Strandvejen på cykel

Igår tog jag minisemester - ska faktiskt vara ledig på måndag också - och på agendan för fredagen stod egentligen besök i en skulpturpark med Gunilla, vi hade båda sett en artikel om denna i Sydsvenskan. Men utställningen gick inte att uppbringa trots idogt letande på internet, så vi ändrade kurs litegrann och bestämde oss för en cykeldag.
 
Gunilla lät sig övertalas till att ta en dubbelselfie från sin telefon, så bra det blev!
 
 
Vi tog tåget till Helsingborg och färjan till Helsingör, och cyklade sedan utmed vackra Strandvejen till Köpenhamn och tog tåget tillbaka.
 
  
Det blev naturligtvis äventyrligt flera gånger, t ex åkte vi väldigt mycket hiss med cyklarna i Kärnan i Helsingborg helt i onödan. Det visade sig sedan att man skulle köra på med bilarna för att sedan lägga/ställa cyklarna längst fram på bildäck, och man kunde naturligtvis löst biljetterna där istället för i Scandlines biljettkontor på översta våningen.
 
Ett annat guldkorn (inte för mig!) var när vi vid Vedbaeck lämnat Strandvejen en mer behaglig cykeltur inne på Cykelrute 9, man cyklade helt avskilt från annan trafik i lummiga tunnlar av träd, dock, rejäla upp- och nerförsbackar. Till höger hade man järnvägsspår, till vänster tjusiga villors baksida (bakom häckar och staket) och ibland bara skog. Vi hade inte sett en själ på säkert en kvart, inga tåg heller, och jag var jättekissnödig, inte minst efter en stor god kall öl som nyligen slunkit ner. Så när jag fann en lämplig glänta, satte jag mig ner med rumpan i vädret och släppte på trycket... så skönt. Men inte hade mer än 2 sekunder gått, så kom tåget bakom ryggen på mig, och vi sa, tur man är i Danmark så ingen känner en. Då, cyklandes i trevligt promenadtempo kom en grupp på kanske 20 personer i likadana orange tröjor, medelålders folk mest. De såg ganska roade ut... Jag fick med tillkämpad obesvärad uppsyn dra upp byxorna och se glad ut.
 
Det blåste en del, och hade vi bara vågat lita på att vi skulle hitta ut ur Köpenhamn, skulle vi ha startat där istället. Nu fick vi motvind hela vägen, men vi var inte ledsna för det. Inte en enda droppe regn, helt inte enligt prognoserna.
 
Så, resan i bild, mina och Gunillas bilder.
 
Uppe med tuppen och på tåget mot Helsingborg redan innan åtta! Opraktiska cykelbälten som inte höll fast cyklarna nåt vidare.
 
Efter att ha åkt upp och ner i hissar i Knutpunkten, skaffat biljetter och yrat runt, äntligen längst fram i bilkön.
 
Jag i fören med min cykel. Trots reklamen handlade vi ingen sprit utan nöjde oss med kaffe och kaka. Solen!
 
 
Första avsteget från cykelvägen, jag tyckte att vi kom lite för längt från kusten; man borde kunna cykla närmare. Plötsligt var vi på baksidan av Louisiana!
 
Men här tog det stopp! Omöjligt att krångla cyklarna uppför.
 
Vi tog vår första paus och tittade på havet och diskuterade knipövningar innan vi återvände till cykelvägen.
 
 
 
Nästa stopp - Nivå - där vi badade, hade lilla stranden nästan för oss själva, supermysigt.
 
 
 
Bästa stoppet! Rungsted hamn där serveringarna låg på rad och alla lät lika goda. Vi valde till slut denna med danska specialiteter. Vi var nu omgivna av det vackra folket, mycket färgglada chinos, backslicks och damer med juveler. Vi tog varsitt glas Cava för att smälta in.
 
Ägg- och räkmackan gick inte av för hackor!
 
Vi hade ingen brådska därifrån!
 
Inte heller utsikten från serveringen gjorde ont
 
Efter lunchen blev det sämre med fotograferandet, men bra att veta var att när det blev för hopplöst smala cykelbanor/trottoarer utmed Strandvejen, gick det att köra in ett snäpp mot land och cykla i en helt avskild och idyllisk cykelbana. Vi gjorde detta vid Vedbaeck. Dock var den rejält backig på sina ställen och vi fick t o m leda cyklarna på ett par ställen.
 
Innan Köpenhamn hann vi också med en glasspaus. I Köpenhamn var det svårt att hitta till Huvudbangården! Vi irrade runt mycket i tät trafik. På tåget hem var det tjockt av cyklar, barnvagnar och folk med resväskor. Rätt obekvämt + att tåget var försenat och vi fick vänta rätt mycket på avgång.
 
Vi var hemma igen vid halv fem med 60 km i benen. Nu var det dags att fräscha upp sig och cykla ut till Bunkeflostrand där jag var bjuden på en mycket trevlig tjejmiddag med gamla och nya bekanta. Om inte all info hade varit hemligstämplad hade det kunnat räcka till en hel liten roman på temat mötas och skiljas, älska och hata.
 
Iakttagelser:
 
2 personer med cyklar får åka Helsingborg-Helsingör för 72 kr. 2 personer med cyklar får åka Köpenhamn-Hyllie för 236 kr. Under halvtimmen oavsett, sjuk prisskillnad.
 
Man klarade sig fint helt utan kontanter, kunde numera betala med Visakort även i Danmark.
 
Fantastiskt många fina villor att spana på utmed Strandvejen!
 
Det går fint att åka rulltrappa med cyklarna om man bara är lite beredd.
 
Inspirationslänkar:
 
Cykelsmart
 
I bike CPH
 
Cykelreportage i DN

Redan slut?

 
 
Aw, det har varit 2 härliga veckor sedan säsong 2 av Orange is the new black släpptes. Men nu är de 13 avsnitten redan slut!
 
Katarina skickade mig en länk till ett roligt test för att se vilken karaktär jag var... Se där, lite otippat...
 
 
 
 

Solviken

 
 
Liksom Victoria har jag fått hem mitt paket med sommarläsning, och jag har också tjuvstartat... Eller vadå tjuvstartat, det är ju sommar även om det inte är semester än.
 
 
Jag började med Solviken, en perfekt sommarbok med lite kärlek, svartsjuka, relationer, vänskap, vardag och drömmar. Jag tyckte nog att intrigen var rätt mycket lånad från Viveca Stens tema med överraskande ärvt sommarhus. Inte så lite tantsnusk heller! Nu har boken fått sin plats i vår sommarstuga, till någon annas lata dagar.

Midsommar i bild

Vi firade midsommar i Falsterbo; jag och tjejerna. Kata bjöd dit några kompisar och de var jätterara. Visserligen stack de iväg på sent påkommen fest men huvudsaken var att de kom hem i gott skick.
 
Vädret var ju lite fram-och-tillbaka och vi åt middag inne. 
 
 
Kransbinderi
 
 
 
På väg mot stranden på midsommardagen
 
Gymnastik!
 
 
 
Många badade i havet
 
En vy jag aldrig blir mätt på

Min ampel

 
För tillfället är min ögonfröjd denna ampel. Hon (för det bör väl ha varit en kvinna?) som byggde ihop den, visste bestämt vad hon gjorde.
 
Det är så många olika blommor i den med helt olika uttryck.
 
 
 
 
För det mesta är den rosa, men så kommer det lite vind och den vänder sig och visar sin vita sida. Ampeln bidrar till en härlig känsla på vinterassen.
 
 
 
Det lustiga är att jag valde och valde och var så osäker på vilken som var den finaste av de hundratals varianter de hade. Nu känns det omöjligt att någon kan ha varit tjusigare än denna.
 
Köpt på Trädgårdspaletten (har du inte varit där, så åk dit en dag då du har gott om tid på dig om du ska avverka alla växthusen) för 300 kr.
 
Ampeln har en reservoir som man kan fylla om man ska vara borta några dagar. Det är nämligen en oro som gnager, hur ska det gå när man reser bort en stund?
 
(Jodå, den skräpar ner en del när den tappar blommor men jag bråkar inte om det)
 
 

Malin 10 år!

 
Otroligt att vår lilla minsting inte är så liten längre! När hände det, liksom?
 
Nyss såg det ju ut såhär!
 
 
 
Äh, så himla nyss kanske det inte var ändå (8 år sen närmare bestämt; Gotland).
 
Malin har varit lite blyg och ängslig, men numera är hon rätt tuff och hänger helst med killarna, eller med de lekfulla tjejerna som vill klättra, springa, hoppa.
 
Nu ska jag hem och gratta henne hos Peter innan jag ska till jobbet och hon på fotbollsläger.
 

Rostat vitlökssmör

Det bloggas ju inte så flitigt överhuvudtaget nuförtiden, och matlagningsinläggen duggar särskilt glest.
 
Å andra sidan, när det väl kommer ett tips, så är det något alldeles extra! Som dagens tillbehör till helstekt kalkonfilé - rostat vitlökssmör.
 
Alltså, vitlökssmör är man ju välbekant med - röra ner lite pressad vitlök, salt och persilja i rumstempererat smör. Jag kan tycka att det blir lite stickigt.
 
Men dagens underbara tips från Middagsfrid - en helt annan upplevelse!
 
Ta fram 50 g smör från kylen och låt det bli mjukt i rumstemperatur. Värm 1 msk olivolja i en stekpanna. Pressa ner 3 pressade vitlöksklyftor och stek på medelvärme i ca 3 minuter. Ställ åt sidan och låt svalna. Rör ner vitlökskrafset inkl oljan i smöret, salta och peppra litegrann och rör ihop rubbet.
 
Du får nu ett smör med krispiga vitlökssmulor som smakar lite sötstarkt. Det blir så gott att det kan ätas med sked. Ja, jag provade! Kommer att stinka imorgon, men det kan inte hjälpas. 
 
Kanske blev det extra gott för att jag återanvände stekpannan som jag först stekt kalkonfilé i, och sedan sparris, givetvis utan att diska emellan.
 
Smaklig spis!

Skam, skratt, tårar

Vilken händelserik dag, i det lilla sammanhanget, med mycket känslor.
 
 
Det var skolavslutning och ca vart tredje år är vi föräldrar bjudna, klart att jag ville gå. Eftersom det var kl 11 fick jag passa på att jobba hemma.
 
Maliln ville överraska alla genom att ha klänning och vågigt hår. Normalt sett har hon killkläder och är en tuffing.
 
Jag passade på att jobba redan tidigt på morgonen och struntade således i att duscha och klä mig just då. Vanligtvis är jag alltid klar med mig själv vid 07. Men i morse gick jag alltså rufsig, i nattlinne kvart i åtta, och naturligtvis kom Malins små kompisar med sina piffiga mammor förbi, och jag fick ta emot sådär. Sen struntade jag i allt, och gick ut och fotade i nattlinnet. Det var alltså Skam.
 
Men sen duschade jag och fräschade upp mig (ja, jag jobbade faktiskt också) och så bar det av till Hyllie kyrka. Det var längesen jag var där men kände mig genast hemma när prästen tog emot med kolsvart hår och dito kajal, ärmlös prästskjorta så att man kunde se hennes tatueringar på överarmarna. Jag blir bara på så gott humör av folk som inte passar in i förväntingarna. Skratt.
 
Och jag gråter alltid på avslutningar, vet inte vad som är värst, bruna ben med plåster på knäna och vita sandaler, vattenkammade grabbar med tappade framtänder, falsksjungande kör eller att själv sjunga med i Den blomstertid nu kommer. Barnens fröken grät hela tiden (skulle skiljas från klassen nu) och sedan efter kyrkan kramade alla barnen fröknarna, fritidspersonalen och varandra och grät floder. Tårar.
 
Själv fick jag fler kramar än jag fått på länge. Energi!
 
Sen hem och jobba lite igen, gick ganska bra. Har fått en ny snabb dator och det gör det hela lite roligare!
 
Sedan var det avslutning på yogan och som jag kommer att sakna det. Instruktören bjöd efteråt på hemlagad flädersaft och raw brownies, gojibär och torkad papaya. 

På topp

 
Det går Katas väg för tillfället, och det är så välförtjänt. Barnskryt, en av mina favoritgrenar!
 
Lite oväntat tog hennes cheerleadinglag RM-guld i Kr Him-helgen. Men nu är säsongen slut och alla får testa in till nya nivåer, laget splittras. Kata har gjort en bitterljuv video på temat, hämtat från hennes blogg. 
 
Hon hoppade upp ett snäpp tillsammans med de flesta ur laget till nästa termin.
 
Och så så idag kom det efterlängtade kuvertet med betygen i posten. A i allt utom gympa, där hon fick B. Mycket bra!
 
och med vänster hand svänger hon ihop en middag till oss andra. Uppskattas också!
 

Helg i bild...

Dagens tårta, serverades med vispgrädde, i trädgården
 
Vilken skön långhelg, bara synd att den redan är slut! Jag har cyklat, badat i havet 2 gånger, pysslat kring huset, hängt med kompisar och familj, ätit frukost på fik 2 gånger, skypat med Julia, druckit 2 sorters mousserande vin... 
 
Lite nytt blomsterpynt till framsidan
 
Bytte lite i krukorna när jag ändå var i farten
 
Det verkar bli plommon...
 
Jag fick ett fint armband av Åsa
 

Juni

Slutet på maj och början på juni har gått i högt tempo, både på jobbet och privat. Fint då, att det är lite som i min dagbok:

 
Ja, den där dagboken, det går sådär med nyårslöftet. Den första tiden räckte sidorna nästan inte till, nu får man vara glad om det finns en nerkrafsad anteckning varannan vecka...
 
Men jag känner mig alltså pigg och energifylld, trots (eller tack vare) slitet och stressen, och känner också att jag håvar in en del bekräftelse som också ger energi. Människor omkring mig är för tillfället väldigt rara och generösa, vet inte om jag har förtjänat det, men hoppas att det är så.
 
Jag har kommit igång med lite cykling igen också, och det känns härligt. Havet ligger där och lockar som en ständig möjlig belöning. 
 
Men idag fick jag sällskap av en med rejält mycket mer energi än jag! Jag håller i att jobbet ska cykla Vombsjön runt i augusti och har bjudit in till ett par uppvärmningsrundor, min egen "vanliga runda" på ca 30 km via Bunkeflostrand och sen utmed kusten via brofästet, Sibbarp, Ribban, Västra hamnen. Tänkte att det kunde vara kul för lundabor att se Malmö från cykelbanan. Intresset har varit sådär med lite avhopp, idag blev det bara jag och en till kvar. Men han kom snällt, hade tränat ett pass (kampsport?) på morgonen, cyklat från Lund till Limhamn, sen med på min runda, för att därefter cykla tillbaka till Lund. Det var hur trevligt som helst och jag känner nu att ryktet går för som alltid stöter jag ju på lite bekanta när jag är ute och cyklar, plus att han hämtade mig här vid huset. Man missar nämligen inte denna kollega, vältränad, med ett stort kritvitt smil i ett mörkbrunt ansikte, hur charmig och trevlig som helst... (lyckligt gift blivande 3-barnsfar, för den som tror sig läsa något mellan raderna). Likadana cykelhandskar hade vi också!
 
 
Framtagna för jobbets Vätternrundateam men det fanns över att köpa till förmån för våra välgörenhetsprojekt.
 
 

Vakna med NRJ

 
I många många år har jag varit P1 trogen. Men nu är det visst dags för förändring, även på radiofronten! På morgnarna när jag kör till jobbet, orkar jag inte alltid med världssvält eller valdebatter, då kan det vara så jädrans befriande med pratradio. Och jag har gillat Roger, Titti och Ola ända sen de körde Rix MorgonZoo.
 
Men det roliga med den här trion då, det är hur mina sympatier har flyttats... Alltså, jag gillar ju bögar! Om man nu får generalisera. Både sådana jag känner och kändisbögar. Och Roger är en av de roligare! Men på sistone tycker jag att han är lite... rigid och förändringsobenägen. Och Titti, denna sköna kvinna som håller grabbarna på plats, är hon inte lite präktig ändå? Men till sist, gräsliga manschauvinistiska Ola, han tar in på försprånget varje dag! Idag, till exempel, när han i morse ganska frankt menade att de som går på gymmet är tråkmånsar utan något liv. Jag ger honom rätt! Alla som går på gymmet av plikt, fast det är jobbigt/tråkigt, istället för att satsa på att göra något roligt med sitt liv... de kunde gott tänka om.
 
Dock är det så att även tjejerna här hemma lyssnar på dem och precis som att inte jag är fullärd, har nu även Malin snappat upp allt möjligt om kondomer, dating, bögsex och jag vet inte allt. Nåja, hellre det än att hon är den sista som ska fatta. Hon försöker ofta få mig att ringa in, när lyssnarna får dela med sig av saker. Än så länge har jag stått emot.
 
I alla fall är det så att jag kommer fram till jobbet varenda morgon, lite nyskrattad. Det kan inte P1 ställa upp med.

Olympic Day

Söndagen började rätt tidigt för min del, vid 01.30 skulle Kata hämtas efter CherrRM i Nyköping - de fick guld dessutom! Men jag lyckades sova både innan och efter trots att det var ett festligt mottagande med bubbel, snacks, musik och marschaller på natten.
 
Nästa gång vaknade jag vid 07 och stack nästan direkt ut på en morgoncykeltur på 25 km. Passerade Ribban där det dukades upp till något evenenmang, och jag slog ett öga på skyltarna - det verkade som att det skulle vara chans att prova på diverse sporter. Inget för mig, men kanske för Malin. När jag kom hem, var Malin ganska skeptisk och motvillig, men efter att ha testat att ringa rätt många kompisar utan att få napp, gick hon med på att följa med till Ribban.
 
 
 
Det blev fantastisk succé, det var lagom mycket folk, trevliga funktionärer i gula tröjor och OS-deltagare i blåa som bjöd in till allehanda sporter. Malin hann testa kulstötning, badminton, basket, längdhopp, kanotpaddling i havet, och BMX-cykling vid 3 olika tillfällen (favoriten). Dessutom bad i havet och glass. Det fanns också fäktning, kamsport, bågskytte, pistolskytte, tritatlon, tennis, handboll mm. Vilket trevligt och ambitiöst evenemang! Allt var gratis.
 
På väg hem ett stopp hos föräldrarna där jag bjöds på vin i eftermiddagssolen.
 
Jag är nu lite svedd i skinnet av all denna oförutsedda utomhusvistelse, hoppas att det lägger sig till i morgon. Peter kom för att hämta Malin till sin vecka och var pigg på att ta henne till BMX-prova-på i deras lokaler.

RSS 2.0