Nu börjas det...

 
Tack och lov att det äntligen blivit lite kallt där ute så att man kan börja med säsongsnöjet glögg!
 
Jag är inne på min andra lilla mugg för i år och får säga att den tack och lov inte smakar så mycket lavendel som den snygga flaskan vill antyda. Det är en vit glögg med klassiska smaker. Kanske ska testa den kall en annan gång, men egentligen tycker jag att det är fel.
 
Skål, vetja!

Tvära kast

Det går upp och ner för tillfället; jag känner att jag lever.
 
I fredags var det ett dugligt party med jobbarkompisarna på Grand i Lund, och sedan dans och trams på Lundias nattklubb, jag var verkligen på mitt bästa partyhumör. Dock tog det hårt och hela helgen behövdes för återgå till normala energinivåer.
 
Det blev vintertid och det brukar alltid innebära att jag har lätt att gå och lägga mig på kvällen och lätt att stiga upp på morgonen. I år har det konstigt nog blivit precis tvärtom - jag vill vara uppe sent på kvällarna och det gör det svårt att komma gång på morgnarna. Jag tycker verkligen att det känns som natt att köra hem vid 17-tiden från Lund.
 
Jag har haft ett par riktigt bra och produktiva dagar på jobbet, känt mig nöjd och glad, men så igår när jag kom hem, hade något äggat mitt fönster; det största jag har och som är svårt att nå eftersom det är ovanför garagenedfarten. Det var tur att äggkastarna inte syntes till när jag kom hem, för det hade nog slutat med handgemäng. Men i morse, vid 7, riggade jag upp den vingliga stegen, utrustade mig med mopp och tog itu med det hela, iklädd totalt 3 klädesplagg, oduschad, oborstad och arg. Men det gick bort och sen spolade jag av rutan med slangen.
 
Idag var det mindre bra på jobbet, jobbiga möten och efter ett av dem blev jag lite bragd ur fattningen och behövde ta en nypa luft, lyckades då glömma ett annat möte, kom 10 min för sent medan de andra satt och väntade. Jag blev dessutom lite sen, och fastnade på motorvägen, missade min yoga.
 
Men i morgon väntar jag mig att det ska gå uppåt igen! Jag ska skönt nog jobba några timmar hemma från soffhörnet, jag ska gå till frissan, jag ska ha Malin här och på kvällen ska det ätas på restaurang med några kompisar. Jag vet att det är att utmana ödet att uttala förväntningar, men jag hoppas på det bästa. Undrar om jag inte rentav ska låta Malin skrapa 2 trisslotter.

Min matvecka

Ni vet hur det är ibland att man känner, att nu är det dags för nystart, äta lite nyttigt och hemlagat varje dag. Eller inte.
 
Jag börjar med förra helgen.
 
Fredag: Middag på Max. Testade en särskilt god hamburgare med friterade lökringar på. Det var dock Malin som valde "restaurang".
 
Lördag: Avocado, skaldjursröra, lammstek, hasselbackspotatis, fyra olika efterrätter för att alla skulle bli nöjda. Hemma hos Mor och Far, lagat av Mor.
 
Söndag: Parmarullade grissini, oliver, kalvstek, potatisklyftor, peperonata, rotfruktsgratäng, chokladtårta och vispgrädde. Hemma hos ex-svärmor, lagat av henne.
 
Måndag: Vapiano på Emporia med en kompis. Tog en sallad med stekt marinerad fläsksida strimlad på.
 
Tisdag: Falukorv och pasta, hemma, fast Katarina hade lagat, det är hennes matdag, ju!
 
Onsdag, nu är det jag som spänner musklerna och lagar mat! Gurk-, lax och solrosskottsallad, pärlcouscous med grönsaker, toppad med smulad fetaost och granatäpple till gratinerad aubergine. Fruktsallad på jättepomelo, granatäpple och blåbär med turkisk yoghurt. Gäster hade jag också.
 
Torsdag: Matrester från dagen innan.
 
Fredag: After work/releasefest på Grand i Lund. Just denna middag kommer att bli måndagens snackis. Det kom in en ganska stor tallrik med 5 små öar på - 2 små laxkuber, en liten skiva rostbiff, en liten liten klick majonäs, en miniliten skaldjurscocktail (4 pytteräkor) och en något större kub kycklingkött (?). Inget bröd eller så. En riktigt trevlig och välsmakande förrätt. Efter en ganska lång stund kom huvudrätten, eh nehej, kaffet och en liten gullig bakelse. Till saken hör att vi träffades där först 19, så flera hade värmt upp på pub så stan, på Grand inleddes det med mingel och mousserande och sen fick man minst 4 drinkbiljetter var. Så det var alltså rätt mycket alkohol som gick ner i rätt tomma magar. Men så blev det dans på nattklubben sen också.
 
Varje vardag äter jag dessutom utmärkt lagad lunch i personalrestaurangen. Undra på att jag är tjock!
 
I kväll ska jag laga mat till mig och Kata i alla fall! Och nästa vecka blir det nog lite mindre utsvävningar, dock middagsplaner med vänner både torsdag och fredag.
 

Min så kallade pappa

 
Nu är det ett par veckor sen jag såg den här filmen, konstigt att jag inte bloggat om den!
 
Jättebra var den i alla fall! 
 
Huvudpersonen Malin har det jobbigt, sliter på som lärare, är rätt gravid och det knakar i fogarna med barnafadern. Och kanske är det därför hon söker upp sin egen pappa som hon inte träffat på alla år. Utan att säga för mycket kan jag nog avslöja att Mikael Nykvist tappar minnet och plötsligt "minns" en massa som inte hänt och för en stund, lever båda lite på lögnerna. Men det håller förstås inte.
 
SvD gillade också!

Kunde inte sagt det bättre själv

Men så är jag ju inte skribent, eller åtminstone inte den sortens skribent som har en egen spalt i morgontidningen.

Idag skrev i alla fall Lena Rosendahl i Sydsvenskan exakt det jag känner, när jag inte så sällan uppmanas att gå med i t ex Facebook.
 
Läs själv, om du har tillgång till nätsydsvenskan, eller slå upp sidan B39 idag. Klistrar in ett stycke nedan om du varken har det ena eller det andra. Lyckligtvis kan jag se fram emot den sortens äkta möten både måndag, onsdag och fredag den här veckan. Fredag är väl mer av ett party men de andra två träffarna kan bli den där sortens anknytning som gör att jag vet att jag lever och varför.
 
 
 

Tjejcup...

Nog för att jag tycker att det kan vara lite entusiastiskt att satsa på heldagscup ute den 18-19 oktober, men det var 2 glada lag från Hyllie som träffades 7.20 i morse i Höllviken. Vissa mammor var lite mindre i form, särskilt den som inte fått i sig frukost eller ordentlig regnutrustning med sig och kört hemifrån 7.05. Mmm, det var snabbt gjort av mig.
 
Första matchen spelades 8 och det var rätt OK väder men sen började det regna, och regna, och regna, och mitt i regnet kom det riktiga skurar. Vi skulade bäst vi kunde i tält och under paraplyer (eller som jag, under en plastad filt). Andra matchen påbörjades i hällregn, fick uppskjutas 15 min och spelades sedan i högt vatten som splashade varje gång en tjej sparkade på bollen. Föräldrar och tränare var blöta men tjejerna kunde man vrida ur efter matchen, när vi samlades i vårt omklädningsrum (8 lag per omklädningsrum...) De var ändå på gott humör och blev besvikna när hela cupen fick blåsas av. Först kände jag mig bara lättad, men nu tycker jag synd om arrangörerna och om spelarna, ca 1500 tjejer. Men det är skönt här inne i huset! Och tvättmaskinen går varm med blöta fotbollskläder.
 
Klippt från Sydsvenskan:
 
 
Behöver jag säga att jag är lite trött på regn?
 
 
 

Limhamns trädgårdshandel

Jag har kört förbi rätt många gånger och nyfiket kastat blickar in.
 
 
Nu äntligen har jag varit där, och oj, så mycket fint de hade, och oj, vilken trevlig kvinna som verkade kunna allt och förstå allt (om växter och trädgård åtminstone). Skulle jag någonsin köpa trädgårdstjänster, vet jag var jag skulle gå! Och Plantagen etc kan rodna och gömma sig... det här var en riktig trädgårdsbutik.
 
Jag kom förstås inte tomhänt därifrån; återstår att byta pelargoner mot ljung i krukorna vid trappan. Men jag gav mig även på att köpa en liten liten cypress på stam och några andra lite annorlunda växter. Säkert kommer bildbevis när jag planterat.
 
Första besöket blev säkert inte det sista.
 
Men besöket i trädgårdshandeln väckte också minnen... Fram tills jag var 10 år bodde jag bara ett stenkast därifrån, och ett av mina starkaste minnen har med den platsen att göra. Då låg nämligen en grönsaksbutik där (och växthus, tror jag). Jag var 6-7 år och hade fått en pappersfemma av Mor för att gå dit och handla (morrötter, tror jag), med lillebror Johan, några månader gammal, i vagn. När jag var nästan framme, skulle bara korsa Västanväg, tog vinden femman som flaxade iväg. Jag minns hur jag stod och tvekade några sekunder, skulle jag lämna vagnen eller låta femman blåsa bort? Nä, jag var tvungen att rädda pengen, sprang ifrån vagnen och jagade efter den. Då hände det som inte fick hända, vinden tog tag i vagnen istället (eller om jag inte hade ställt den dåligt), och jag såg den välta! Allt detta såg också en tant som snabbt fick upp vagnen och rättade till Johan. Jag vet inte om jag handlade eller gick direkt hem med vagnen, men jag vet att jag berättade för Mor. Hon skällde på mig och sa att jag borde ha begripit att det vore bättre om femman försvann än att lämna barnvagnen.

Växa i frihet

Nä nu är det inte barnen jag pratar om, de ska ju styras upp så mycket det bara går.
 
Men har blivit påmind om hur längesen det var jag bjöd på ett husmorstips. Det senaste som jag har bestämt mig för är att aldrig med tvinga orkidéer att knipas fast vid blompinnar. Visst är de mycket ballare när de får breda ut sig som de vill? Möjligen att de också kräver lite mer plats och inte ryms på bild, men det må vara hänt.
 
 
Jag tycker att det ser ut som att den här trivs i alla fall! Och jag har nu tagit bort alla pinnar från alla orkidéer utom en som jag fått alldeles nyss, som är uppstagad som vanligt. Tänk, från början tyckte jag att orkidéer var så himla artificiella och inte alls särskilt snygga. Nu händer det t o m att jag köper till mig själv, fast helst lite ovanliga brokiga sorter. Jag har flera som står i knopp som jag bara väntar på.
 
Den här sista med pinnar kvar fick jag av min exsvärmor häromveckan. Rätt snygg, den med.
 
 
På tal om husmor har jag även testat ett nytt recept för glutenfri granola. Blev både god och snygg!
 
 
 
 

Bunkeflo strandängar

 
 
 
Tveksamt om detta var den allra vackraste av cykelturer, eller om jag bara var extra mottaglig med öppna sinnen.
 
Jag blev i alla fall nästan tårögd över hur tjusigt det var nere vid Bunkeflo strandängar. Cyklade hemifrån i dagsljus, men innan solen brutit genom molnen. Det var helt vindstilla och havet låg som en spegel. Öresundsbron försvann in i ett blårosa töcken. 
 
Allt var ungefär tio gånger vackrare i verkligheten än på mobilbilderna.
 
 
 
Sen en blev det frukost, utomhus, på EH i Västra hamnen och sen hem närmaste vägen. Jag hade med badkläder i väskan men det var i kallaste laget ändå.
 
Fast jag nu är lite trött i kroppen, och nybadad, insmord, fönad i håret, är jag nästan sugen att sätta mig på cykeln igen och göra om turen. Så fin var den.
 
 

En fin fredag

Det finns ju dagar som bara är gråa och trista och utan överraskningar. Och de dagarna blir sällan ombloggade.

Och så finns det sådana här dagar.
 
Arbetsdagen var ganska stressig, men inte för stressig, bara så stressig så att det skulle bli skönt att det blev helg. Och jag bemästrade både ett återkommande problem med Webex (för all del fick jag hjälp med det) och ett annat problem som jag får varje gång jag kopplar min dator till projektorn. Små irriterande vardagsproblem som fick lösningar, helt enkelt.
 
Sen, stötte ihop med den gulligaste (både på utsidan och insidan) konsulten som inte jobbat för oss på några månader men som nu är tillbaka, fick en kram och en trevlig pratstund.
 
Missade godisbuffén som vi har varje fredag pga brådskande arbetsuppgifter, men hann spela ett parti yatzy, minst en månad sen sist. Och jag vann! Det var mycket jämnt och spännande men slutade alltså på bästa sätt - vi hade alla fyra mellan 262 och 299 poäng.
 
Så, rätt bra arbetsdag!
 
Och sen, satte mig i bilen och körde till Ribban. Bytte till gympaskor för att ta en rask promenad utmed Limhamnsfältet, hann bara precis ut på gångvägen när jag träffade på en gammal kärlek. Mycket trevligt att ses och uppdatera sig lite. (Kärleksmässigt är det absolut inte aktuellt!) Nån kram senare fick jag den där promenaden och vinkade till minst 3 andra bekanta.
 
Ut på bryggan, in på kallis, av med kläderna och klämde in mig i bastun och slöt ögonen. Så skönt! Surr av massa röster och skratt runtomkring mig. När jag inte kunde sitta kvar längre, ut på bryggan och ner i vattnet. Blev hängandes en stund och beundrade solnedgången med Öresundsbron i bakgrunden. Fördelen med att gå ensam - man pratar med okända på ett sätt som i alla fall får mig att känna mig som del av ett sammanhang och gemenskap. Vi skrattade gott åt en kille (man ser ju till herrarnas brygga från dambryggan) som gjorde ett konstfullt hopp i vattnet bara för vår skull (trodde vi). 
 
Jag brukar ju helst bada på Sibbarp där det är lite enklare och mycket lugnare, men jag får erkänna att det var kul med Ribban som omväxling, med så mycket folk och skratt, och alla alternativa människor. En av dem sa till mig att jag hade ett fantastiskt leende när jag klev ur vattnet. Bara en sån sak!
 
Sen, till Malmborgs för att hämta några paket och passade på att köpa "kvällsmat" - en bit ost, ett gott bröd, ett choklad som jag faktiskt inte orkade äta till slut (pga av osten, brödet och ett glas vin). Ensam hemma känns inte ensamt alls.
 
Sen Skavlan. Snart Ajvide Lindqvist.
 
Och flera trevligheter väntar innan det är vardag igen.
 
 

Tadaa!

Trodde det nästan inte själv, men se!

 
Men tack för glada tillrop och erbjudande om hjälp; uppskattas!!
 
Jag fick dock googla en del för att få rätt på sladdarna. Ur taket kom 3 - blå, grå och gulgrön. Blå och gulgrön var kopplade till sockerbit sen innan. I lampan var blå + brun kopplade. Men internet rådde mig att koppla blå-blå och grån-brun. Så jag körde på och det lyser iaf. Antar att man klarar sig utan jord?
 
Återstår att se om kroken i taket tänker hålla. Underskattade vikten på skönheten något. Man får dra lite försiktigt i snöret i alla fall.
 
Får kanske tillägga att enda anledningen att det gick att fixa var för att Malins dansfröken låg hemma i feber och lektionen ställdes in. Alltså fick jag 1 1/2 timme i dagsljus innan yogan, gick då bara miste om min Limhamnsfältspromenad, men det må vara hänt.
 

Men skoja lite med mig, Ikea!

Som jag har längtat efter den där lampan!
 
 
Så med glada steg gick jag mot postutlämningen på Malmborgs. Jag tänkte tipsa expediten om att det nog var ett rätt stort paket, men höll tydligen tand för tunga för en gångs skull. Hon kom tillbaka med ett rätt litet paket ändå, som en större skokartong. Jag tänkte, att ibland är de så himla fiffiga på att packa smart på Ikea.
 
Hem och riva upp paketet!
 
Det bestod av f-e-m-t-i-o-t-v-å delar! Jag som hade oroat mig lite för den elektriska inkopplingen, nu får jag nog annat att bekymra mig om!
 
 
Steg ett var iaf den elektriska inkopplingen och den vågar jag inte göra utan att slå av strömmen. Och det betyder att jag får vänta på dagsljus.
 
Men välkomna till jul, hörni, då ska nog pusslet vara lagt.

Prisvärd!

Vilken fin pristagare (ja, jag vet att de är tre men May-Britt är väl ändå den finaste?), vilken fin gärning! Undrar bara om jag personligen kommer att få hinna dra nytta av deras forskning.
 
 
 
Nu låter jag kanske lite skämtsam men det där med att inte ha något lokalsinne påverkar faktiskt mig en del i vardagslivet. T ex är den största anledningen för mig att skaffa en skrivare att jag vill kunna skriva ut vägbeskrivningar och kartor. Och eftersom jag inte har någpn skrivare, löser jag det med att ta skärmdumpar av beskrivningen med min iPad och så sparas de ju i Bilder, och kan konsumeras även när man är offline.
 
Se så glad hon blev!
 
Och idag gladdes jag även åt fysikpriset, för LED-teknologin. Nu kan man t o m använda LED-lampor på platser som inte har något elnät, laddade via solceller.

Kanelbullens dag

 
Det måste vara smått unikt att få fira den 4 oktober ute i trädgården, i shorts och i skjortärmarna! Själv bottnade jag med en fralla; Malin valde vaniljhjärta till starter. Och Kata fick nöja sig med ett glutenfritt alternativ. 
 
Nu ska jag festa vidare med gräsklippning.

RSS 2.0