Mitt 2015

Dags för en tillbakablick! För att komma i form inför uppgiften, kollade jag in fjolårets nyårsinlägg. Det var som jag trodde, jag fick kämpa mycket mer under det året än under detta senaste. Jag har funderat över de där åren en del - 2013 som var ett sorgligt och ångestfyllt år, 2014 som var nystart men krävande, och 2015, då jag faktiskt lärt känna en ny version av mig själv, precis som i Brand new me med Alicia Keyes från låtlistan Nystart i Spotify, (vilken bra lista för mig!).
 
 
Vad är då allt detta nya som hände 2015, undrar du kanske? Jag kan tänka på åtminstone tre helt revolutionerande företeelser - löpningen, dejtingen och, skratta inte nu, facebook. Sen har det hänt saker på jobbet, bland vänner, och att jag uppäckt Spotify, som också påverkat mig. Och sen det där med flyktingarna som kom till Malmö, det blir nog ett bestående minne från 2015. Vad lite jag gjorde, men vet inte hur jag skulle få ihop livet. 
 
Löpningen
 
 
Efter att vi fick Fitbits på sista summiten med jobbet, började vi stegtävla och jag kom med i ett jättebra lag med 6 väldigt olika kvinnor. Vår team captain har drivit på oss både i att samla steg men också med att göra saker tillsammans och lära känna varann. En av de andra i laget är löpfräslt och vill också frälsa andra. Hon övertalade mig till att satsa på att springa Vårruset och gav mig ett träningsprogram som började med intervaller springa en minut, gå en minut. Så banalt var det. Jag började med att gå 10 000 steg om dagen i februari, och tog första löppasset 1 mars, sen sprang jag försiktigt mig upp varannan dag fram tll Vårruset i maj. Och INGEN är mer förvånad än jag att jag fortfarande kan och vill springa 5 km utan stopp. Jag har upplevt Runner's high, känt blodsmak, jag har gråtit av glädje, vistats i naturen, jag har kämpat i regn och motvind ibland, och jag önskar av hela mitt hjärta att det här aldrig tar slut. På köpet gick jag ner 10/12 kg med allt vad det innebär av lättare steg och självkänsla, och att jag nästan varje vecka får en komplimang för att jag ser fräsch ut (kanske inte bara har att göra med vikten, nu blev det en övergång till nästa ämne...)
 
Dejtingen
 
 
Jag började med nätdejting prick ett år efter att jag flyttat in i huset, dvs i december i fjol. Till att börja med letade jag seriöst över en partner att inleda en riktig relation med. Det gick sådär. Under året har jag alltmer gått mot att träffa någon att fördriva tid med på ett kärleksfullt sätt. Jag hoppas fortfarande på kärlek och förståelse men klagar inte över kär lek och spännande möten. Jag har provat på några stycken och det är inte sämre än att jag fortfarande har kontakt med de bästa, vi mejlar och snackas vid nån gång. Jag har lärt mig nya tricks och mycket om mig själv och min sexualitet, det är kul att 46 inte är för gammalt för att lära nytt. Och visst finns det en raring som jag inte kunnat släppa taget om, vi träffas när man minst anar det och då är allt fantastiskt. Mellan mötena kan det vara väldigt tyst. För tillfället, och det kan ändras snabbt, är jag inte aktiv på några sajter, "my plate is full". Får jag önska något för 2016 är det kärlek på riktigt men vete tusan om det är på dejtingsajter man får träff på den. Ibland kunde jag bli ganska matt, om än smickrad...
 
 
 
Facebook
 
Efter att ha varit sist av alla att gå med, har jag nu verkligen omfamnat den världen. Det har varit riktigt roligt, men jag vidhåller att det var roligare att träffa dem man träffar sällan, när man inte redan visste allt om deras äventyr redan. Sen har jag återknutit med en del gamla vänner, och det är ju också kul, såklart. Dock tar det mycket tid och den här bloggen har verkligen blivit lidande. För 2016 önskar jag att vistas minder på Facebook, vi får väl se hur det går!
 
Resorna
 
Även 2015 blev ett reseår, faktiskt verkar alla mina år bli det nuförtiden, och det gillar jag! Som jag skriver på dejtingsajterna - "Jag gillar resor, korta, långa och inre". Lite pretentiöst, jag vet. Här de långa och korta i sammandrag:
 
 
I januari, sista (fast det visste vi inte då) summiten med jobbet, till Cancun och sedan stannade några av oss kvar några dagar på Isla de Mujeres. Underbart!
 
 
I april åkte jag till Vicenza för jobbets räkning men fick en del egentid och gladde mig åt att kunna ta mig fram på min haltande italienska. Vill gärna tillbaka till denna vackra gamla stad!
 
 
Och nu tror du att jag är kvar i Italien! Fel! Det är på Österlen - årliga bokklubbshelgen som även innebär sightseeing, shopping, drinkar, bastu och härligt umgänge. Jag fick årets första nakenbad i havet, utan bastu, i april..
 
 
Kata fyllde 18 i maj, och min present till henne var en resa till Paris veckan efter. Det var jättemysigt att bara vara vi två. Men det var kallt och inte så vårigt som jag hade hoppats.
 
 
 
Sista helgen i maj, lagom till Mors dag, åkte några kusiner och jag med våra mödrar till Ven för att cykla och umgås. Spännande på många sätt!
 
 
I juni åkte jag med Malin, Kata och min mor till Västkusten. Många klagade över vädret men inte vi! Mest var det fint! Vi träffade många släktingar under knappt en vecka och hade det mysigt tillsammans.
 
 
Första veckan i september åkte jag till Skiathos på yogacamp. Vilken upplevelse (sedär, nu kom minsann en av de inre resorna med ändå). Jättehärligt umgänge och fantastiskt mycket yoga. Och bad och sol och mat och dryck och båttur och stadsrundtur. Vete tusan om det inte blir Skiathos 2016 igen, kanske inte bara en gång dessutom!
 
 
I november hälsade jag på Julia och James och Dora och Lizze i Glasgow. Superhärligt att vara med Julia på hennes hemmaplan!
 
 
Summa summarum
 
 
Det har blivit många turer runt Kalkbrottet!
 
 
Många skratt med steglaget!
 
 
Många kallbad, ensam eller med olika sällskap.
 
 
Mycket strand!
 
 
Och det som inte låter sig ändras när allt är uppe för förändring. Den stora kärleken till de finaste.
 

Skottlandstur

 
Jag är naturligtvis lite sent på det, men det kan inte hjälpas...
 
Jag var lite avundsjuk på att alla i "min" familj fick träffas i "vårt" Stresa i somras, faktiskt enda gången jag satt och kände mig lite less över att saker inte var som det alltid varit. Det gick snabbt över ändå, men längtan efter Julia, som jag inte träffat sen i påskas fortsatte att göra sig påmind, så jag bokade en långhelg i november.
 
Åh, vad mysigt det var att bli ompysslad av ett vuxet barn, som mötte mig vid bussen, guidade mig i tunnelbanan, hade bäddat till mig i vardagsrummet och så! Jag fick t o m låna en katt eller två emellanåt.
 
 
 
Julia delar lägenhet med gullige James -  en fin ny bekantskap för mig. De är inget par, även om det skulle vara lätt att tro. Man kan säga att de båda spanar på snygga killar. James kalender gladde även en 46-åring!
 
 
Lägenheten var gammal, jättehögt i tak, kul detaljer. Men iskall på brittiskt sätt och det drog rejält från englasfönstren. Men vi hade varma filtar och fleecar.
 
 
 
 
Vi shoppade, besökte Julias lärosäte Glasgow University, åt alla luncher och middagar ute, och besökte botaniska trädgården. Det regnade precis hela tiden.
 
 

RSS 2.0