Årets bästa helg...

Det måste väl vara den här? Det är så mysigt att pynta huset för advent med ljusstakar, stjärnor, stoppa ner handstöpta ljus och mossa i adventslådan, hänga upp barnens adventskalendrar, och så sticka emellan med en mugg glögg och en lussekatt! Snart nog är det dags för tomtar och julpynt, och det är inte hälften så fint som adventstiden, tycker jag.

I förmiddags var jag med Katarina på stan; jag handlade någon julklapp till mig själv från Mor och Far hos hovleverantören Iittala (20% rabatt just nu) och jag kommer garanterat att verka överraskad på julafton ändå... och Kata fick ett par jeans och ett par vantar. Vi fikade en stund i lugn och ro och promenerade sen genom kyrkogården vid Gustav Adolft Torg; fick tillfälle att prata riktigt bra om döden.

Vi hann också med en sväng till julmarknaden i katolska kyrkan, där min svärmor sedan åratal tillbaka har hand om bokförsäljningen. Peter och Malin anslöt efter Malins skridskoskola. Barnens farmor är alltid mycket glad när hon kan visa upp barnbarn för sina kyrkovänner. Jag köpte två fina amaryllisar och barnen vann lite småsaker i tombolan.

Om ett par veckor ska jag plocka fram mina nya nyinköp från julmarknaden på Tivoli; några finns på bild här:


Glad Advent!

Litet husdjur

Victoria hittade en kaja i skorstenen till sin kamin... hos oss är det lite gulligare. Ett par gånger när jag lagt ut någon liten ostkant på fågelbordet på kvällen, har något förskräckt kastat sig ut från det. När jag kom hem häromdagen smög jag fram med cykellampan och fann en talgoxe. 

Nu var det inte så lätt att få den på bild utan att skrämma den, men ni kan iaf ana att den finns därinne! På dagarna är den aldrig där, utan bara när det är mörkt (mest hela tiden alltså).


En riktig husmor

På sistone har jag känt mig som en riktigt skicklig husmor! Precis som i favvoprogrammet Spanarna ger jag tre exempel på att jag börjar bli en riktig husmor:

När jag var på teatern härom kvällen, ringde några av våra vänner hem till Peter - vännerna stod i mataffären och behövde receptet på "Karins jättegoda kolasås". Peter kunde naturligtvis inte stå till tjänst, så de fick väl köpa på tub som vanligt... Hade de bara varit trogna bloggläsare som ni, hade de vetat var de skulle leta... Dadelkaka med kolasås
Jag ska skicka receptet till dem.

Bara någon dag senare ringde en annan vän, P, vars man lagar rena rama gourmetmaten varje gång man är ditbjuden. Det är faktiskt lite svårt att imponera på dem, om man nu skulle vara ute efter det. Men Peter hade insett att hemgjorda macarons nog skulle uppskattas av familjen Ö, så sist de var här hade jag under många svordomar fått till en omgång med rosa (hallon) och lila (lakrits) macarons. Lakrits skulle vara svarta men jag fick inte tag på sådan karamellfärg. Nu ringde i alla fall P och ville ha lite instruktioner inför hennes första macaronsbak - särskilt om man kunde köpa mandelmjölet färdigt (det kunde man!). Nu har jag köpt ett silikonbakplåtspapper av Madde (Tupperware) så nästa gång ska jag slippa svära, lovar hon!

Och så idag då, när det står adventsbak på schemat. Jag ska baka till ett möte i morgon (med musikklassernas styrelse där vi turas om att ta med fikabröd) samt till grantändningen med Malins klass på torsdag. Det ska bli en saffranskaka med mandel och russin på toppen samt lussekatter. Jag spanade in i kylskåpet för att se om råvarorna skulle räcka... allt verkade lugnt utom möjligen smöret. Det behövdes 100 g till lussekatterna, 75+50 g till saffranskakan med glasyr. Jag hade karvat från smöret så man kunde inte förlita sig på strecken på förpackningen. Alltså tog jag fram vågen och delade snabbt upp paketet på tre bitar på måfå, och kontrollvägde. Det blev 101 + 74 + 53 gram. Vad säger ni om det? Det måste väl ge poäng i husmorsavdelningen?

Jag ger mig själv bonuspoäng för att jag har bjudit hit Malin och hennes kompis Johan på att baka ut lussekatterna. Malin är där och leker nu. Kata är och tävlar i Trelleborg (tillsammans med Peter som skjutsar och fotar). Huset är tyst och skönt, och förutom baket, har jag reparera trasiga kläder, sätta i snören i nyköpta julgranskulor (var i Köpenhamn igår), fixa med tvätt på min husmorslista.

Fars dag

Klart att man måste fira fäderna! Peters finaste present var nog att Julia kom ihåg honom (vi pratade lite med henne på telefonen idag) och den näst finaste (dvs den enda presenten han fick) - en cykeljacka att matcha nya cykeln med:


Hade Peter varit kvinna, hade han inte missat att hålla in magen när kameran kom fram. De är ganska avslöjande, de där cykelkläderna! Men hade han varit kvinna, hade han inte blivit firad idag..

Och i kväll kommer Far hit för att firas! Mor har lagat maten och levererat, så ska jag bara värma upp den medan de är på bio. Far ska få ett varmt underställ att ha när han spelar golf.

Annars tippar jag att Zlatans bok var storsäljaren i årets fars dags-jippo!

11-11-11 och allt det där

Nu är jag inte en nummergalning; ändå kan jag inte blunda för att det var lite speciellt att namnge en arbetsmapp med datum igår. Jag firade inte klockslaget 11:11 på något särskilt sätt, men sen kom det ett mejl från Malins fröken som hade fotat klassen i rätt ögonblick. Skojigt! Malin själv var arg som ett bi när hon kom hem för att vi inte berättat för henne om vilket särskilt datum det var. ALLA andra visste om det! Jag ser dock fram emot att höra om alla förlovningar, frierier och annat från folk i bektantskapskretsen! 

Mest glad är jag att jorden inte gick under - nu har tidpunkten passerat de flesta tidszoner och vi andas ännu.

Jag har ju varit ganska sparsam med inlägg, och särskilt med text på bloggen på sistone... vet inte hur livet kan rasa på ibland. Trots det, har jag tydligen förtjänat en Blog award! Tack snälla Ingrid; inte minst för orden!


Jag ska skickar den vidare till alla er, som trots att jag bloggar så dåligt, snällt är här och kollar varje dag :-). Vissa lämnar rentav en kommentar efter sig! Det är väl inte riktigt så man ska skicka blog awards vidare, men jag säger som Katarina - det är min blogg och jag gör och säger vad jag vill där.

Det där gröna ingick i firandet av en release på jobbet - grönt är vår färg på logga etc - jag glömde att jaga rätt på de riktigt roliga bilderna med några helt gröna kollegor i kroppsnära aliendräkter och en hel hop grönhåriga, grönskäggiga och grönklädda, av vilka påfallande många, även män, hade gröna naglar. De flesta av oss körde sprayfärg som nästan gick ur efter några schamponeringar, men en handfull körde blekning + permanentfärgning till illgrönt... Jag får nästan tårar i ögonen när jag tänker på (den grönhåriga och även nästa dag grönnaglade) R&D-bossens tal... förutom en genuin tacksamhet som visades dem (oss!) som gjort jobbet, svarade han på ett härligt sätt på när mjukvaran verkligen ska släppas - eftersom det är v 11 av produkten var ju 111111 målsättningen, men vi blev inte helt klara. Han sa då helt coolt "When it's ready". Det verkar inte så konstigt, kanske, men när man har upplevt "datumet är heligt och allt annat kan tummas på" år ut och år in, var detta som balsam för själen.

Och sen ohälsan - jag har fortfarande rejält ont i axeln, mest nattetid, men har fått slutliga svar på undersökningar av knutorna i armhålan - ofarliga lipom (fettknutor; varför tycker jag att det hade låtit mycket trevligare med muskelknutor?).

Nu en liten stund av lugn och ro, Peter är med Malin på skridsko- och hockeyskola, sen blir det trevligt släktbesök och Les Miserables i kväll.

För er som läser utanför en radie av 5 km kan jag avslöja att det var frost i natt och nu stilla och soligt...

En vanlig dag på jobbet...

... bara lite grönare!

Ohälsotema

Det har varit väldigt skralt med bloggandet på sistone (förväntade mig dock en kommentarstorm efter ansträngningen med de vackra Lundabilderna!) och lite skyller jag på ohälsa, som jag tar som en personlig förolämpning! (Lite skyller jag på Wordfeud). Nu har jag dock bestämt, att efter en helg av vila och uppassning, ska jag vara som ny på måndag!

Krämpor i urval (allt på höger sida för att komplicera extra):
  • Hittade knöl i armhålan för ett par veckor sen, som ömmade och var i vägen för behån.
  • Har haft nackspärr i ungefär en vecka.
  • Axel hoppade ur led natt mellan onsdag och torsdag.
Och i torsdags åtgärdades litegrann... axeln fick jag söka akut för på morgonen - jag hade så ont att jag höll på att svimma. Den var nog inte helt urhoppad men ur läge i alla fall. Armen hängde konstigt och gjorde fruktansvärt ont. Jag tror att det kanske orsakades av att jag försökt lindra nackspärren med vetevärmare, som faktiskt är ganska tung. Kanske att den tyngden kunnat locka den alldeles varma muskeln att släppa leden ur läge? På akuten kunde sjuksköterskan bara nätt föra min arm i olika riktiningar, och så var den tillbaka på plats och smärtan var borta! Jag fick stanna hemma från jobbet eftersom jag knappt sovit på natten. På eftermiddagen hade jag tid för mammografi, ultraljud och punktion av knölen (eller knölarna, snarare). Just trixen vid mammografidelen (lägga handen på huvudet, vrida sig på olika sätt etc gick ganska dåligt ihop med det nackonda. Det verkade spontant vara ofarligt (vävnadsansamling med ett fint ord, fettknutor med ett fult), men jag inväntar såklart svaret på analysen av punktionen, innan jag riktigt ropar Hej.

Jag blev också på det klara med några jobb jag är glad att jag inte har:

  • Mammografisköterska - platta ut och klämma fast bröst dagarna i ända.
  • Ta prover med hjälp av fin nål på misstänkta knölar - ganska otäckt att lokalisera en liten knöl, knipa tag om den med ena handens fingrar och sticka in den långa tunna nålen med den andra handen. Sedan trycka ut innehållet från sprutan på ett glas, odla på det, och analysera.

Här hemma häcklas det att jag har fått mina krämpor pga Wordfeud, lite som musarm eller tennisarmbåge. Det tror inte jag!

Och så kom Far hem från golfresa i Spanien med lunginflammation, kanske förmedlad av hostig Malin, och så smsade Julia att hennes värdmamma fått en hjärtinfarkt. Kan vi bestämma att vi är klara med sviktande hälsa nu, eller?

Cykling i bilder

Ni vet ju alla hur jag bara stormtrivs på mitt nya jobb! Vilken tur att jag kom dit - alla trevliga människor och positiva vibbar - det gör varenda dag till något extra. Nu har jag varit där i 3 månader, så smekmånaden torde vara över. Idag kom det ut ett mejl där man fick anmäla sig om man var en riktig tuffing eller bara en mes, nästa fredag, då vi har stor release. Företagets färg är grön, och på releasedagen brukar vissa färga håret grönt tillsammans. Jag har såklart anmält mig att jag ville vara med, men jag kör nog mesvarianten = sprayfärg, och nobbar erbjudanet om att bleka håret och sedan färga det permanent grönt.

Men nu var det ju inte det jag skulle skriva om! Utan visa bilder! Och att jag gled in på jobbet, var att jag skulle säga, att från början var det just pendlingen till Lund som var den enda lilla nackdelen med nya jobbet - nu har jag lärt mig uppskatta även det.

Flera gånger på sista tiden har jag tänkt på vilken förmån det är att cykla mellan Lund C och Ideon. Jag har aldrig tänkt på att Lund är så vackert. Nu delar jag med mig av dagens blickfång.

Redan halv åtta har den lille gubben med skåpbilen dukat upp sina blommor till försäljning på Clemenstorget. Han är kvar även när jag cyklar förbi på hemvägen.


Visst sätts fantasin igång av detta vackra namn?


För en vilsen själ som min, är skyltar alltid välkomna!


Gamla Kirurgen



Cykelvägen fortsätter in genom valvet med de vackra takmålningarna...


... och på andra sidan skiftar träden färg.


Universitetsbiblioteket


Astronomicentrum - ett uppskattat landmärke - det syns vida omkring, och kommer jag bara dit, hittar jag till jobbet!


När jag når IKDC - Ingvar Kamprad Designcenter - är jag nästan framme, och det är bara lite lite uppförsbacke kvar.


När jag är tillbaka på Hyllie kvart över fem, är det redan mörkt (fast inte så mörkt som det ser ut på bilderna), men ändå välkomnande. Jag älskar den konstgjorda stjärnhimlen!


Även vattentornet förtjänar att förevigas! Fast nu är det november och man kan byta bort det rosa.


10 minuter senare är jag hemma.

RSS 2.0