aktiv där. Jag tjänstgjorde som kyrkvärd i min kyrka på påsknatten och det var trevligt! Något år försökte man samla folk utanför men det var inte bra, så vi släppte in folk i en ganska mörk kyrka och sen tände vi upp kyrkan under en psalm samtidigt som jag och min kollega klädde altaret. Mycket fint och stämningsfullt! Jag körde hem till stugan med samma inre lugn som jag tror du kände. Jag är kvällstrött och jättemörkrädd, så egentligen är ju inte midnattsmässa något för mig, men även om jag vandrade över kyrkogården alldeles ensam sent på kvällen så kände jag mig inte rädd och när jag kom hem vid 2-tiden så var jag inte ens trött utan hann läsa lite i boken jag läser just nu, Flickan med majblommorna, som är så bra.



Kram Catharina

2009-04-13 @ 21:48:00

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0