Beröring

En kram på senare tid!
 
Något som jag har funderat mycket över på sistone, är fysisk beröring. Efter att ha levt med barn och partner i många år, har jag varje varje dag varit tätt inpå andra människor, och inte alltid har jag haft vett att uppskatta det till fullo.
 
Jag minns hur min frisör berättade en gång, om en äldre man som hon hade som kund, som varje gång uttryckte hur tacksam han var över stunden hos henne, då det var den enda fysiska beröring han numera fick. Låt mig nämna att han alltid passade på att få håret tvättat också!
 
Nu har jag en partner som gärna kelar med mig och när barnen är här, blir det en del pussar och kramar, men det finns också många dagar då jag inte har närkontakt med någon alls. Desto mer påtagligt blir det då när det händer.
 
Jag träffade en gammal kollega på lunch, vi brukade förut ses varenda dag och äta lunch ihop, men nu har hon bytt jobb och vi har inte träffats på många månader. Vi åkte i hennes bil till lunchträffen, och när vi steg ut, stack hon armen under min, och den värmen, även genom ytterkläderna, var som en direktkontakt till hjärtat och jag kände mig mycket glad och omtyckt.
 
För någon vecka sedan, tillverkade jag julgodis med ett gäng gamla LC-kompisar, jag stod och rörde i en gryta med kolasmet, när en av tjejerna kom upp bakom mig och masserade min rygg med mjuka tag. Så mysigt! Och vi pratade om det sedan, hur välgörande det är när någon tar sig tid till det.
 
Till sist, på yogan, under djupavslappningen på slutet, går ofta instruktören runt och trycker ner ens axlar lätt mot mattan. Den beröringen känns som en stor och fin tjänst.

RSS 2.0