Cykelåret 2012

Jag hade som målsättning att cykla ToR Lund en gång i veckan, och det gick sådär. Men när jag nu tittar tillbaka i Funbeat där jag försöker skriva in alla cykelkilometer, prickade jag 27 av 39 veckor mellan 1 mars och 1 december; det är jag ändå rätt nöjd med. Från 1 mars till 1 juli missade jag bara 2 veckor!
 
Jag hade ingen träning registrerad innan 1 mars, fast jag vet att jag cyklade lite då också. 1 december kom det snö som ställde till det en del veckor, och så var det helt enkelt för mycket annat som skulle hinnas med. På sommaren var det några semesterveckor och då blev det inte heller något jobbcykling. Men många av veckorna som jag inte cyklade till jobbet, fick jag in 40 km på helgen i stället.
 
Jag märker också att när Peter är på tjänsteresa blir det ingen jobbcykling. Jag behöver sticka hemifrån strax efter 06 om jag ska cykla, och är inte Peter här för att se till att Malin blir klar till skolan, får ju jag göra det.
 
Sammanställning 2012 (visar bara cykling):
 
Visst hade det varit trevligare om jag gjort 300 mil... men jag bestämmer mig för att vara glad för 285! Needless to say, är 300 mil ett mål för 2013! Jag skulle också vilja få in något lopp - tidigare år har jag ju gjort både Tjejvättern, Vombsjön runt, Ringsjön runt och Malmö veloclassic. Det är kul att träna inför ett lopp, och så är ju själva loppet en härlig upplevelse. Nu längtar jag tills man kan ta av dubbdäcken från cyklen, och glida ut i våren! Men det lär dröja litegrann.

Min nya träningsform?

Du vet hur man känner att man borde träna, men att man behöver något nytt för att komma igång?

Kan det vara så att jag har funnit en ny sorts träning att fokusera på?
 
 
Mina senaste 60 dagar på Funbeat... Det är dåligt med Cykling men Flytthjälp är visst under uppseglande! Fast det är knappast en träningsform jag kan rekommendera - istället för hög på adrenalin och stark och pigg, känner jag mig mest sliten och skruttig och trött.
 
Men snart är det slut och i ett annat inlägg ska jag berätta om några fynd från föräldrarnas källare...

Utanför bekvämlighetszonen

Ni som känner mig, ni vet att jag har århundradets sämsta lokalsinne och man tacklar ju svagheter på olika sätt. För egen del går det ut på att jag håller mig till kända stigar och håller absolut inte på och improviserar. Har jag lärt mig en bra väg, håller jag fast vid den. Har jag lärt mig en mindre bra väg, håller jag fast vid den också.
 
Idag skulle jag lotsa våra amerikanska besökare till Lund (de ville cykla) och de är hälften så gamla som jag och hälften så snabba :-). Nä, nu överdriver jag. De cyklade på riktigt bra, på lånta cyklar (Peters) dessutom. Givetvis cyklade jag exakt samma väg som jag alltid tar till jobbet men när jag normalt viker av till Ideon, följde jag nu skyltar "Stortorget" på gator som jag inte brukar vara på. Mycket nöjd kom vi fram till en stor turistkarta nära domkyrkan och universitetet, så där släppte jag dem och sa att de ju kunde gå vart de ville enligt kartan.
 
Jag började min hemcykling och fick ett infall - när det stod "Hjärup" och "Lomma" på en cykelskylt, följde jag den. Jag vet ju att Hjärup är strax efter St Lars-parken på min vanliga runda, och att jag nu skulle till Scaniabadet istället för hem, jag vet att Västra Hamnen kommer efter Lomma. Så det kunde ju inte gå fel. Ja, ni förstår ju själva - såklart gick det fel - strax slutade skyltarna och vilken cykelbana skulle man då följa? Ingen aning! Men till min hjälp hade jag Turning Torso och motvind. Så länge det var rak motvind var det rätt hål; det visste jag säkert. Jag kom så småningom till Lomma men där började det krångla igen - när det står Centrum - är det då Lomma centrum eller Malmö centrum? Man undrar?? Jag passerade garanterat Lomma centrum och sen kom det faktiskt en skylt med Malmö. På något sätt kom jag ut på en liten grusad cykelväg (i konkurrens med något sydsvenskan-arrangemang som hade spärrat av överallt) precis intill havet - andlöst vackert med vågor och sol och vind. Men gruscykelvägen blev mindre och mindre och övergick i trampad grässtig... då vände jag upp mot stora vägen som ledde mig mot Spillepeng, gamla jobbet etc. Sen kunde jag slå på autopiloten igen! 
 
Då ringde jag Julia och frågade om hon var badsugen - det var hon - så vi tog ett (sista?) dopp på Scaniabadet. 17° var lite kallare än de 25° i Antibes... Men jag var svettig så det räckte, så det funkade fint.
 
För en gångs skull funkade inte Funbeat-appen så jag kan inte granska mina villovägar på kartan!! 55 km i benen på bara frukost och en banan... jag var lite svag när jag kom hem. Men nu är det söndagsmiddag hos svärföräldrarna, så jag lär kompensera.

Cyklat i maj

Jag hade förhoppningar om att komma upp i 500 cyklade km i maj, men har stannat på 439. Jag är ändå rätt nöjd. Det är ingen vecka som jag missat att cykla till Lund, och det känns rätt enkelt nu. Skönt. Just nu är jag i valet och kvalet om jag ska vara med på Ringsjön runt på lördag (65 kilometers i så fall) men vädret ser lite trist ut... Men om jag deltar blir det ju en kickstart för juni månads cykling!

Såhär såg det ut i fjol:

7° och regn känns inte alls lika frestande.

Cykelmånaden april

Jag kom igång riktigt bra med cykling i mars, efter lata vintermånader - var nöjd när jag via Funbeat kunde se att jag nått 412 km i mars. Hade farhågor om sämre april, pga ledighet + körde bil med Kata när hon hade prao hos oss, men tro det eller ej, kom jag upp i 435 km för april.


Det känns ganska givet att cykla ToR Lund en dag i veckan - gäller bara att pricka in den finaste cykeldagen med inte för mycket vind.

Så, frågan är vad maj ska erbjuda? 500 km?

Funbeats app

Idag provade jajg Funbeats app i min telefon för att mäta sträckan på dagens träningspass - den s k "Vanliga rundan" (minus Västra Hamnen) som jag har cyklat många gånger inför träning till Tjejvättern. I år blir det ingen tur till Motala, men det skadar inte att träna ändå.

Jag klickade bara på starta inspelning när jag stack ut, och stoppa och spara när jag kom hem, så dök rundan upp med information om sträckning och höjdmeter och allt möjligt annat i mitt eget Funbeat. Trevligt och enkelt!



På 8 km kan ni se att jag kämpade mig uppför Lernacken - den blåa kurvan för hastighet är i botten samtidigt som den gröna för meter över havet går brant uppför. Vid 15-16-17 km hade jag medvind på rakan vid Ribban - härliga stunder och bra fart!

Nu längtar längtar jag efter att göra rundan med stopp för ett dopp i havet! Men det dröjer kanske lite.

Cyklingssummering mars

Ah, det är härligt att vara igång med att cykla igen! I mars har jag flitigt åkt tåg 13 gånger ToR, och då blir det 40 min cykling om dagen där (ToR hemma-Hyllie samt ToR Lund C- Ideon), och så har jag cyklat ToR Lund 4 gånger. Det känns bra i plånboken och i benen, och rätt för miljön, att inte köra varje dag. De få dagarna som jag körde, råkade jag ändå ut för att sitta fast på E22 i olyckor två gånger. Egentligen gillar jag allra bäst de där korta sträckorna mellan stationerna som nästan inte känns (jo, känns lite, för jag har alltid med en torr skjorta i väskan som jag tar på mig på kontoret sen), men som summerar upp till bra tid och kilometer.

Eftersom jag fyller i cyklingen i Funbeat, ser jag att jag har cyklat 1333 minuter (ca 22 timmar) och 412,34 km i mars. Frågan är om det blir bättre eller sämre i april, med en del lediga dagar... gissar på sämre - jag gör ofta annat då! Men vädret kan möjligen leda til bättre. Förresten kommer  jag att gå miste om mycket av vardagsmotionen i april, för Kata ska ha 2 veckors prao, i restaurangköket på mitt jobb, och då kommer vi nog oftast att ta bilen. Det är inte precis samma ekonomi att åka kollektivt då... så absolut chans för sämre april.

Bländad

Jag cyklade ToR Lund idag - härliga tider. Dit undgick jag att fastna i tågstopp ca 7.30-11.30 pga dödsolycka i Åkarp. Hem var det underbart varmt och vårigt. Jag invigde min buff som jag fick på födelsedagen - både skön och såg cool ut. Jag var mycket nöjd med hur tunn och skön den var under hjälmen, täckte öronen och så slapp jag små hårstrån i ansiktet.



Men nu var det inte jag som bländade folk idag - dock hade jag nog ett leende på läpparna med tanke på hur många smil jag fick i utbyte. Nej, följande 3 bländningar hände på vägen hem från Lund:

  • Solen (inte oväntad, men man är ju ovan)
  • Mittsträngen på Lundavägen - så grön att det nästan sved i ögonen. Jag spanade för att se om det var konstgräs, men det såg äkta ut!
  • 3 killar, var för sig, i korta tighta cykelbyxor, exponerade bländande vita ben!

Cyklat upp all energi

Mmm... så är det! Efter morgonturen till Lund kände jag mig så pigg och fräsch - helst som jag cyklat förbi långa långa bilköer vid Hjärup där det smällde i morse (kollegan satt fast minst en halvtimme). Jag höll nästan exakt samma takt som när jag är i normal form, och det är jag inte nu. Kändes bra ju!

Hem fick jag betala priset - det var visst medvind dit. Hem var det betydligt tyngre och nu är jag riktigt trött. Peter jobbar över men Katarina hade fint nog både hämtat Malin på skolan och lagat middag, så jag kunde genast kasta i mig maten när jag kom hem.

Här kommer min generande träningsstatistik från Funbeat:


Fast om man ska vara positiv så har jag tydligen redan sportat lika mycket i mars som hela november!

I startgroparna

Minsann är det inte dags att hoppa upp på sadeln igen? Efter en otroligt slö vinter med mycket bilkörning, har jag nu skaffat nytt periodkort (vilket innebär 40 min cykling om dagen), och nu när det är plusgrader, vill jag gärna cykla till Lund en gång i veckan igen. Premiär i morgon! Ny månad dessutom!

I slutet av förra säsongen tappade jag 2 av 4 knappar på min cykeldator, så nu har jag skaffat en ny. Det gick att använda knapparna om man bara hade en penna att peta där knapparna suttit, men det blev för jobbigt. När jag skulle ställa in den nya, kollade jag efter hjulstorlek på den gamla, och ramlade då även över totalen på den gamla: 302 timmar och 580 mil. En hel del faktiskt! Var ju tvungen att kolla hur länge jag haft den på cykeln (och den är egentligen bara på för träningspass, så jag har i själva verket avverkat lite till) - nästan 2 år!

Nu har jag ingen Tjejvätter att träna mot, men är sugen på att knappa in kilometrarna nånstans. Får kanske återuppväcka Funbeat.

Motionsstatistik

Jag har ju på olika sätt försökt hålla koll på cyklade kilometer, som ni har sett här på bloggen till och från, med mina tickers med målsättningar "Uppladdning inför Tjejvättern", "Cykla genom hösten" etc. Det är tillfredsställande att se hur kilometer läggs till kilometer och man närmar sig ett uppsatt mål.

Victoria har diskret påmint om att det finns sajter där man kan registrera sin träning och få ut lite mer än bara så... och rekommenderade särskilt Funbeat.se. Nu har jag varit med där ett tag och gillar det verkligen, trots att jag inte tagit steget att interagera med andra människor.

En rolig funktion är cirkeldiagrammet som visar hur mycket tid man lagt på respektive träningsform, och det är intressant, då jag funderat en del över om de där cykelturerna ToR Hyllie och ToR Lund C - Ideon verkligen förtjänar att registrera som träning. Jag har kommit fram till att vardagsmotionen inte ska underskattas. Se själva:


Och det där loppet, Malmö Velo Classic om 75 km förra lördagen, som kändes som en ganska stor insats ändå, representeras av ynka 11%. Cyklingen till och från tåget, liksom ärenden, ibland i sällskap med Malin kallar jag Cykling - Transport, medan helgrundor till t ex Västra Hamnen går in under Cykling. Cykling ToR jobbet är den turen jag försöker göra en gång i veckan, cykla hela vägen mellan Djupadal och Ideon och tillbaka.

Om jag filtrerar ut bara cykling (för de där promenderna känns lite perifera) kan jag se att jag har cyklat i 1319 minuter (eller 22 timmar), och avverkat 435 km under de senaste 30 dagarna.

Nån av er andra som är på Funbeat? I så fall kan vi bli kompisar där!

Konstiga tider

Så länge jag kan minnas, har jag maskat för att slippa gympalektioner, promenader, brännboll och allt annat pulshöjande. Det enda idrottsaktiga jag gjort någorlunda frivilligt under alla år, har varit simning. Sen fanns det en period när jag jobbade på tullen, då jag och ett gäng glada tjejer spelade innebandy i Korpen, deltog i fotbolls-RM och annat - åh vad kul vi hade. Under vissa tider har jag gått på Friskis & Svettis och spinning, men mest har det varit uppoffring och som förevändning för att kunna äta något gott.

Men nu, nu går jag här som en kärlekskrank katta och spanar ut genom fönstret - jag riktigt hör hur jag försöker förleda mig själv: "Visst verkar det som att det snart ska sluta blåsa?". Chefen har jag övertalat att få gå lite tidigare i morgon, jag måste stiga upp halv sex, och jag kommer att få stressa för att hinna till tjejmiddagen på stan. Galet, galet, men i morgon ska det cyklas till Lund, och tillbaka hem. Konstigt nog är jag redan övertygad om att det ska bli en härlig tur. Väskan är packad med ombyte, MP3-spelaren är laddad med nya hörböcker. Kan det vara en försenad fyrtioårskris?

Malmö Velo Classic

Idag var det cykellopp - Malmö Velo Classic - första gången det kördes och så värst mycket Malmö var det nu inte - start i Husie och sen ut på landet - Staffanstorp, Genarp, Häckeberga, t ex. Tuffingarna tog 125 km.


Jag hade tänkt förbereda mig på rätt sätt den här gången - till Tjejvättern var det studentfester i veckan före som störde både mat-, vin-, sömn- och träningsplaner. Det gick sådär med förberedelserna den här gången också.

Sova ordentligt nätterna innan: Check!

Äta rätt mat dagarna innan: Hm, gick på kurs och blev matad med socker och kolhydrater varannan timme.

Inte dricka vin sista kvällen: Gick rätt bra - var på supertrevlig tjejmiddag och drack bara ett glas bubbel och ett glas rosé, och gick hem först av alla.

Cykelträna långpass några dagar innan: Misslyckades.

Men frukosten var perfekt:

Ostfylld omelett, gräddspetsat kaffe, Resorb

Likaså matsäcken:

2 fina smoothies, några energibars och en vattenflaska!

Peter var snäll och körde mig till starten, och där blev det ganska uppenbart att jag var typ ensam om tantcykel med cykelkorg, stänkskärmar och lås. Det var massor av dyra dyra fina fina racers. Men jag skäms ju inte för min cykel - hur skulle man kunna göra det - den var ju snyggast av alla! Och så mycket cred jag fick sen i målfållan, för att jag kunde hålla mitt tempo med den där. Mitt standardsvar var "Det man inte har i utrustningen, får man ha i benen" med ett ironiskt leende.

Loppet då, jag hade ju en plan för det också... eftersom jag inte var i toppform hade jag tänkt mig att ta det lugnt första halvan (hålla 21-22 km/h) och sen öka om jag orkade. Nu blev det visst inte riktigt så... jag kände mig pigg och alla andra körde ju så snabbt... så mitt snitt på de 2 första milen var 26,5 km/h, vilket är jättesnabbt för mig! Ni kan själva tänka er vilka reserver jag var nere och tullade på de sista milen. Loppet var rejält kuperat - mer upp och ner än platta sträckor och ett par riktigt tuffa backar, men vädret var perfekt - lagom temperatur, sol mellan varven och bara lite vind. Jag kom runt på 3:22, och loppet var i själva verket ett par km längre än 75 (både på min mätare och på MVC:s hemsida) så jag fick snitt 23.53 km/h och det är jag mycket nöjd med. Jag ser att jag kom in på plats 20 av 37 damer på 75 km och det är helt OK. Man fick en fin Craft cykeltröja, bara för att man var med!

Nu till sista delen av dålig planering - vi blir 12 på middag i kväll... får hoppas att de inte är alltför kvällspigga eller väntar sig gourmetmat!

Jag bjuder på en bild innan avfärd (kl 8):


Morgonstund

Igår var det en riktigt ambitiös fest på nya jobbet (undrar när jag ska sluta kalla det nya jobbet, förresten), med respektive, så kanske inte värsta klackarna i taket - kan tänka mig att många kan partaja bättre än igår när de är på egen hand. Men allt var mycket trevligt och välordnat, och en massa glada människor.

Eftersom det ändå var fredag och veckan varit rejält intensiv, gav vi upp redan vid 23 och reste kollektivt till Malmö - nöjd med att ha månadskortet - känns så fint när allt resande är gratis.

Så efter alldeles för få timmars sömn satt jag upp i givakt ca 06.30 när en bomb släpptes på taket, eller nähä, det var visst en åskknall. Hur som, kunde inte sova mer, läste lite tidning, åt lite frukost, och sen kom solen. Det verkade inte som att det skulle vara länge, så jag tänkte ta en cykeltur. Precis när jag skulle gå kom jag på att cykeln stod på Hyllie (i själva verket var det Peter som kom på det) - vi hade tänkt ta tåget hem från Lund igår, men nu blev det buss ända hem i stället... Så, först en rask promenad dit, i cykelkläder! Det kändes redan att det skulle bli jättesvettigt att cykla - lite pressande fuktig värme - så jag började genast hallucinera om havsbad. Skulle jag cykla hem och hämta badkläder? Kändes som en omväg. Jag bestämde mig för att om suget satt i, skulle jag ge nudistbryggan en andra chans. Minns ni hur det gick förra gången jag var där?

Hur som, jag cyklade min tur och det kändes bra - ovanligt törstig bara, och lite trött i benen av att ha gått i högklackat, och så var det massor av flygfän i luften - och jag blev mer och mer sugen på badet. När jag kom dit, var det 4 70-plussare på väg därifrån (män och kvinnor) och jag blev ensam kvar. Lugnt, tyckte jag, och krängde av mig cykelkläderna! När jag just plumsade i, kom det såklart en kille och började klä av sig. När jag gick upp, gick han ut, så vi möttes mitt på bryggan. Lite konstigt är det med nakenheten - bara för att visa hur obesvärad man är, stannar man upp och byter några ord, som jag inte tror att man hade gjort annars. Vattnet var härligt, och nu, nyduschad, regnar det igen. Så glad att jag passade på, både att cykla medan det var uppehåll, och att bada medan det var skönt i vattnet!

Rastad och nybadad!

Så, då blev man ordentligt rastad av Victoria på en sprillans ny racercykel. Vi tog "vanliga rundan" (Vintrie-Bunkeflostrand-Sibbarp-Ribban-Västra Hamnen-Pildammarna-Stadion-Hem) och Victoria hade förespeglat mig att hon mest skulle trixa med att ställa in växlar och klicka i och ur skor... men jag blev rastad så det stänkte om det! Och nu tror jag ändå inte att Victoria tog i sitt värsta...

Vid Scaniabadet tog vi ett dopp (eller, jag badade och Victoria passade cyklar) och beundrade solnedgången. Jag blev lite flirtad med på bryggan av ett par yngre killar - kändes bra för egot. Det var härligt i vattnet - 17° - men jag var ju varm när jag hoppade i. Hoppas, hoppas att det inte var årets sista dopp!

29 km blev det iaf - inte illa en torsdagskväll :-)

På banan!

Och det är då cykelbanan som avses! Jag är mer än nöjd med dagens insats:

Nöjd med att ha lockat ut motvillig cykelkompis, tillika vägvisare, Victoria.

Nöjd med att det var alldeles vindstilla i morse.

Nöjd med att det bara kändes bra och skönt, både i benen och med lite förhöjd puls.

Nöjd med att jag klädde mig precis lagom varmt.

Nöjd med att ha hittat vägen hem (trots att jag cyklade fel redan på Ideon) då vägvisaren hade mer brått hem än jag, och tar hem cykeln en annan dag. Fick bara fråga en gång (i Lund) men då var jag på rätt väg fast jag inte kände igen mig.

Nöjd med att sitta här i torra kläder, mätt och tillfreds.

Det tog nästan en och en halv timme dit (uppförsbacke men vindstilla) och en timme och en kvart hem (nerförsbacke och medvind). Det regnade lätt mest hela tiden, båda vägarna, men första halvtimmen på hemvägen var det uppehåll. 55.88 km, 2:40 h, 20.83 km/h i snitt för tabellbitare (mig själv då, eftersom jag inte har någon ticker att fylla i på).

Nu vill jag cykla mera! Kanske två gånger i veckan? Åtminstone en gång, särskilt fram till den 10 september när jag ska vara med i Malmö Velo Classic ("korta" rundan: 75 km).

Tjejvättern 2011

I år blir det inte lika fylliga reportage som i fjol; varken om LC-upplevelsen eller loppet - det känns inte lika stort och nytt som första gången; därmed inte sagt att det inte var lika härligt! Vädret var bättre, jag hade dubbelt så många klubbkompisar med mig, boendet var lika bra (samma härliga ställe som i fjol), Motala-Vadstena-klubben hade i stället för champagne i målfållan fixat egen depå som sparade tid och som var mycket trevligare än den officiella depån, och jag fick en något bättre tid.

Trots att jag hade velat skriva lite mer, känner jag på mig att det är bäst att agera lite kortfattat NU eller så blir det nog inte alls - snart gör sig verkligheten påmind. Just nu är det fantastiskt nog tyst och skönt omkring mig.

Här är Victoria och vår värdinna Sara innan start, peppade men lite nervösa, framför allt snygga!


Loppet tog 4:25 (4:39 i fjol) för mig, varav 15 minuters paus = rullade 4:10 (4:23), genomsnittsfart 23,7 (22,2) km/h.

Det gick väldigt bra ända fram till sista depån vid 75 km; sen hade jag en riktig svacka med motvind, svagt motlut och energitömd. Jag hämtade mig på slutet och kände mig helt OK vid målgång.

När vi kom hem till Sara igen väntade det här:


På kvällen hade Motala-Vadstena-klubben ordnat med middag - vi var ca 25 cyklister som snackade LC, cykling och livet i allmänhet. Alla var förstås lite slitna så det var skönt att få krypa ner i sängen framåt halv tolv!

Efter frukost fick vi chans att handla lite jordgubbar av Sara - vi åt för övrigt av gårdens jordgubbar till i princip alla måltider...


På hemresan stannade vi till i Gränna, där jag faktiskt aldrig varit förut. Vi parkerade på världens mest lutande parkering, drack en kopp kaffe och provianterade "lite" polkagrisar. Särskilt skickligt av Victoria att vara klädd i passande t-shirt! Anna syns också, beredd med sina inköp.


En eloge till er, Victoria och Anna som med glans klarade sin första Tjejvättern, och som stod för sällskapet! Inte verkade ni särskilt ledbrutna heller - kan man nog tacka alla cyklade kilometer inför loppet för!

Nu väntar bara njutningscykling!!

Studera lite inför loppet

Vanligaste frågan när man berättar att man ska cykla endast 10 mil vid Vättern är "Men då går det väl inte att cykla runt Vättern, eller hur?". De har så rätt för sig!


Det känns mycket bra att ha gjort turen en gång innan, för jag är helt värdelös på att förstå kartor och sånt. Då hade jag inte ens tittat på sträckningen; tänkte att det ger sig, och det gjorde det. I fjol struntade jag i första depån (efter 30 km i rak motvind, 20 sekundmeter), konstigt nog, och gav mig direkt uppför backen till Omberg. Där tog jag mig en liten fikapaus i eget sällskap, högt uppe med hela Vättern i blickfånget. Hämtat från Tjejvätterns sajt:

På vägen passerar man igenom Ekopark Omberg. Ekopark Omberg är ett av landets vackraste naturområden med en mosaik av skogar och dramatiska bergsbranter. Berget Omberg har trollbundit och fascinerat människan sedan inlandsisen drog sig undan och där finns en fantastisk koncentration av intressanta natur- och kulturområden. Den har en långsträckt bergrygg, med skarpa klippbranter mot Vätterns vida vatten och med vänligare sluttningar mot slätten i öster. För Tjejvätterns deltagare innebär den ingen bergsetapp men ett utmanande inslag på den i övrigt relativt platta Östgötaslätten.


Ni förstår nog av bilden nedan att det är en ganska brant uppförsbacke:





Om förra årets lopp:


20:e Tjejvättern lockade många i sista stund och många för första gången. På Vättern gick gässen höga hela dagen och på många håll orsakade den kraftiga blåsten problem, årets upplaga av Tjejvättern blev för många ett extremt kraftprov. Arrangemanget har som helhet flutit väl men ett sabotage orsakade ovanligt många punkteringar. På banan mellan Omberg och Rök hade någon kastat ut nubb. Flera hundra cyklister drabbades av punktering både en och flera gånger.


Er egen reporters refererat:

http://karinesmeralda.blogg.se/2010/june/vatternrundan-loppet.html

Även om allt kan hända, så vågar jag mig på att hoppas på lite mindre vind i år; just nu verkar det t o m bli uppehåll. Jag tar tacksamt emot lite tumhållning; allra helst hejarop men då får ni ropa bra högt. Efter timmar av felsökning och sittande i telefonköer är telefonlinjen och Internet äntligen lagat (snopet nog kunde jag laga det helt själv; genom att köpa en ny splitterdosa i Teliabutiken).

Jag hade chans på sovmorgon idag men det gick visst inte så bra. Vi har låtit bli att ställa klockan - blev lite sent för Malin med studentfest igår, och även Peter skulle unna sig att komma lite senare till jobbet. De snusar lugnt vidare bägge två... För egen del väntar packning av cyklar, omsorg av sjukling (Kata) och en del eftersatt admin under internetfrånvaron innan det bär av mot Motala vid lunch. Hörs på söndag! Jag väljer att inte tänka längre än så för någonstans vet jag att det blir en vecka from Hell, fullsmockad som den är... fuskjobba på nya jobbet, fixa vad som behövs till Malins födelsedag och kalas, skolavslutningar på längden och tvären... som sagt, inte fundera på det just nu!

1 vecka och 218 km extra

Nu är det bara en vecka kvar, knappt det faktiskt, innan Tjejvättern och jag har ju redan gått i mål på mina 2000 uppvärmningskilometer inför loppet. Jag är förstås rätt nöjd med de 218 km som jag har fått till sen dess (knappt 2 veckor sen). Det känns riktigt bra och jag är laddad för Motala oavsett väder. Vi får väl se om jag skapar en ny sommarticker med ett mål för sommaren - jag kan inte komma ifrån att det är ett bra sätt för mig att bli motiverad att ta cykeln istället för bilen; att få lov att fylla i kilometrarna nånstans.


Ringsjön Runt



Jag beställer dagens förutsättningar rakt av till Motala om en vecka!

Nästan ingen vind, sol och 20 grader, lagom mycket folk på vägarna, fågelkvitter i varenda buske, lupiner i vägrenarna, vänliga funktionärer... ja tack, igen och igen och igen vill jag cykla precis såhär! Ibland hörde man ett svischande bakom sig och plötsligt for 50 cyklister i likadana tröjor förbi i supersnabb fart. Min enda anmärkning är alla de ungdomar (11-16 år, typ) som var klädda i Sparbanken Färs och Frostas turkosa tröjor - gissar att det var barn till anställda eller skolklasser - de cyklade slarvigt i bredd, utan att hålla i styret, vinglade i vägen för oss andra. Inte var de snabba heller och i depåerna var de väldigt mycket överallt och mot strömmen.

Rundan startade i Höör, vidare norrut till Sösdala (via Tjörnarp), sen söderut genom Häglinge, S Rörum, Hörby till Osbyholm, sen Fogdarp, Snogeröd och åter Höör.

Det kändes skönt innan kl 11 ha cyklat 65 km!. På "upploppet" anslöt Peter som hade cyklat MTB-slingan. Han var tröttare och smutsigare än jag trots att han bara hade cyklat 35 km, men cross country-slingan är nog för tuffingar. Man kunde även välja på 35 eller 125 km landsväg.

För tabellbitare och Tjejvätternkompisar presenterar jag fakta: 63.91 km, 2:39 h, 24.05 km/h, 46.69 topphastighet.

Just det, turen bjöd på bra backträning också, och jag kände mig stark för jag ledde aldrig cykeln i backarna som en hel del andra mesar. Jag var böjd att tycka att det var mer nerför än uppför (ni fattar att jag var på mitt mest positiva humör!) ända tills jag kom till Orupsbacken när loppet var nästan slut, liksom krafterna. Då kändes det som väldigt mycket uppför!

Bilden nedan är dock från en fin raka:



Andra depån vid Ringsjöstrand:


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0