Summera 2011

Såhär på årets sista dag är det svårt att inte reflektera över året som gått. För mig har det varit ett händelsrikt år med många riktigt bra och minnesvärda upplevelser. Tjuvkikar i blogginlägg och fastnade genast på summering av 2010 inkl förhoppningar om 2011.

Från början av året minns jag mest all snön! Jag njöt av den, men blev till slut rejält trött på den! Jag var mycket nöjd med att ha dubbdäck på cykeln och cyklade faktiskt en hel del trots allt. Jag laddade ju inför Tjejvättern - också minnesvärt! Jag jobbade mycket med utmaningar och tickers där jag fyllde i alla cyklade kilometer. Det blev en rätt många - tror att jag kom upp i över 250 km innan Tjejvättern i juni. I år blir det ingen Tjejvättern, men det vore inte fel att träna som att det skulle bli!

På sportlovet åkte hela familjen iväg på skidresor och jag blev ensam hemma. Jag drog mig inte för att kalla det för Wellness week - det var faktiskt härligt att vara i sitt eget sällskap och hitta på lite lyxgrejor som bio, kallis etc, och lika härligt när alla kom hem igen.

I mars fyllde jag år, och firades på Oliveras i Lomma. Mycket trevligt! Franskt tema var det, liksom nästan allt hela våren, då vi laddade för Frankrikesemestern. Jag skaffade också min MacBook - en underbar ny bekantskap!

I april hände det äntligen! Jag blev erbjuden ett nytt jobb (eller två faktiskt!) och tog det! Jag hade varit redo länge och provat flera gånger men inte kommit ända fram. Jobbet som jag fick till slut kan inte beskrivas som annat än en fullträff. Jag är så glad över det! Arbetsdagarna blir längre, och pendlingen tar tid, men jag är så mycket gladare och lugnare inombords. Till saken hörde förstås att även om jag skrev på i april, blev det inte dags att börja på nya jobbet förrän efter semestern, med 3 månaders uppsägningstid som jag hade. Dock gick det att fira - så underbart roligt det var att bjuda in mina söka jobb-supporters på bubbel och sushi. Jag fick så mycket positiv energi från er alla! Och en massa flaskor Champagne! Den sista går i kväll! Jag medger att jag saknar en handfull gamla kollegor, men de bästa blir det ändå att man håller kontakt med - det har blivit nån AW, nån lunchträff och så bio/middagar etc med dem som är mer som vänner än arbetskamrater.

I maj gick jag ner lite i varv; de innestående semesterdagarna som jag inte fick använda att förkorta uppsägningstiden med, tog jag istället ut som en ledig dag i veckan, eller två, beroende på väder och lust. Jag var lite mer med barnen, fixade lite i Falsterbo, tog det lugnt helt enkelt - jätteskönt. Kata fyllde fjortis. Familjen W ordnade en supermysig skogsutflykt. Samtidigt började en särskild slags malande oro och ångest över att Julia skulle resa iväg ett helt år, ända till Nya Zeeland. Det var mycket praktiskt att fixa men mycket känslor att ta hand om också.

I juni trappade vi upp lite igen! Malin fyllde år, jag cyklade Ringsjön runt, vi var i Falsterbo en vecka, jag cyklade Tjejvättern, jag jobbade några dagar på nya jobbet (överlämning).

I juli var vi på skönaste semestern någonsin; Valbonne i Frankrike. Vi njöt i fulla drag. Men efter bara några dagar skickade vi hem Julia till Malmö, för vidare färd till Nya Zeeland. Det smärtade, och värker än.

I augusti började jag jobba på riktigt på nya jobbet - äntligen! Malin började i ettan på Hyllie, och Kata i åttan på Berga. Vi hade besök av min svägerska Maw från Californien.

I september cyklade jag ytterligare ett lopp - Malmö velo classic - och var totalt malplacerad bland all lycra och slimmade kroppar som susade förbi på racercyklar. Julia visades på tv där hon uppträdde i Idol (inspelat på våren innan hon reste).

Störst i oktober var nog att jag började med Wordfeud! Jag har inte kommit i närheten av att tröttna heller!

I november firades det release på jobbet och jag anslöt mig till de grönhåriga. Jag har en JÄTTEROLIG bild som jag just nu inte kan hitta från den dagen; hittar jag den ska jag genast komplettera!

December... det är ju fortfarande! Känns för nära för att blicka tillbaka på!

Strax innan jul gick jag en utbildning på jobbet och i presentationen skulle man nämna något man var nöjd med med sig själv och något som man kunde förbättra. Jag hörde mig själv säga att jag jag var nöjd med att vara 42 och inte 25... och det är nog något som gäller för tillbakablicken - jag är äldre men bättre både mot mig själv och mot andra. Efterhand som jag tar del av saker som vissa andra måste kämpa med; sjukdomar, sorg, separationer, blir jag allt mer tacksam över mina närmaste, och över vanliga dagar som bara flyter på utan för mycket drama.

Jag önskar er alla det bästa tänkbara under 2012!

Simon och ekarna



Simon och ekarna var en verkligt stark läsupplevelse när jag var i tonåren, och starten på att läsa nästan allt Marianne Fredriksson skriver... när den nu gick upp på film, hade jag höga förväntningar!

Katarina och jag såg filmen igår, och jag blev inte besviken! Den var på det hela taget väldigt välgjord och välspelad. Inte minst Helen Sjöholm som (falsknynnande!) mamma var kanon. Vad jag mindes starkast från boken var hur Simon första gången upplevde musik (medtagen på konsert), och hur musiken blev levande och han upplevde så mycket mer än ljudet. Det visades på ett mycket fint sätt. Och sen hur både Simon och Isak var som bortbytingar, och passade bättre in i varandras familjer.

Miljöerna var också mycket bra! Både den torftiga arbetarbostaden, och lyxvåningen i stan, och hur dessa världar möttes med ett visst buller... påminner lite om de vattentäta skott som finns i Malmö.

DN:s recension.

Nedräkning Mexico

Förväntan, blandat med en liten aning ångest, råder inför resan till Cancun med jobbet. Den där ångesten handlar om att visa sig i baddräkt efter julens utsvävningar, och innan man fått lite juste ljusbrun nyans på blåvita ben...

Men förväntan överväger såklart - alldeles säkert intensiva och roliga konferensdagar, men sen några dagar av turistande och latande (på egen bekostnad). Jag har fått en Lonely Planet-bok om Cancun med omnejd av Peter i julklapp, och just nu är jag väldigt fascinerad av Chichén Itzá.


De 4 trapporna med 91 steg vardera, tjänar tillsammans med toppen (91+91+91+91+1=365) som dagar på ett år. Hela pyramiden är egentligen en kalender. När det är vår- och höstdagjämning avtecknar sig en slingrande orm på pyramiden - hur coolt låter inte det?? Dit vill jag till varje pris åka under de lediga dagarna!

Jag är också mycket pigg på några underjordiska sjöar som man kan bada i, i Valladolid:


Lite sommarväder tackar jag förstås inte nej till...

Passar inte poolerna på hotellet...


...verkar det finnas en strand precis intill...


Hela resan känns i det närmaste overklig... om 4 veckor är jag där!

Mia Skäringer med Vinter i P1

Jag är närmast slav under Sommar i P1; har inte alls samma pli vad gäller Vinter i P1. Av en slump ramlade jag in på Mia Skäringers vinterprogram... hon är ju så bra, så sann, så brutal och ärlig. Jag tror på henne i alla fall, och köper henne rakt av.

Hon kan som alla vet vara riktigt rolig också, men det var hon knappast i vinterprogrammet.



Så, ni andra som slarvade med radiotablån precis som jag - ta för er av länken ovan - varar visst bara i 30 dagar. Den egna 7-åringen lärde sig onödigt mycket om anorexi, att ligga med nån man egentligen inte gillar av tacksamhet för att nån vill ha en överhuvudtaget, och en del nya ord...

Årets julaftonsspratt

Vi tycker om att driva litegrann med varann i vår familj - för några år sen häcklade Peter mig rejält på julafton... men i år var det jag som drev med Katarina - mycket kul!

Kata hade bland ett 50-tal andra önskningar noterat "höga vita Converse" på sin önskelista. Peter och jag letade överallt på stan efter dem, men de gick inte att uppbåda. Med lite kort varsel klickade jag in på Brandos, där jag tidigare beställt Converse till tjejerna, och just den dagen var det 20% rabatt och fraktfritt. Jag har själv varit sugen på ett par, så nu passade jag på att köpa både till mig och Kata. Vi har f ö samma storlek.

Hur som, kl 16 fick vi besök av tomten som gav oss ett paket var. Såhär stod det på ett paket:


Kata tittade ganska misstroget på när jag packade upp dessa:


Hon trodde nog att vi kanske skämtade "Tur att vi har samma storlek, haha", men när hon fick sitt eget paket, en pyjamas, förstod hon nog att skorna var mina.

När det blev dags för den stora julklappsutdelningen några timmar senare, såg jag till att Kata fick sina egna Converse ganska snabbt.
Frid och fröjd i stugan!

Malin for omkring som en galning hela kvällen; de sista timmarna iförd skidhjälm dessutom...


Nu vänder det!

Det är utan tvekan konstigaste julen i år, med minus en unge... hon verkar glad och nöjd i alla fall och jag har hela tiden tänkt, att när vi kommer till jul, så är vi halvvägs! Det känns riktigt skönt faktiskt.

Jag tittar på dmi, och förstår att hon har det lite skönare än vi andra...


Vi fick en julhälsning från Explorius, som hon reser med, och jag undrar vilka föräldrar som behöver nedan upplysning som avslutning:
Är det någon som inte vet att deras unge är bortrest, eller vilken organisation ungen åkt med?

58 bitar senare...

Tänkte att vi skulle testa ett nytt pepparkakshus i år... i fjol var det pepparkaksrobotar istället och vi har en byggsats till Muminhuset som vi har gjort några gånger. Jag surfade runt och kollade lite, och fastnade hos Julälskarna med flera fina hus att välja på, riktningar att skriva ut, och många foton. Valet föll på en villa i italiensk stil (matchar julmaten och -sällskapet!) - själva kallar de den "En gammal kåk".

Jag önskar att jag kunde säga att barnen fick vara med och göra huset, men de fick de inte förrän jag kom till monteringsstadiet, då Kata var mycket behjälplig, men Malin portförbjuden.

Idag har vi dock dekorerat tillsammans! Det bråkades bara lite över färgval etc. Jag hörde på radion att ett hett tips var minimaränger, då de fastnar lätt och inte tynger ner eller glider av. Det är dem ni ser på toppen av tornet och på vissa takåsar.

Ett nylagat pepparkakshus


Andra sidan


Flygfoto

Malin räknar ner tills hon får plundra!

Stjärnöga och Tomten

Då jag vanligtvis är för absurda och moderna böcker som kvällsläsning för barnen (numera endast Malin), brukar jag kompensera under december och läsa klassiker.

Igår var det Stjärnöga av Zacharias Topelius, skriven 1873, och trots det krångliga språket blev Malin fänglsad och intresserad.

I kväll slog jag på stort och läste först några verser ur Tomten, sedan En julpredikan till salu av Henrik Wranér (också från slutet av 1800-talet), och till sist sjöng jag alla verserna i Tomtarnas julnatt. Malin gjorde alla rörelserna till uppe från sin loftsäng.

Här kan ni själva njuta av Tomten i finlandssvensk uppläsning!



Nu går jag på ledighet; ska bara gästspela den 27, men annars ska jag bara njuta och koppla av fram till den 4 januari! Lite pyssel finns förstås... i morgon mandelmusslebak med Mor, och så har jag klippt ut delar till ett mycket avancerat pepparkakshusbygge... sånt man hinner med när man skippar att laga julmat.

Julgran 2011

I år har vi nog fått hem vår bredaste gran hittills. Tät är den också, och snygg! Bilden gör den såklart inte rättvisa... det är något särskilt svårt med att fota julgran. (Ja, Lotta, just julgranen är nog något av det sista jag vill avstå ifrån... å andra sidan ska man verkligen lyssna på sin kropp om man känner sig allergisk! Jag är säker på att det finns andra sätt att skapa julstämning!)


Här några närbilder som Katarina har tagit av pyntet:

Hemgjord vinterflicka


Snögubbe från Alabama


Ett av årets nytillskott - lykta från Tivoli



Julmaten avklarad

Klick, klick och klick, så var julaftonsmaten avklarad på ca 30 sekunder...

Jag kommer att duka fram

Limegravad lax med romsås

Kycklingbröst med soltorkade tomater i dragon och paprikasås

Örtmarinerad fläskfilè med pestocremesås

Gorgonzolapaj

Potatissallad med, lök, oliver, paprika, ruccola

Escavilada (rostad paprika, lök, vitlök & citron )

Marinerade oliver, vitlök och kaprisbär

Foccacia


Om jag riktigt överdriver, koker jag ett par ägg, och lägger fram som förrätt till ett par sillbitar, men det är i så fall bara för att det passar bättre till snapsen.

Väl värt sina 1900 kronor för 10 personer (och vi kommer att ha matrester hela julhelgen) om jag känner utsökta Arheden catering rätt. Utan prut gör de 2 glutenfria portioner av pajen och brödet dessutom.

Hur har ni andra det? Står ni upp till armbågarna med köttbullssmet, och i en dimma av lutfiskstank?

Jag bara skojar; alla som tycker att det är roligt att laga julmat ska såklart göra det! Men den som hellre dricker glögg och stirrar på granen, kan ju ägna sig åt det :-)

God Jul, alldeles snart!

Ryska kyssen

En helt underbar hårdkokt barnbok, helt befriad från gullegull, och en massa nya ord för 7-åringen att lära sig! Här ett utdrag:

Figuren var en vessla. Han var ung, säkert inte ens straffmyndig och han hade ett brunt ansikte och små öron. Alla tänder i överkäken var utslagnaoch högerkinden tycktes sakna fungerande muskler. Ögat ovanför den slappt hängande kinden var rött och rinnigt. Vesslans mun var formad till ett fult grin.

Boken handlar mest om flera misslyckade och kärlekstörstande figurer; särskilt om hunden Harriet som driver konditoriet Bullen som går under öknamnet Skitiga Bullen. Harriet är verkligen urusel på att baka och köper de flesta bakverken på snabbköpet. En dag genomgår hon ett slags förvandling och påbörjar en ny karriär.
Riktigt spännande och trevligt även för vuxna!

Ryska kyssen och den fasansfulla Brännaren av Frida Nilsson

Recension i SvD

På gång...

Oj, vad jag har legat i i helgen för att hinna få till julstämningen! Malin har farit upp och ner som en jojo hela tiden och tjatat om julgransinköp (vi brukar aldrig vara såhär tidiga), och sa hela tiden att det bara går att köpa julgran när det är snö (hon minns hur fint det var att dra hem den på kälke i fjol)... hur som, när vi väl klätt på oss för att handla hem granen, minsann började det snöa! Små blöta flingor, men ändå. Det blev dock för Peter att bära hem den på axeln.

Granen står på plats och är ovanligt bred, även för att vara hos oss. Snygg och tät är den också! Jag ska fota när den är klar; just nu är det bara ljus i. Peter förbarmade sig och tog med Malin på veckohandling så får mina öron vila från julsånger en stund. När de kommer tillbaka, ska Malin få bestämma klädseln eftersom Kata regisserade i fjol.

Peter och jag har också gjort några köpcenter i jakt på klappar... det gick sådär. Något som vi inte lyckades få tag på, fann jag i stället på internet; återstår att se om det kommer i tid. Betalningslösningen var lite trixig, så jag klickade på "Genomför köp" och hamnade först hos fel bank, sen ramlade rabattkoden bort, och sen var det ytterligare något som gick snett innan jag lyckades fjärde gången. När jag nu loggar in på mitt konto i internetbutiken, så står det att alla 4 beställningarna är aktiva... hoppas att det rensas så att jag inte åker på x4 av den klapp som det räcker mer än väl med en av.

När jag letade upp fjolårets granbild på bloggen, blev jag paff när jag såg vinterbilderna från exakt ett år sen... minns ni?

altanen

mot gatan

Maratonveckan avklarad!

I veckan har jag genomgått obligatorisk utbildning för nykomlingar på jobbet. Det har varit en hel del om kärnvärden (och nej, på det här jobbet är det inte Corporate BS utan något man lever efter varje dag). Jag uppskattar verkligen våra gemensamma värderingar! Dessutom har vi jobbat med vår produkt, mycket utifrån ett säljperspektiv, inte helt relevant för mig.

Vi var 21 st och det var fantastiskt vilken kaliber det var på folket! En stor andel var amerikaner, men inte sådana amerikaner som jag mest har erfarenhet av, utan de var beresta, kulturella, nyfikna och kompetenta. De flesta var nog mella 35 och 40, med ett par "ungdomar". Vi var 3 från lundakontoret. Förutom ganska långa dagar på kontoret har det varit kvällsaktiviteter varje kväll... utom idag, hemresedagen för de flesta, då vi slutade till lunch. Igår lagade vi mat tillsammans ute på Jägersro, och det blev mycket lyckat; både matlagningen, maten, och stämningen. Själv fick jag i mig något onödigt extra glas vin, och i kombination med för lite sömn och många intryck, har jag betalat med lite dunkande huvud och trötthet idag.

När gästerna hade rest, var det julbord för kontoret, i 2 omgångar. Allt var hemlagat och av toppklass av vår fina restaurang! Huvudvärken späddes dock på ytterligare när en kille i full skotsk mundering kom in och spelade säckpipa! Han var jätteduktig, och det var tjusigt, men det är första gången jag lyssnar till det inomhus och på så nära håll... högt ljud!

Nu stundar helgen och jag hoppas att få ihop lite julklappar, köpa gran och plöja mig ner i tvättbergen. Såhär såg det ut i köket förra helgen - mer av den varan, tack, familj och julstämning!


Min egen isprinsessa

Som så många gånger förr, hyllar jag mammaskryt! Självklart är det barnen jag är stoltast över, i alla lägen! Igår tävlade Katarina och jag kände riktigt hur mammakänslorna tog överhanden, för jag tyckte verkligen att hon var vackrast och duktigast av alla åkarna! Att hon kom elva av sjutton förändrar inte saken!

Här några finfina bilder (Kata har själv publicerat sina kompisar på sin blogg, så jag gör det också utan att skämmas):

Bielman

Kompisarna från MKK

"Allt ljus på mig!"

Kreativitet

På det där nya trevliga jobbet som jag har, är det väldigt viktigt med kreativitet och lekfullhet. En av killarna som ansvarar för servrar och interna system skickar varje fredag ut några lustigheter till dem som vill ha - jag är så glad att jag är på den sändlistan för det är rätt ofta som det är mer än skämt; snarare tänkvärdheter. Nån fräckis slinker förstås med då och då men det går bra det också.

I fredags fick vi länkar till klipp som några av er säkert sett tidigare... men de tål att ses om!

Time vs creativity

Where good ideas come from

Konståkningsavslutning

Igår var det traditionsenlig avslutning på konståkningsklubben och Katarina var först medhjälpare till småttingarna som hon tränar, och sen var hon med i ett shownummer på slutet. Lite coolare än många ljuvliga konståkningsnummer som jag sett...



Katarina är längst fram (längst från kameran) till vänster i början och på slutet längst fram till höger. Hon är bland de längsta, med långt ljust hår och en väldigt silvrig lite för stor top (min), om ni vill försöka se henne. Numret gjorde sig förstås bättre live, men ändå väldigt kul att någon Ninas pappa Jan filmade!

Julia 18 år!



Hur konstigt är det inte att inte få fira dotterns 18-årsdag med henne??? Vi ringde till henne igår kväll (hennes födelsedagsmorgon), och det var trevligt förstås. Vi hade skickat henne en skämtfilm som vi spelade in på hennes rum, där vi låtsades att vi skulle uppvakta henne men sängen var tom.

På dagen ska hon ha picnic med värdfamiljen, och på kvällen ska hon "clubba" med några andra kompisar som också fyllt 18. Vi väljer att inte tänka för mycket på vilka orosmoment som ingår i det arrangemanget.

Bilden är från hennes skola men den är någon månad gammal... just nu har Julia sommarlov och verkar nöjd och glad. I Nya Zeeland är det högsommarvärme och hon planerar på ett surfläger i Auckland efter jul. Vår present är att finiansera det lägret och resan dit, där mor- och farföräldrar bidrar med varsin tredjedel av kostnaden. Lite fantasilöst, men svårt att skicka bra presenter. Vi får kompensera nästa år!

Mamma!

Jag väcktes i morse, efter att klockan ringt, av "Mamma!" och det är ju inte något ovanligt med det, om det inte vore för vem det var som ropade... nämligen Julia. Givetvis var det i drömmen/halvslummern, och det är inte konstigt att jag har henne i bakhuvudet; om bara 3 dagar fyller hon 18 år, och är på andra sidan jordklotet. Vi saknar henne massor!

Nästa sak jag gjorde, var att slå på telefonen, kolla om det fanns några nya mejl (det fanns det men inget kul) och sen startade jag Wordfeud. Gissa vad som låg där... en inbjudan från Julia som tydligen just gått med i Wordfeud. DET var lite skumt! Nu har det gått 16 timmar och hon har inte spelat ett enda drag. Suck.

Julia har det bra, hon är hos en ny familj efter att första värdmamman fick en hjärtinfarkt. Enligt uppgift har nya familjen fått Internet inkopplat idag... så kanske kanske kan det bli något mejl, något Skype, något foto... vem vet?

RSS 2.0