Förhoppningar

prognos

Kan man ta semester nu genast? Kanske jobba lite i morgon, men sen? Fast på fredag em kan jag vara tillbaka för då är det dags att komma i form för årets vårfest på tema Rockparty. Hm, var visst ledig i fredags. Men då regnade det. Just nu är det en maffig regnbåge; så maffig att man lyckades få 16-åringen att lämna isoleringen på sitt rum (snarare lämna Internet) för en liten fotosejour.

Nya cykeln är hemtagen så jag kan se fram emot en runda iaf. Den har en fiffig liten fjäder framme vid styret som riktar tillbaka det rakt fram efter att man svängt. Inbjuder direkt till att cykla utan att hålla i styret.

Mors dag

Jag blev fint uppvaktad av Malin redan i morse med 2 lyxiga choklad - ett mycket mörkt med havssalt, ett mycket ljust med chokladmousse. Sen när Kata vaknade kom hon med en deckare som hon själv köpt - Mons Kallentofts Höstoffer. Toppen, då jag läst och störtgillat de andra två. Julia uppger att hon "bidar sin tid" vad gäller att uppvakta mig. Låter smått intressant; kan tolkas på flera sätt.

Till min mor gav jag en frottéjacka att ha typ när man cyklar till stranden. Jag har köpt en likadan till mig själv fast randig. Nu väntar vi bara på strandvädret. Peter köpte en burk Ben & Jerry-glass till sin mamma. Hon älskar lyxig glass men får helst bara köpa billiga sorter för min svärfar.

Min mor gav mig några tagetes och slingerkrasseplantor som hon och Malin dragit upp och min far gav mig ett bidrag till nya cykeln... inte för att jag är så mycket mor till honom.

Så mycket nöjd med firningen och med att vara mamma överhuvudtaget faktiskt. När jag stannar upp och tänker efter kan jag verkligen finna lycka i att ha fått tre så fina och olika barn.

Middagsfridspaus

Vi har ju haft leveranser från Middagsfrid varannan vecka i över ett år och mestadels har jag varit nöjd. Totalt sett är jag jättenöjd - att jag lärt mig laga så många rätter som jag aldrig hade valt själv, och att så många blev riktigt goda.

På sistone har jag varit lite missnöjd med grönsakerna som inte hållit veckan ut, samt att en del råvaror (t ex den färska sej-filén med mycket ben i att rensa ut själv) kommer igen lite väl ofta. Reklamationer behandlas OK men jag tycker inte att avdraget på nästa faktura kompenserar för varken kostnad eller omak när man ändå får gå och handla själv. Så vi fick vår sista leverans i måndags, på ett tag i alla fall. I kväll hämtade vi hamburgare på Burger King till middag (inga meal utan bara burgare = inga pommes, ingen dricka) och notan gick på 243 kr. Då kändes det faktiskt ganska billigt med Middagsfrids 175 kr för en middag till en hel familj, även om man då fick laga själv.

Dock, som jag hela tiden planerat, gick jag nu igenom alla recepten och klippte själv ihop 5 goda veckomenyer från deras recept. På baksidan skrev jag inköpslistor. Så nu är Peter på Ica Maxi och handlar in till vår första skräddarsydda middagsfridsvecka på egen hand.

Vi får väl se hur det blir; om han får tag på allt en söndagkväll och vad det kostar. Jag vet iaf att det ska bli sesamstrips av kycklinglårfilé, något med lax och något med kålrabbi (för det trodde inte Peter att han skulle hitta i butiken).

När mammor motionerar

Såhär på Mors dag och allt måste jag ju berätta om vad jag såg på dagens cykeltur - trots det dåliga vädret var det en hel del motionärer ute - båda kön, olika åldrar, skiftande ambitioner. En del av de riktigt fräscha kvinnorna i 35-årsåldern sprang med lätta steg men något ofokuserade, för vid sidan vinglade en unge på cykel, med eller utan stödhjul. Inte en enda pappa syntes som drabbats av barnpassning kombinerat med träning.

När jag hämtade min egen unge som passats av mina föräldrar (för min man motionerar förstås också på egen hand) och berättade om det här, skrattade Far och sa att han trodde att papporna var hemma och lagade Mors dags-middagen. Vad tror ni?

Tacka vet jag tonårsbarn - de sover fortfarande och har inte krävt minsta passning.

Nu, förbereda en paj till lunchgäster och sen in i duschen.

Min nya utrustning - capricykelbyxor och funktionscykeltröja - fungerade utmärkt och det tredje plagget, en ultralätt regnjacka som andas, slapp jag dra på. Den ryms i en liten påse som är ungefär lika stor som ett sånt där riktigt litet hopfällbart paraply. Allt är av det holländska märket AGU - nytt för mig men fanns i stor sortering på Sportex.


Pärlplatta i miniatyr

Ni har alla stiftat bekantskap med pärlplattor... ett kärt pyssel i många hem som fått lite ny skjuts tack vare program som låter användaren utgå från ett digitalt foto och sen skriva ut skräddarsydda mönster att följa.

Hur som, jag har massor av strukna pärlplattor från Malin. Hon har gjort de flesta på dagis men en hel del hemma också. Förra helgen behövde vi fylla på med lite nya färger och åkte till Panduro Hobby. Då fanns det något nytt - minipärlplattor! Plattorna är lika stora som vanligt men piggarna och pärlorna är pyttesmå.

Skapande pågår

Det stod från 10 år på förpackningen och tjejerna på Panduro sa att det var enklast att använda pincett. Så jag var lite skeptisk till att Malin skulle klara av det. Men hon har pysslat hela veckan och nu är den första plattan klar:

Pärlplatta

Kanske något Mamma ska föräras i morgon?

Belöning

Dem av er som känner mig riktigt bra vet att jag är mycket för belöningar, till den som belönas bör = oftast jag själv. Vanligtvis infinner sig denna belöning när jag handlat julklappar till kreti & pleti och jag själv brukar få något onödigt klädesplagg eller så.

Idag var det visst en sådan dag, för jag var inne på Bikemasters i Limhamn för att spana efter ett par cykelbyxor, men de hade slutat med cykelkläder. Men mitt framför ögonen stod en skönhet, med mitt namn på dessutom.

Vackert namngiven

Sen jag såg den första gången har jag drömt om den, och retat mig mycket på att de rullar omkring i Malmö utan att jag har en (såldes slut mycket snabbt). I veckan hade Bikemasters kommit över 5 nya och det fanns en kvar. Det blev en snabb provtur och sedan: Affär! Dock får jag bytt ut till ett 7-växlat nav, och kan hämta den på måndag.

Så nu känner jag mig mycket glad trots den värdelösa turen till Falsterbo där hällregnet gjorde det omöjligt att trädgårdarbeta, Aldos öppnade först en halvtimme senare, Annas Bageri gick det inte att få en P-plats utanför. Slutade med kaffe hemma hos Mor.

Så de nästa 1000 km och många till ska cyklas på denna nya. Den får dock inte följa med till Motala. Det känns tryggare att köra långloppet på trotjänaren, och jag gråter inte om den får en repa heller.

Ska det vara såhär?

Men nu är det nästan juni och man går och sneglar på shunten till uppvärmningen. Det är iskallt på golven och utanför täcket överhuvudtaget. Ska ungarna ha dunjackor på skolavslutningen i år, kanske?

Jag själv brukar gärna stå för löjligt optimistiska tillrop när andra klagar men blev närmast lite irriterad när jag hörde häromdan att tack vare kylan så blommar blommorna inte över så fort. För egen del är jag fullt nöjd med torra solblekta gräsmattor och att behöva vattna på kvällarna.

Idag är det planeringsdag på dagis och jag har tagit ledigt. Jag ska med Malin och min mor till Falsterbo (om det inte börjar ösregna) för att röja lite i trädgården.

I kväll är det sommarfest med LC på Bjäre-halvön (Glimminge plantering) med övernattning. Fleecejacka på!

Har de ingen egen musik?

I kväll var det en jättebra konsert på Palladium med Bergaskolans 4 musikklasser. Vårkonserten är egentligen mest för niorna; det är deras sista konsert och det är ganska mycket ensemlespel. Det är otroligt hur mycket de växer, både musikaliskt och som människor mellan 13 och 16 år.

Temat var Musikal och det var låtar från Grease, Jesus Christ Superstar, High School Musical men också en massa Beatles, ABBA, Our house (in the middle of the street) med Madness mm mm. Nästan så att man undrar om de inte har någon egen musik? Eller är det bara så att vår var bäst? Jag blev i alla fall nostalgisk och det var jag inte ensam om; ett helt hav med 40-plussare diggade... Klicka och minns, du också!




Vågen

På vågen är det ganska dött, trots allt cyklande, tack vare allt ätande:


 


Men jag är ändå lite nöjd för jag är på innersta hålet på mitt vanliga skärp och igår insåg jag att jag kunde ta av mig linnebyxorna från i fjol utan att knäppa upp dem (nu var de åt det lediga hållet som linnebyxor gärna får vara även i fjol). För övrigt är de där byxorna följaktligen inte särkilt snygga på. Shopping i sikte! Eller gräva lite i garderoben? Kanske finns några byxor som varit lite obekväma som nu kommer till heders?

Idag dock, bilen till jobbet. Jag ska med Katarina till en vårkonsert på Palladium i kväll. Hon ska sjunga, jag ska sälja biljetter och kanske njuta lite sen av sång och musik. Vi ska vara där redan 17.45 så det blir lite full fart att hinna med matlagning och annat innan dess.

Besök i skolan

Idag var det en stor dag för Malin. Hon och dagisfröken Susanne fick hälsa på på Djupadalsskolan, där Malin ska börja i F-klass till hösten.

Man kan nästan inte tro att dagistiden redan är över - jag minns så tydligt när hon började där. Då var hon för all del bra liten - bara lite över året men kunde i alla fall gå.

Nu har hon bara ett par veckor kvar för sista dagen blir torsdagen innan Midsommar.

Det hade i alla fall varit jättebra på skolan - hon fick gå igenom olika stationer med fotboll, rockringar, säga sitt namn varje gång, och till all lycka stötte de på 2 av Malins idoler - ett år äldre grabbar som slutade dagis året innan. Malin kramade den ene och han hade inte blivit blyg; bara glad.

Vi håller tummarna för att hon ska få samma trygga fröknar som storasyrrorna haft. Men blir det inte dem så verkar för all del de andra också bra! Spännande tider väntar...

Målet uppnått

Sådärja, nu var 1000 km cyklade på knappt 3 månader! Jag tippade över 1000 kilometersstrecket med hela Öresund i sikte - tog en lite annan väg till jobbet idag och cyklade en bit utmed Ribban.

Det var enklare och roligare än jag hade trott.

Kanske ska premiera mig med ett par lite finare cykelbyxor.

Tack för alla glada tillrop! Nu på slutet har särskilt Victoria överraskat med att vilja bli cykelkompis. Trevligt.

Det verkar som att tickern kan hantera over the target så jag fortsätter nog att fylla i fram tills Tjejvättern iaf.

I morgon bitti ska jag försöka komma ihåg att följa upp andra delen av utmaningen. Inte minst 2 dagars frosseri i nybakade danska wienerbröd i parti och minut kan ha satt sina spår.

Liten utflykt i sikte

Avdelningen ska på utflykt, utomlands t o m. Vi ska nog kraftsamla lite, teambuilda, tävla och workshoppa och sådär, och sen blir det väl mat och dryck och lite partystämning, hoppas jag, på kvällen. På andra dagen ska vi besöka ett företag utanför Köpenhamn som vi samarbetar en hel del med.

Nåväl, bilarna avgår 8.30 i morgon till Agersø, med 200 bofasta, på bortsidan av Själland. Vi ska bo på Kro och det verkar riktigt mysigt. Väskan är redan packad och optimist som jag är har jag packat med baddräkten. Vi bli ca 20 personer; de flesta övernattar men någon är bara med en av dagarna. Mest är det trevliga avdelningen; programmerare, testare och jag, men också en del nyckelpersoner från andra avdelningar.

Så jag får försöka klara mig utan Internet i sisådär 36 timmar. Ska väl gå. Nu strax, cykeltur med Victoria och kanske Cilla. Solen kom tillbaka och det ser riktigt skönt ut. Svärmor stod för söndagsmiddagen så det finns kalorier att motionera bort.

Hänryckningens tid

Om jag inte minns fel kallas Pingsten hänryckningens tid och det var i alla fall förr den klassiska bröllopshelgen.

Jag har också haft tillfälle att hänföras i helgen:

Syrener

Nästan så att man får lust att byta bloggdesign... men de är ju snabbt över, så känns bilderna gamla direkt. Jag behåller magnoliabilderna ett tag till.

Röda bär

Och igår, då fick Malin och Katarina välja fritt på torget - sen blev det frossa i röda bär, vispad grädde och en klick glass på altanen. Det smakade så sommaraktigt att jag nästan fick tårar i ögonen. Inser hur mycket jag längtar. Idag är man ju åter i höstkänsla...

Solocykling, solskenscykling

Jag tycker inte att det är så roligt att motionscykla själv. Jag vill i så fall helst ha ett mål i sikte. Ibland har jag cyklat med Peter; på sistone ett par gånger med Victoria. Men idag blev jag själv med en liten stunds egentid på seneftermiddagen och tänkte att OK, jag kan väl cykla på egen hand då.

Jag satsade då på att utmana mig själv lite på snitthastigheten - jag tycker egentligen att 20 km/t är perfekt - jag blir lite varm och svettig men kan prata. Med den där lilla hastighets-/distansmätaren blir man lätt besatt av siffrorna. Att cykla 20 km/t är ingen konst, men att snitta är lite svårare för det blir alltid lite långsamma partier där det är kringelikrokar och annan trafik. Jag brukar hamna på 18-20 km/t när jag cyklar till jobbet. Med Victoria blev det 17-18 km/t men så har vi också mycket att prata om.

Målet för idag var då att snitta 23 km/t. Jag cyklade iväg i en fruktansvärd utstyrsel men tänkte att jag ändå inte skulle träffa nån jag kände. Jag hade mina för små och utslitna korta cykelblöjbyxor som lämnar noll över till fantasin om hur jag är skapt (och man har ju inte något under dem heller), och till detta bara ett linne och hjälm. Men det var ju så varmt och jag ville passa på att få lite sol på vitblåa lemmar. Jag hann inte mer än till Bunkeflostrand så stötte jag på exkollegan SAN med familj som sa "Hej Karin, jag kände ju knappt igen dig med så lite kläder". Han var rar nog att stå bredvid mig så att vi kunde titta framåt på samma håll istället för mitt emot mig och granska mig i min misär och med svetten rinnandes. Det var trevligt att träffa honom i alla fall, fast han inte fick kramas som han gärna vill. Nån måtta får det vara!

Sen körde jag på via Lernacken, Sibbarp (där sågs en hel del badare!), Limhamnsvägen, Ribban (där sågs ett bröllopsfölje) och hade siktet inställt på V Hamnen men där kryllade det av folk så det gick inte att cykla med någon fart där inne. Jag vände och cyklade upp på hundrastplatsen och satte mig på en bänk och pustade. Det var underbart med solen i ansiktet, havet som glittrade, hundar som sprang omkring och lekte.

Sen tillbaka hem och läsa av mätaren. Snittade 24,22 km/t på 26,3 cyklade kilometer. Mycket nöjd! Slängde mig i solstolen på altanen och blev serverad en iskall Sort Guld. Livet är visst värt att levas ändå...

Tidningstips

Jag hinner knappast läsa morgontidningen men vägrar ändå att säga upp den, för även om jag bara läser var 10:e tidning från pärm till pärm (som idag!), så är det verkligen värt det. Och jag gillar de där lördags- och söndagsbilagorna.

Hur som, trots att jag inte hinner läsa den, kan jag inte motstå porvprenumerationer på andra tidningar, eller snarare tidskrifter/magasin. De hinner jag ännu sämre läsa. Ändå väljer jag ofta att förlänga prenumerationerna. Jag försöker dock att inte ha flera tidskriftsprenumerationer igång samtidigt.

Ett tag hade jag Språktidningen, på Lis inrådan. Den är verkligen superrolig om man är det minsta intresserad av språk och språkliga företeelser. Och den har utmanande korsord.

En annan favorit är Vi läser, en avknoppning till Vi som jag är uppvuxen med. Så härlig med ett brett spann av lästips och intervjuer, från ganska enkla deckarrecensioner till nobelpristagare. Den har för svåra korsord fast jag ger dem sedan till min Mor som genast löser dem.

Nu senast, fick första numret igår, Filter.

Filter

Har bara bläddrat igenom den i solstolen efter jobbet igår men det bådar gott. Här blandas också högt och lågt i en ganska provocerande stil; jag läste iaf artikeln om Bingo Rimér, ganska kul att få ett annat perspektiv på kändisar. Jag fann också med glädje en insändare där skibenten skrev att han sparade alla sina Filtertidningar med plasten på tills han åkte på semester, och plöjde då dem alla. Så gjorde vi med Time när vi hade den under några år.

Gemensamt för alla mina nya favoriter är det lilla tjocka formatet. Så behagligt och man kan köra ner tidskriften i handväskan utan att rulla eller vika den.

Fast när jag åker på semester unnar jag mig att köpa damtidningar, något jag aldrig gör annars. Brukar bli en Femina eller Amelia eller så.

Och om ni orkat läsa ända hit - så trevligt att se 6 nya kommentarer från 3 olika personer som kom sen jag la mig igår, för all del innan 23, när jag slog på datorn efter tvångsväckning vid 07. Peter är i Hässleholmstrakten och cyklar heldag (motsvarande Snapphaneturen med idag är det ingen tävling, bara Malmö Terrängcyklister på cykelttur - klickar du på länken ser du Peter längst till vänster). Jag ska snart med Malin på sin gympa och sen har vi små aktiviteter under hela dagen... Marie, det hedrar dig att du inte ramlade baklänges som fyllogrannen :-)

Säkert sommartecken

Ytterligare ett säkert sommartecken - jag har börjat notera hur mina fötter ser ut. Jag har redan haft säsongens första nagellack på tånaglarna (ska nog lägga på nytt i helgen) och igår köpte jag ett måste för sommarsäsongen:

Compeed nattkräm

Compeed nattkräm - inte att förväxlas med Apotekets egen fotkräm i liknande färgschema. Jag lovar, hur trista hälarna och fötterna än ser ut, efter 3-4 kvällar med denna kräm är de som nya! Dock, gå inte ur sängen några timmar efter att du smörjt in dig, om du inte har mattor överallt. Halkrisk! Funkar även på sträva armbågar till exempel.

Det var Ingrid som rekommenderade den till mig första gången under devisen "Köp krämen med det högsta literpriset". Så himla dyr är den inte ändå, typ 70 kr och varar precis en hel säsong om man glömmer att smörja bland. Jag tackar för tipset!

Och Tara håller med mig.

Missa inte...

... att scanna kommentarerna i föregående inlägg. Tydligen är det den vägen man ska gå om man vill få något gjort snarare än att sitta timtal i telefonkö.

Som en sommardag

Idag var väl nästan första dagen det kom varma pustar när jag cyklade hem från jobbet. Härligt.

Dessutom lite bra grejor:

Jag har haft en väldigt jobbig dispyt med Tele2 där jag av misstag blivit kund (alltså, jag funderade på att byta till dem men meddelade nej tack innan ångertiden gått ut och sen dess har jag ändå blivit porterad ett par gånger och fick nu till slut en faktura (281:-) på något jag inte beställt. Jag har bråkat med oförskämda kundtjänst några gånger men gav mig inte utan propsade på att få tala med någon med mandat att makulera fakturan.) Igår skrev jag ihop ett surt brev som jag just lagt i Utgående post på jobbet när jag faktiskt blev uppringd och fakturan makulerades utan krångel och jag fick ett bekräftelse-sms på det. Skönt. Och jag kunde fiska ut det sura brevet innan det gick iväg. Men jag ska omgående byta mitt mobilabonnemang också för Tele2 verkar helt oseriösa.

Malin hade fått en stor böld på halsen och eftersom hon inte varit sjuk i övrigt var det inte självklart kopplat till en infektion. Jag var med henne hos doktorn häromdan för att ta prover för att utesluta andra värre sjukdomar, och det visade sig "bara" vara streptokocker så hon ska få antibiotika.

Victoria hörde av sig på seneftermiddagen och undrade om jag skulle med på promenad eller cykeltur. Jag ville förstås helst cykla så det blev dryga 1½ timme och 29 km, på villovägar genom olika delar av Malmö. 45 km totalt idag. Bra, då jag lät cykeln stå må-ti och ska ta bilen även i morgon. Det var en trevlig pratstund dessutom! Nästa gång tar vi med fikakorgen, och snart nog baddräkterna, hoppas vi!

En flickdröm

Ofta pratar man om sportbilar som en pojkdröm, men jag kan tala om att det gäller för flickor också.

Igår när Malin och jag var ute på en cykeltur hörde vi ett ovanligt coolt motorljud från en smågata som vi just passerade. Jag sträckte på halsen och såg då att det var en sån där bil där man öpnnar dörrarna uppåt. När båda är öppna ser det ut som en rovfågel (om man har lite fantasi). Malin kunde inte se sig mätt, så vi klev av cyklarna och promenerade förbi och beundrade.

DeLorean

Jag är mest nöjd med att jag lyckades komma ihåg namnet, DeLorean, och bläddra fram en bild på internet.

En sån ska Malin iaf ha när hon blir stor (även ett runt hus och en massa andra speciella saker). Jag gissar att det inte finns så många, då det på nätet stod att de tillverkades endast mellan 1981 och 1983.


Porslinsblomma



Jag har vissa riktigt starka barndomsminnen, och ett är hur det alltid fanns blommande porslinsblommor hos min farfar, och hur man kunde fånga en sockrig droppe från varje blomma på pekfingret och slicka i sig. Jag minns även hur annorlunda blommorna kändes jämfört med andra blommor, hårda, tunga och med en sammetsaktig yta.

Hemma hos mina föräldrar fanns i många år en stor men aldrig blommande porslinsblomma. För några år sen frågade Mor om jag önskade mig något på födelsedagen och jag svarade då "En porslinsblomma" och tänkte mig en ny liten planta, kanske med blommor på, men fick överta deras. Den har dock inte visat något intresse för att blomma sålänge den stod i köksfönstret. Men så i adventstid flyttade jag in den i vardagsrummet och där har den blivit kvar.

För någon vecka sedan såg jag en klase med knoppar! Jag berättade glatt det för min mor som svarade "Ja, porslinsblommor måste man verkligen missköta för att få dem att blomma". Lyckad misskötsel alltså!

Lördagsnöje

Äh, jag bara skojade igår när jag sa "världens tråkigaste helgväder". Oj vilket roligt skämt, när man nu tittar ut genom fönstret. Nåja, jag har hunnit med 4 mer eller mindre nödvändiga butiker på Limhamn redan innan kl 11 så jag kan ändå vara nöjd. Ännu nöjdare är äkta hälften som tidigt i morse i duggregnet spred ut näring på gräsmattan som nu sugs upp fint av ösregnet.

Och snart bär det av till Österlen, där Sigtuna-kompisarna P&G skaffat sommarhus. De har faktiskt större anledning än jag att pipa om vädret. Hemma hos dem är det runt 20 grader och sol. Så ni förstår att vi verkligen måste göra något lite extra för att kompensera... undrar vad det ska vara - dansa och sjunga, kanske? Vi var erbjudna övernattning men nobbar då Julia roddar hemmet på egen hand. Bäst att komma hem och styra upp. Kata ska också till Österlen men i annat sällskap - till bästisen Annas morföräldrar.

Ha en skön regndag!

Muffinsbak

Med världens tråkigaste helgväder fick Malin äntligen sin vilja fram; att baka. Långt innan tonåringarna hunnit vakna kollade vi upp recept och gick och handlade. Men när det luktade gott från köket kom de nerramlandes.

Vi körde Äppel- och kanelmuffins med crumble, samt Blåbärsmuffins med cream cheese frosting. Leila stod för recepten.

Katarina ville gärna hjälpa till med dekoren.

Dekor!

Det fanns tjusiga strössel i skåpet från när Kata bakade med Mormor.

Kata och Malin dekorerar

Såhär fina blev de till slut:

Färdigt!

Ingen av oss kunde bestämma vilka som var godast. Men alla är lite övermätta nu...

Och så lite mammaskryt:

På kort tid har nu Katarina varit på blogg.se:s förstasida; denna gång om mode:

tips om Katas blogg

Hon har ett hundratal unika besökare om dagen... och med sådana publiceringar så blir det många fler. Själv är jag nöjd när jag kommer upp i 15...

Kristi Himmelsfärdscykling

Victoria missade söndagens cykling med ett gäng LC-tjejer men ville gärna göra det en annan gång. Sagt och gjort - långledigheten inleddes med en 34-kilometersrunda (40 km för Victoria som skulle hit och hem också). För första gången i världshistorien låg jag ett halvt steg före Victoria i något - en vinnarskalle av stora mått. Nu var detta ju ingen tävling heller utan lite motion i största allmänhet. Men nånstans kändes det bra för mig att allt det där cyklandet burit frukt och jag kände mig ganska oflåsig och opåverkad efter rundan. Kunde faktiskt cykla ytterligare 9.4 km en liten stund senare när Malin skulle hämtas hos mina föräldrar.

Jag hoppas på mersmak för Victoria och att det blir fler rundor. Kanske med fikakorg till och med. Nu fick stamstället för mina cykelturer, EH i VH, ställa upp.

Med sämsta tänkbara förväntningar på helgvädret kändes det faktiskt ändå rätt OK idag, inget regn och inte så mycket vind. I morgon kanske det blir lite sol rentav?

Långhelg i sikte!

På slutet av arbetsdagen hade vi en liten sejour med vår affärsområdes-VD (parallellklasskamrat med mig för lääääängesen) och sen bjöds det på pizzor från Vespa och vin. Efteråt tog jag en liten tur till Lilla Torg där Victoria och Cornelia väntade med Glen Ellen i rosévariant. Trevligt! Jag går inte närmare in på killarna utklädda till stekare, skrikandes i falsett hela tiden. De var faktiskt bara störiga.

På vägen hem cyklade jag genom Rönneholmsparken där träden var sprängfyllda av klorofyll. Jag skojar inte när jag säger att jag nästan blev bländad; så ljusgrönt var det!

Bilden nedan står Google Earth för men de har fotat mitt i sommaren då det blivit mörkgrönt.

Rönneholmsparken

Undrar om det har regnat färdigt nu?



Väninnan - Rapport från Rosenbad

Väninnan

Jag erkänner direkt - jag laddade hem (betalade givetvis!) den här boken nästan bara för att det var Katarina Ewerlöf som läste. Hon har en så skön röst att lyssna till.

Boken tar sin början med dramat på NK som jag tror att vi alla minns med fasa. Hur kunde den fantastiska och duktiga Anna Lindh möta sitt öde genom en sån galning? Det var alltså författaren som var med och bevittnade mordet och som nog inte kan bli fri från självanklagelserna.

Men sen backar Eva Franchell skickligt klockan sisådär 10 år och berättar en historia som alla borde få höra; om hur det går till i maktens korridorer, på gott och ont. Jag har nu blivit bekant med både Göran Persson, Mona och Paggan (Leif Pagrotski) och många många fler. Det måste ha varit frestande men Eva Franchell nedlåter sig inte till direkt förtal. Ibland tror jag att fakta räcker långt för att ge en bild...

Mycket intressant! Undrar bara vad jag ska få lyssna på nu under cykelturerna? Fågelkvitter kanske?

Söndag igen

När jag såg väderleksprognosen för helgen tänkte jag "Bra, då får jag fixat lite inomhus" när inte solstolen lockar till lättja... men tji fick jag. Har inte blivit ett smack gjort.

En förkylning har gjort mig extra trött och så har väl allt kring 13-årsuppvaktningen också kostat på. Igår sov jag en skön eftermiddagslur men var ändå lite trött på kvällen när vi var bortbjudna till Höllviken. Peter och jag har nu bestämt att föra bok över vem som kör hem när vi är borta för att slippa ta diskussionen på vägen dit. Igår blev det Peter som fick ta det iaf. Helt ärligt kör Peter oftast. Det var en mycket trevlig kväll hos Peters kusin med familj.

I morse sov jag till halv nio och var sen igång att förbereda för dagens motionsevent - 32 km cykling med glada LC-tjejer - en från Malmö och 2 från Landskrona. Victoria fick hoppa av i sista sekunden pga sjuk syster trots att hon handlat gelsadel... men vi ska cykla en annan gång! Brudarna dök punktligt upp kl 10. Det var en liten aning överraskande att Landskronatjejerna dök upp på riktiga proffscyklar och i äkta cykelmundering. Själv kör jag med gamla tantcykel och urtvättade joggingbyxor utan på blöjbyxorna. Vi cyklade min vanliga långrunda N Hylliev - Bunkeflostand - Lernacken - Sibbarp - Ön - Limhamnsfältet - Ribban - Västra Hamnen där det blev fikapaus, och så hem igen, via gamla Bellevue. Vi cyklade ganska lugnt, ca 17 km/h mot vanliga 20-23. Så det kändes bara skönt när vi var tillbaka och vi hade nog kunnat ta en bit till. Jag var mest nöjd att med mitt bristfälliga lokalsinne kunnat lotsa dem rätt utan Peter som navigatör.

Sen var det uppfräschning innan mor- och farföräldrar kom för att fira Kata. Jag hade redan igår hämtat en tårta på Lilla Glassfabriken så det var bara lite dukning och kaffekokning.

Italiensk vanilj- och chokladglass, hallonsorbet på marängbotten

Så nu hoppas jag på en
* pigg&frisk
* kort
* solig
arbetsvecka.

För snart är det helg igen och då väntar nya projekt.


Katarina 13 år

Idag fyller Katarina 13. Men hon har varit tonåring länge i mina ögon.

Här stoltserar hon i nya solglasögon vid 7 i morse:

cool men trött

Det var skola som vanligt men sen hade hon bjudit 5 kompisar på bowling+äventyrsgolf på LetsGo i Limhamn kl 16. Notera Katas och Annas likadana klänningar men i olika färger:

kompisar

Sen kom de hit och åt thaimat (från foodcourten på Svågertorp). Påpassligt nog hade 2 andra tjejer party idag så vid halv nio troppade alla utom Kata och Anna av. Anna stannar över natt. Snällare och mer väluppfostrad unge finns knappt!

Så, två tonårstjejer i familjen...

Exil

Exil

Så, nu har jag läst den andra boken i Garnethill-triologin av Denise Mina. Första boken läste jag på engelska och det var faktiskt för svårt. Jag gick dessutom miste om mycket av de underbara formuleringarna.

Boken var bra och spännande, absolut, och fina personporträtt. Men största behållningen var ändå språket.

Hör själva:

"Leslies läderställ och smutsiga hår hade verkat chict på en motorcykelbar men inne på den glittriga gallerian passade hon lika bra som en svartnad tånagel i en remsandalett."

Jag kan nästan inte läsa mig mätt på det citatet.

Kallbad i Bjärred

Igår var det LC och det stod Kallbad på Bjärreds långa brygga på agendan. När programmet kom ut i januari tänkte man sig lite försmak av sommar... men igår kändes det väl mer som oktober än maj.

Mysigt var det i alla fall och vi fyllde nästan bastun (skrämde iväg stammisarna) - vi var nog ca 12 inte så tystlåtna eLCor. Jag badade 3 gånger och vete tusan om det inte skrämde bort förkylningen lite.

Alldeles strax, fira familjens andra tonåring! Sen fredag, med lite jobb, fika hos en kompis, 6 tjejer på bowling, äventyrsgolf och thaimat (det sista här hemma).

På begäran

Jag fick mig en gliring om att jag var snabb att uppdatera varje cyklad kilometer men andra delen av utmaningen, gå ner 10 kg, hade man inte sett så mycket av. Inte konstigt - det har inte utvecklat som jag tänkt, att kilona skulle rasa av mig utan ansträngning utöver cyklingen. Det är då mycket roligare att rapportera cyklade kilometer! Men lite skillnad har det gjort, kanske inte främst på vågen utan kilona har väl omfördelat sig lite. Jag borde ha använt måttbandet också så kanske jag hade känt mig lite mer motiverad på den fronten.




Fast nu på tickern, tycker jag ändå att det ser ganska bra ut! Den där nyckelpigan är ju nära mitten. Trist nog är det så att när man uppdaterar tickern, uppdateras den överallt där man använt den. Man kan alltså inte se hur utvecklingen varit vid olika tidpunkter. (jo, man kan extrahera ett diagram över tid, kanske tar det med nästa gång).

Och nu är cykeln tillbaka, med ny fälg och bytta ekrer, och jag är 850 kr fattigare. Vågar inte cykla idag för jag är ganska förkyld. Hoppas som Victoria att kvällens bastu + kallbad ska bota mig. Men först, en arbetsdag då jag hoppas få sitta på min stol och göra mitt jobb, för en gångs skull.

Arg, faktiskt

Kanske är det för att jag flera gånger på sistone fått frågan "Beskriv dig själv som person" och jag vet att jag inställsamt bland andra klyschor tar till att jag är positiv (och vem säger ärligt "jag har svårt att passa tider och vill slå mina barn", därmed inte sagt att det är just de egenskaperna jag försöker dölja för egen del), kanske är det därför det slår tillbaka nu och jag faktiskt är riktigt arg?

Needless to say är det några av dem som står mig närmast som är i skottlinjen. För en gångs skull inte Malin som brukar kunna reta gallfeber på mig... den älsklingen somnade på 5 minuter idag... nej det är Maken och Cykelbortslarvaren (med öroninflammation).

På tisdag blev jag medbjuden på ett spännande event direkt efter jobbet med killen som skrivit Google-koden - jag kikar i almanackan; inget mer än Katas träning - det borde Peter kunna klara och så kunde jag kanske få Julia till att hämta Malin på dagis - det är annars min hämtdag. Jag skriver in i familjealmanackan samtidigt som Peter passerar, så jag nämner det för honom. "Närdå?" "På tisdag", svarar jag. "Då har jag inlinehockey men jag har inte hunnit skriva in det." Maken fortsätter: "Men vi kan nog lösa det, om mina föräldrar skjutsar Kata till träning... och nån annan hämtar Malin..." och tankarna maler på i mitt huvud... vem ska laga middag? Har vi inte redan överutnyttjat föräldrarna? Jag stryker ilsket eventet ur min kolumn. Vet att det ändå blir min huvudvärk att lägga pusslet. Kanske är skönt med en hemmakväll också?

Och så Katarina som har samlat poäng till en rejäl avhyvling... smyger, som bara hon kan, tyst som en vessla, in i vårt sovrum, just som jag försöker summera hennes födelsedagspresenter (vi har sagt godnatt redan) och har dem på sängen framför mig. Jag ryter åt henne att gå därifrån. Hennes budskap var annars att hennes cykelhjälm visst låg i cykelkorgen på den stulna cykeln. Hur skulle hon göra i morgon? Konstigt att hon blir av med saker? Not. Så jag röt vidare att hon får ta sina sparpengar (hon sparar till en ny mobil) och köpa en ny hjälm. Till saken hör att Katarina aldrig kan nöja sig med billiga meshjälmar från t ex Coop, utan vill ha lite coolare och dyrare. Får se om fåfängan eller snålheten segrar. Katarina bestämde sig för att gå till skolan istället.

Så, jag är arg, förkyld, övertrött och det ringer i örat. Kanske dags för sängen. Där finns en tröst - en superbra bok av Denise Mina.

Sagt och gjort. I morgon är kanske ilskan borta.

Cykelstöld och mysterium

Katarina har tyvärr blivit ganska hopplös med nycklar på sistone - har tappat en hel nyckelknippa för iofs ganska längesen, för ca en vecka sen glömde hon sina nycklar i omklädningsrummet i skolan, cykelnyckeln har hon tappat men hittat några gånger.

Så igår då, hade hon glömt att låsa cykeln på skolan, och när hon skulle hem var den borta. Peter hade just bytt kedja och hjul på den så det var extra trist. Nyckeln satt i låset så det är väl ganska osannolikt att den kommer tillrätta.

Jag föreslog att vi skulle köpa en ny begagnad cykel till henne och sen låta henne betala av den med 100:-/månad i ett år eller så. Katarina har dock förstått hur man lindar Pappa kring lillfingret och krokodiltårarna sprutade. Skämt åsido, hon var verkligen ledsen. Någon kostnad kommer hon dock att få bära själv.

Men vi letade nu efter reservnyckeln - den kunde ju vara bra att ha om man ser cykeln stå låst nånstans men kunde inte hitta den. Konstigt, och inte ett pip från Katarina.

I morse när Malin skulle gå till dagis hittade hon Katas nyckel i en buske vid trappan. Ännu konstigare - tänk att cykeln blivit stulen samma dag som Katarina tappade nyckeln i trädgården... vilken slump.

Till slut kröp det fram att Kata tappat nyckeln för en tid sen men då inte kunnat hitta den. För att slippa skäll hade hon börjat använda reservnyckeln...

Nåja, nu ska vi uppmana henne att ta lagen i egna händer - om hon ser sin cykel stå låst får hon låsa upp den med reservnyckeln och cykla hem den. Tills vidare får hon använda min (medan jag är för förkyld för cykling) eller ta en annan reservcykel som vi har här hemma.

Undrar ni varför det är så kallt?

Tycker ni också att det är oförskämt kallt ute igen? Jag kan då avslöja att det exakt sammanfaller med att vi stänger av värmen här hemma för att det verkar så fint och soligt.

Inte för att jag tänkte vara ute mitt i natten på torsdag, men kanske vid 7 eller så:

onödigt kallt för att vara maj

Jag har ändå lagt av med strumpor och det är inget beslut man tar tillbaka hur lätt som helst. Tack och lov är värmen påslagen igen och det är lite ljummet på badrumsgolvet. Nu, försöka sova trots att jag måste upp vid en ovanlig tid, 4.45. Brukar sova oroligt då.

Kändisbloggare

Så har vi nu en kändisbloggare i familjen. Katarinas blogg var länkad från blogg.se:s förstasida idag. Lyckan visste inga gränser. Jag frågade Julia om hon hade hört det. Hon svarade lite matt att hon var där för att ta emot den första reaktionen.

Nåja, med tanke på Katarinas ringa ålder tycker jag att hon skriver riktigt bra och det märks ju att hon gillar mode och design. Av misstag råkade hon deleata sin blogg häromdan (men återskapade den snabbt) - dock försvann alla gamla inlägg. Ibland är jag orolig för alla foton hon postar på sig själv men försöker spänna av.

Göteborg nästa

I morgon ska jag till Göteborg på ett event arrangerat av dem som säljer den mjukvara som jag börjat jobba med på sistone. Det är en massa intressanta seminarier och presentationer och en massa bra branschfolk att mingla med.

Jag fick lära mig av min översättningskontakt (som jag varit i Göteborg med för att besöka deras huvudkontor) att man ska sikta in sig på X2000 och 1 klass när man ska åka med 06.17-tåget. Den här gången kostade det bara 50 kr extra och då ingår frukost.

Lite krångligt att ta sig till stationen så tidigt bara (sist, med översättaren, skjutsade hans fru oss!) men jag får cykla såklart (för snål för taxi och bussarna kan man inte lita på så dags). Men min cykel är ju på reparation... men bussiga Bikemasters lånade ut en finfin Skeppshult till mig. Kan för övrigt meddela att drömcykeln är slut överallt. Snart kommer en annan variant; inte fullt så läcker. Kanske sansar jag mig och köper en ny standardKarin (fast priset är detsamma) när jag tycker att jag förtjänar det.

Jag kommer hem igen ganska sent på kvällen... men förhoppningsvis uppfylld av ny kunskap och givande möten med intressanta människor.

Snart arbetsvecka igen

Ytterligare en helg som bara flaxat iväg. Tiden går så himla fort och just maj, som kan vara så underbart skön, får man sällan tid att njuta. Men idag var det precis så skönt som det kan vara på vår läiga altan. Termometern (på norrsidan) visade 11 grader, men på altanen kunde man ligga i bara linne och uppkasad kjol och läsa, och hoppas att den blåvita färgen på benen snart ska skifta i beige, så att man kan ha sina kortare byxor.

Jag här även dragit upp sisådär 200 maskrosor så det känner jag mig nöjd med. Jag är mindre nöjd med att det knappast blivit någon cykling eller motion i övrigt heller...

Veckan som kommer kommer att inledas med VAB (halvdag) för min del, boksluts- och övertidsvecka för Peter, div. inhopp av den äldre generationen för att undsätta oss när jag ska till Göteborg och Peter måste jobba. Malin har haft feber till och från och varit ganska hängig (lugn) och Katarina är tjock i näsan och har ont i ett öra.

Jag har redan planer för VAB-förmiddagen, t ex lämna in cykeln på reparation, följa upp lite viktiga telefonsamtal och hämta ett paket på Posten (jag menar Preem). Man hoppas att lilla sjuklingen snällt ska ligga pall i soffan.

Nu är Peter på fotboll (MFF-Trelleborg) och ska sen hem och kasta i sig lite mat innan han ska på säsongen sista hockey (detta har han sagt de 3 senaste söndagarna...)

Sköna maj!

Pärlhyacinter

Idag är det första maj och det betyder t ex att det inte kan bli frost igen, väl? Också att strumpor får vila tills i september. Pärlhyacinterna står på rad i rabatten. För en gångs skull stämmer min bloggdesign med verkligheten, för såhär fint blommar vår lilla magnolia:

Magnolia

Som sig bör är hela familjen rejält dagen efter. Valborg firades med besked, nämligen. Det var så längesen vi var hemma hos Pia och Jan att vi nästan glömt hur väl trakterad man blir där. Det började med Appletini - baserat på Apple sour och vodka men smakade som saft. Sen följde den ena läckerheten efter den andra - löjrom och champagne, grillad fläskfilé med läckra små potatisar kokta i vitt vin och slungade med tapenade, hallonpannacotta med vit choklad, lakritspannacotta, svenska jordgubbar, espresso, calvados. Madde och Magnus var också bjudna med sina två grabbar. Det var längesen vi sågs, så trevligt och mycket att prata om. Malin däckade i mitt knä vid 22 eller så, och Anna i en soffa, men Katarina och Katja höll tempo med Wii medan killarna mest tittade på.

På vägen hem smällde någon eker i mitt bakhjul (sovande Malin där bak) och jag kände att det blev skevt. Inte bra. Undrar om Bikemasters är öppet?

Julia stannade hemma och hade bjudit hit 8 klasskompisar men de verkade ha skött sig. De var 4 runt köksbordet och en skål popcorn när vi ramlade hem framåt 01. 2 tjejer lär sova över där uppe men jag har inte sett till någon än.

Malin har ont i huvudet och säkert feber också men lyssnar på band. Alla andra sover. Jag har laddat tvättmaskin och diskmaskin samt fotat lite vår - här körsbärsträdet vid leklplatsen precis intill huset:

Körsbärsblom

Några vackra tulpaner som jag inte minns att jag planterat:

Tulpaner

Men vad är det här för onödigt? Finns massor!

Onödigt

Och så lilla Molle, i går morse, med ytterligare en tappad tand:

Vilket flin

I kväll är det fest igen. Vet inte hur jag ska kunna ladda om... men det brukar ordna sig.

RSS 2.0