Summering 2010 i en hast

När jag tänker tillbaka på 2010 och lyfter blicken lite ovanför min egen horisont, kommer jag spontant att tänka på katastrofer, t ex:

  • Haiti


  • Oljan i mexikanska golfen


  • Gruvarbetarna som stängdes inne i gruvan i Chile (dock med ett fantastiskt lyckligt slut)


  • Utgången av det svenska valet med SD som fick otroligt många röster - blev tredje största parti i Skåne. Tänker: hur många av mina kompisar/kollegor/bekanta la sina röster där?


Och för att avsluta med solsken:

  • Den stora kärleken till allmän beskådan - Victorias och Daniels bröllop!


Personlig summering är jag inte redo för ännu men hoppas att den kommer vad det lider, någon vecka in på nya året.

Nu åter till kastrullerna!

Gott nytt år allihop, om vi inte hörs igen innan vi skriver 2011!


Niceville

Niceville

Jag fick boken i julklapp av min Mor, som gärna ville läsa den efter mig. Trots att jag försökte dra ut på det, hann jag läsa ut den på bara några få dagar. Jag fick en försmak av boken redan i sensomras, då jag fick ett par utdrag på kommande böcker från Boktipset (vilket påminner mig - måste skaffa Sista natten i Twisted River).

Liksom Boktokig tycker jag att det är en lite konstig titel... på engelska heter den The help. Men så finns det redan en ganska ny (2004) bok av Marie Hermansson som heter Hembiträdet. Jag irriterar mig också på att hembiträdet på omslaget är klädd i rött när det hela boken igenom talas om hembiträdenas vita uniformer...

Jag fångas alltid snabbt av sydstatsberättelser efter mitt år i en håla i Alabama (1985-1986), där min värdmamma hade minnen av svarta slavar på bomullsplantage, och människorna jag lärde känna var oftast väldigt rasistiska. Trots det kunde de visa upp många andra goda sidor. Jag hyser ett slags hatkärlek till den delen av USA - till enskilda människor känner jag mest kärlek. Jag njuter också väldigt av att läsa om sydstatsmaten - den liknar inget annat! Läs bara vad min vän, tillika finsk utbytesstudent, Katriinas värdmamma skrev häromdagen: "We will be going next door to V and H's for Christmas Dinner.  We have a seafood dinner rather than traditional turkey.  I cooked Etoufee - a shrimp dish, pecan crumble cake, cornbread for greens V will cook, and Potato Salad."

Jag tyckte att boken var riktigt bra och berättar om tid som känns så avlägsen för oss, här och nu, men inte alls så fjärran för dem i dagens Mississippi eller Alabama. Jag vet flera som inte accepterar en svart president, och då är det inte för att de inte håller med om hans politik, utan just för att han är svart. Samtidigt sväller hjärtat i bröstet på mig när jag tänker på hur det måste kännas med en svart president för de många svarta amerikanerna i sydstaterna, och för dem som liksom Skeeter i boken vill skriva om historieberättelserna.

Katriina, have you got yourself a copy of the book? I know you would love it too! Would be great pastime while recovering from your surgery. Did it all go well?

Spännande leverans

Oj, vilken stor låda som stod på köksbordet när jag kom hem!

frigolitlådan

Inuti rymdes 2 patetiska askar rom som jag tänkt ha till nyårsmiddagens förrätt. Nu verkar vi bli 7 vuxna och lika många barn, så jag kanske får komplettera...

lite lite rom

De var väl emballerade, åtminstone!

Julsånger

Ännu ett roligt test på dn.se, som jag i vanlig ordning väntade mig ett riktigt bra resultat på.

Tji fick jag, eller 11/19.

Ni andra, då?

Julpussel

Unicefs fina pussel


Bästa pysslet för lediga dagar måste väl vara pussel? Så roligt och alla som vill kan vara med! Det här pusslet fick Malin i år av sin farbror men det var mest jag och Julia som tyckte att det var riktigt kul att lägga. Det kommer från Unicef och har 500 bitar. Det var så kul, att vi plockade fram fjolårets olagda... (hur kunde nu det hända, att vi inte la pussel i fjol?)

fjolårets

Det var nästan ännu roligare för vi kunde pricka in platser vi besökt, t ex London, San Francisco, Rom.

Vi har också fått ett 1000-bitars men mer klassiskt motiv, Mont Blanc. Får se om det kommer ur asken - nu ska Julia resa bort så kanske senare när hon är tillbaka...

Gå på gymmet?

Nä, det känns inte som att det är tvunget för att få sin dagliga motion...

Nog för att det säkert inte kompenserar för alla julens godsaker, men det känns ändå skönt att inte bara såsa runt i plyschdräkterna (tur att jag har 2 att variera mellan). Vissa morgnar rings det på dörren redan vid tio, halv elva, och då får man snabbt hoppa i kläderna. Vanligtvis är det bara Malins kompisar, tur nog. De ser väl inte skillnad på en okammad plyschmamma och en pigg påklädd person?

Men idag då? Uppe redan halv åtta ENSAM (en hel halvtimme i eget sällskap alltså) och sen väckte jag Kata som skulle till träning. Malin resp Peter kom också ur sängarna medan jag gick ut och skottade. Bra motion - i alla fall immade bilen igen när jag skjutsade Kata av all fuktig värme som steg upp ur täckjackans halsöppning.

Sen vid tio bestämde jag mig för en promenad till en av mina pass-katter (nu har jag bara en kvar sen Dolores matte kommit hem till Vintrie igen) och erbjöd sinnessjukt nog Malin att följa med, med sin snow racer. 45 min rask promenad, släpandes på 6-åring i delvis fint skottad, delvis dåligt skottad terräng. På plats, skotta 20 minuter till, och sen retur. Hemfärden tog längre tid och Malin fick gå mer själv, även själv släpa på kälken. Supertrötta bägge två strax efter 12.

Men en blek sol lös, bara 5 minus och knappt någon vind.

Nöjd med insatsen ändå! Men nästa gång går jag utan Malin...

Snart, snart!

Snart kommer Hipp Hipp med nya avsnitt. Det måste väl vara bästa sättet att inleda 2011? Bänka er kl. 21 den 1/1!

Tills dess kan man NJUTA av Tiffany på svt.se/humor. Här är hon uppspelt och förväntansfull, för visst är det som jag skrev igår - på Julafton är vi alla barn?


Inspiration från Astrid Lindgren

Igår tittade jag och Malin på Astrids jul, som jag sett många gånger förut. Det är en timmes klipp från Emil, Madicken, Kajsa Kavat, Ronja Rövardotter, Pippi m fl. Visst är det lite charmigt att barnen får se hur de stoppar korvar, hugger ner granar, bakar pepparkakor och annat som vi sällan eller aldrig gör.

Malin blev dock mycket rädd för Kommandoran och gamlingarna från fattighuset med dåliga tänder...

Men idag efterfrågade hon om vi inte kunde göra lite sånt som de gjorde "i förritiden", och jag misstänkte att det kunde vara de otrevliga korvstopparsysslorna, men det skulle vara något med "putsa". Fönster? Silver? Kopparkärl? Vad visste jag? Men drog till med silver och det var rätt! Malin var mycket pigg på att arbeta och har nu pustat en lång radda sällan använda bestick (som dock skramlar i kökslådorna). För ett ögonblick övervägde jag att ta fram det riktiga matsilvret till nyårsmiddagen men la band på mig. De får vila i sina schatull lite till...

Jag ska förmedla det nyväckta intresset till min Mor, vars silver jag brukat putsa men det var många år sen. Hon blir nog glad att det finns en påläggskalv till den sysslan!

Klappar

I vår familj har vi inte kommit så långt att endast barn får julklappar... vadå barn, förresten? På julafton är vi väl alla barn?

Här är ett urval av mina klappar (med risk för att någon misstycker att vissa klappar inte blir ombloggade):

fårskinnstofflor, ansiktskräm, muminmuggar, schal

Och utan att vilja göra skillnad blev jag absolut mest imponerad av den duk Malin sytt i skolan:

Handarbete på hög nivå!

Dessutom lär hon ha gjort en liknande grön till sin Mormor.

Och ni då, vuxna läsare, fick ni något av Tomten, tro?


Iskalla vackra Torup

På Juldagen ska man väl ut och promenera lite? Solen tittade fram men det blåste lite, så vi åkte till Bokskogen. Sist jag var där hade jag cyklat dit med Peter och Victoria - känns avlägset...

Det var i alla fall iskallt där: -12 på deras egen termometer, men väldigt vackert. Malin lekte på lekplatsen och så gick vi en slinga, avbröt efter ett tag och korsade djupsnön tillbaka. Till sist åkte Malin lite tefat.

Nu ska inte jag gå ut mer idag i alla fall!

Lite bilder:

Istappar vid caféet



sitta ner och fika lite?

God Jul

3 tjejer

Jag vet att postgången varit sisådär, och har ni inte fått vårt julkort så kan ni njuta av det här och nu!

Julafton har varit fin och alla är nöjda.

Får så att jag tiger

Jag vet att jag för bara några dagar sen prisade all mysig snö och chansen på vit jul... det gör jag fortfarande men det hade varit OK om det slutade snöa nu, liksom. Var ska man göra av all bortskottad snö?

Idag var jag ute på en 2-timmarspromenad i stundtals skottad terräng, stundtals knähögt med nysnö. Jag såg en del tappra själar som kämpade med skottning av trottoarer, skotta fram bilar etc. En gubbe sa "Om du säger att att du gillar snö så slår jag dig" till mig. Men han skojade nog mest... En annan gubbe skottade från sin trottoar ut i gatan. Hur tänkte han då? Men han var kanske bilisthatare.

Peter försökte göra ärenden i Limhamn men blev inte av med bilen. Han travade dit med ryggsäck sen.

Ha en riktigt skön uppesittarkväll, allihop, och hoppas att ni är på plats där ni vill vara för att fira julen!

Sportelegant

När jag jobbade i skoaffär, känns som en evighet sen, brukade kollegan Lena benämna vissa skor som sporteleganta. Det var gärna något som var "praktiskt" (t ex promenadsula) kombinerat med flärd (t ex lack).

Nåja, i kväll var det jag som till min klänningstunika bar mina fleecefodrade cykelbyxor (hellånga! utan "blöja"!) tillsammans med Timberlandkängor. Undrar om Lena hade klassat det som sportelegant? Men vad göra när det är 10 minusgrader och man ska trava till Hylliestationen för en liten AW-träff på Green Lion Inn? Trevligt värre var det i alla fall, trots manfallet. Vi var bara tre, varav bara en hade rätt till AW (Victoria som jobbat hemifrån). Vi andra hade bara latat oss.

Faktiskt har det varit mer intensivt idag än en genomsnittlig arbetsdag:

Skjutsat och hämtat Kata på träning.
Byggt ihop en legosopbil ur Toy Story 3.
Lämnat Kata på busshållplats vid Stadsteatern.
Handlat några sistaminuten-julklappar. Svårt att parkera!
Hittat Kata stelfrusen vid samma hållplats en timme senare, väntat med henne tills nästa buss kom.
Fått kattpassningsinstruktioner hemma hos föräldrarna (där Malin även passats en stund).
Gått några ärenden på Limhamn. Svårt att parkera igen!
Fixat fika till barn.
Hängt tvätt.

Sen, äntligen, iväg mot Hylliestationen och AW. Hann hem innan snöstormen börjat på riktigt! Fått åtminstone 40 minuters promenad i snön; shoppingen oräknad.

Pepparkaksrobotar

För att kompensera för en aldrig tillräckligt gedigen mammainsats skulle det såhär på ledighetens första dag bakas pepparkakshus (hade jag tänkt). Men nu hade Malin fått nys om några otroligt coola pepparkaksrobotar på milda.se, så det blev till att skriva ut, klippa ut och försöka lista ut.



Den stående roboten blev inte riktigt stabil trots litervis av smält socker så därför har jag pallat upp honom mot väggen. Och, nej, de blev inte precis som på Mildas bild heller... Vad tror ni, nästa år, kan man få tillbaka pepparkakshuset tillsammans med garntomtarna, eller är det för mycket begärt? Eller är detta ett utslag av mina egna otradtionella inslag som medelhavscatering på julafton, vägra Kalle Anka etc?

Malin kunde ju inte hjälpa till så väldigt mycket med detta avancerade bygge så hon fick en egen plåt att rodda med. Om någon skulle vara tom på socker så här i december kan jag rekommendera hennes pepparkakor... massor med glasyr!

Malin bakar

Någon minns kanske Peter julspratt som han spelade mig för 2 år sen? Han gillar att spinna vidare på det temat och har försett mig med diverse Iittalaprylar sen dess, bl a servettringar. Igår kväll när han anade att det var pepparkaksbak på gång kom han med ett fint paket... en pepparkaksform i rätt form!

När jag höll på som bäst med det smälta sockret till robotarna tyckte jag att det rök konstigt från sockret... ända tills jag insåg att röken kom från ugnen. I all iver hade jag glömt de fina pepparkakorna!

snyggt svarta!

Men om det inte hade varit för att de är oätliga måste jag säga att de är väldigt snygga och liksom sobra i all sin svarthet!


Avslutning & snösol

Det var julavslutning i Malins skola, i Hylliekyrkan. Det var som alltid otroligt gulligt - denna blandning av pojkar i skjorta, slips & t o m kavaj, i Spiderman t-shirt, flickor i Madickenklänningar alternativt glittriga nyårsblåsor, som sjöng efter bästa förmåga. Själv fick jag sjunga både Nu tändas tusen juleljus och Stilla natt. Jag hade kameran med, men det blir alltid dåliga bilder i krykan. Belöning fick jag på vägen hem för då glittrade solen i snön och DÅ var det Kodakmoments!

Och för er som inte bor i Malmö... det kom ju ca 20 cm snö i natt till glädje för mig; till förtret för alla som försöker köra bil och framför allt parkera vid vägkanten. Det var många som missade avslutningen för att de inte blev av med bilen.

snölandskap



En fågel som letar rönnbär:



Malin njuter:

snömalin


Fjärde advent

Kan inte hjälpa det, går och gnolar på en av sångerna Malin sjöng på julträffen med klassen:

Det fjärde ljuset lyser, det fjärde i min rad,
jag ser den lilla lågan och känner mig så glad.
Nu vet jag riktigt säkert
att julen är nära!

Premiär Citytunneln

station Triangeln

Klart att kameran fick följa med på premiärturen med Citytunneln! Vi tog tåget för att kolla in julstämningen i Malmö City.

Det var verkligen en bra upplevelse! På grund av tidsnöd tog vi bilen till Hyllie och parkerade i Park&Ride-garaget (fanns även gott om plats för cyklar inomhus), och åkte sedan hela familjen minus Julia till Triangeln på ca 5 minuter och 25 kr. Tågen verkar komma hela tiden, även mitt på söndagseftermiddagen.

Jag kan tänka mig att det finns en osäkerhetsfaktor i att pendla och passa tider, men för en nöjestur var det perfekt, och man slapp leta parkering i stan.

Snyggt var det också! Hoppas att de kan få hålla det reklamfritt.

utsmyckning station Triangeln
Mellan rulltrapporna i Triangeln-stationen


Mandelmusslor

nybakat!

Väldigt goda men stannade inte fint på kanterna, så lite tjocka i bottnarna...

Men en stunds trevlig samvaro i tre generationer, och Malin kavlade ut lite pepparkakor samtidigt.

Julgran à la Kata

Igår skulle jag egentligen baka mandelmusslor med Mor men insåg att jag hellgre ville ha granen på plats. I vår familj är man dock tidig om granen är inne innan den 20 december. Peter och jag och Malin gick över till Konsums parkering där de säljer granar redan halv tio och kunde snabbt enas (!) om en gran, en vanlig - de sista åren har vi haft kungsgran med de såg inte så fina ut.

Tur att vi var lite tidiga för en ljusslinga poffade och nu kunde jag beställa en ny från Peter på julklappsinköp i stan.

Katarina hade anhållit om att julgranen skulle gå i vitt och silver - lite stilrent och modest sådär. Jag gick med på det mot att vi inte skulle köpa något nytt pynt. Julia och Malin håller på traditionerna och vill ha det som det brukar. Malin och Kata klädde den:

gran 2010

På kvällen hade vi familjen Celano på besök och Malin och Fanny hängde om allt pyntet. Undrar vad Kata ska säga om det. Fanny dömde dock ut granen som en riktigt ful gran. Jag ska erkänna att jag litegrann la orden i munnen på henne.

Nästa år lovar jag att garntomtarna är tillbaka i aldrig tidigare skådad mängd!

Let it snow, let it snow, let it snow

mot gatan

Det må vara problem i trafiken, för sophämtning, för allt det praktiska, men jag välkomnar snön och julstämningen som följer på köpet. Det är tyst och vackert och det är en lisa för själen när allt måste gå lite långsammare.

Jag ska bara jobba på måndag också och sen går jag på jullov!

altanen

Det snöar fortfarande och ska väl pågå ett tag till...

Vågar man hoppas på en vit jul?




Kvalster

Igår testade Julia sig mot hösnuva som hon upplevt att hon har besvär av de senaste åren. Man kan inte testa när det finns pollen i luften utan det ska göras off season. De testar på lite andra saker samtidigt.

Hösnuva nej; kvalster ja.

Det kom lite oväntat! Hon har inte jättemycket besvär och hon lever absolut inte särskilt välstädat/med ständigt nytvättade lakan etc och fick inte heller några särskilda råd, mer än att hon inte borde skaffa husdjur, och att man kunde lägga kudden i frysen ibland. Hon fick recept på nässpray som hon kunde ta ut vid behov.

Julia som är så stor får gå till doktorn på egen hand, så vi var inte med och kunde ställa egna frågor. Men vad säger ni? Ingrid, har inte Malin kvalsterallergi? Är det något särskilt man bör göra eller tänka särskilt på?

Luciakonsert

Igår var det luciakonsert med Limhamns musikprofilklasser, ca 15 ungdomar från fyran till nian, som sjöng Lucia- och julsånger på Malmö Opera. Det var så fint och stämningsfullt! Peter var med för första gången och även min svärfar. Min mor var där med 2 väninnor och för övrigt kände man ju halva publiken.

Bilderna har inte publicerats än men det var lika tjusigt som alltid. I fjol stod jag på scenen och vaktade på om någon skulle ta eld eller svimma men slapp agera. I år satt jag skönt i fåtöljen och såg ca 10 ungar ledas ut efter att ha blivit yra/svimmat etc.

Som en liten uppföljning på gårdagen blev jag bjuden på lunch på Operagrillen idag av min charmigaste leverantör som jag varit kompis med i rätt många år nu. Det serverades en härlig spätta med kapris, rödbetor, skirat smör.

Tills vidare visar jag en bild på hemmets stolthet - en tjusig amaryllis:

vitt är vackert

Vitt är vackert i juletid och i år har Katarina anhållit om att få pynta granen endast i vitt och silver... vi får väl se hur det blir med det.

Välkommen Mats!

Lustigt nog så har nu även min storebror Mats tagit kontakt med mig. Igår fick jag ett mejl att han gärna ville avtala en tid då han kunde ringa mig och få min totala uppmärksamhet i ca 45 minuter... och idag hade vi samtalet! Det var mycket trevligt och intressant och Mats berättade om vissa nya sidor hos sig själv som han utforskar. Bland annat är han mycket aktiv inom Biodanza, ett slags dans. Bilderna som vi sett därifrån ser härligt hippieaktiga ut.

Här är Mats när vi hälsade på dem i Californien för ett par somrar sen:

på Sea Ranch

Kanske kände Mats på sig att det var dags för syskonskryt?

Mats har mycket som man kan skryta om; t ex finansierade han stor del av sina juridikstudier i USA med pokerspel, han har följt en indisk guru och har t o m en andel i hennes ashram i Keralaprovinsen, han ger gratis massage till behövande, jobbade framgångsrikt som jurist inom fastighetsområdet innan det kraschade i USA, läser nu till psykolog, har även en filosofisk utbildning, jobbar som volontär i många olika sammanhang och drar sig inte för att söka meningen med livet tillsammans med andra såväl som djupt i sitt egen andlighet. Mats har också haft turen att träffa och gifta sig med underbara inspirerande Maw, med rötter i Burma. Mats kallar henne för en twinkie (ett slags kaka) "brown on the outside, white on the inside" för trots hennes exotiska yttre är hon väldigt amerikansk på det mest positiva sättet - öppen, vänlig, sprudlande glad, men också fantastiskt konstnärlig och får stipendier för sitt skrivande med ojämna mellanrum. Mats är tvärtom - med sitt västerländska utseende och med väldigt mycket intressen i asiatisk/indisk kultur, religion, kosthåll. Det finns hur mycket som helt att berätta om Mats, egentligen, men detta får räcka för tillfället.

Det gläder mig att mitt syskonskryt nu även inspirerat Ingrid till dito. Och Mimmi, nu när du hittat hit igen vet jag att du blir glad att se Mats bild!

Välkommen Johan!

När jag startade bloggen för 2 år sen, var det nästan mest mina två bröder i förskingringen som jag tänkte som målgrupp - att de skulle kunna följa med vardagen i vår familj från California resp Ecuador. Men så har det inte blivit - Johan har inte haft Internet hemma och har haft fullt upp på jobbet och Mats har inte heller varit en flitig besökare (om de inte varit doldisar förstås).

Johan tränar Malin i schack
Här spelar Johan schack med Malin - bild från i fjol då Johan med familj firade jul med oss

Men igår kom det minsann en kommentar från Johan! Och han, Alexandra och lille Nico har fått Internet hemma. Tiptop!

Några av er är väl bekanta med mina syskon; andra inte. Johan är i alla fall min yngste bror, bosatt i Ecuador med vackra Alexandra och tillsammans har de lille Nico, mina barns enda kusin. Johan arbetar som schacklärare på ett universitet och vid sidan av skriver han schackböcker med ganska stor framgång. Jag som innan inte dragit mig för barnskryt - nu passar jag på med lite syskonskryt också: Johan har varit svensk mästare i schack och har även tagit en internationell stormästartitel!

Johans bok

Här är en bokrecension. Och här vad läsare på Amazon tycker.

Lite som julafton

Jag har som ni kanske vet en hel hög kusiner; sådär 15-20 st, men bara 3 som jag växt upp med och som känns riktigt nära - Tina, Nillan och Mimmi. Dessa tre ingår i en familj där man värdesätter traditioner och alla gillar matlagning. Någon gång kan jag känna mig en liten aning underlägsen som aldrig stoppat korv, stöpt egna ljus eller gjort sylta; för det mesta är jag nöjd med att kunna köpa saker i affärer istället. Och min moster brukar förse mig med hemstöpta ljus till adventslådan.

Och just till jul tycker jag att det är mysigt med hemgjort, och i år har jag varit särskilt dålig; nog för att det inte är för sent än för bättring!

Så gissa vad överraskad och lycklig jag blev när Mimmi skickade med Tina på Malmöbesök en fullmatad korg med hemgjorda läckerheter:



Mandelmusslor, kolor, kransekager, engelska julkakor och citronstjärnor + 2 sorters glögg.

Min moster spädde på med hallonsylt (som jag kommer att gömma för familjen) och svart vinbärssaft:



Tjusigast av allt - ett hemstöpt grenljus:

hemstöpt!

Jag blev såååå glad över alltihop! Barnen fick provsmaka allt de ville och allt fick högsta betyg, förstås! Det finns ändå massor kvar till jul.

Ljuset kommer att tändas vid ett särskilt tillfälle; frågan är bara när det infaller.

Mimmi skickade allt det här för att hon fått överta lite kläder som jag tröttnat på... och för att hon är en gullig, gullig kusin, förstås! Det följde också med ett kort med något om att temat för korgen var änglar och Mimmi anspelade på att jag skulle vara en sådan. *rodnar av smickret*


Nobeldag, namnsdag, Luciatåg, fredagspizza...

... listan kan göras lång egentligen - det har var en riktigt händelserik dag igår och jag ligger steget efter i bloggrapportering. Undra på att jag stöp i säng strax efter 22! Men nu är jag på hugget igen, fast har ont i halsen.

Malin hade namnsdag - först mest uppmärksammat av hennes Mormor förstås. Malin själv är mycket nöjd med att det är flaggdag på hennes namnsdag, och i fjol var det även flaggdag på hennes födelsedag som sammanföll med kronprinsessbröllopet. Medan vi var på jobbet och skolorna levererades en otrolig försändelse från en dam som är en gammal vän till familjen. Det var julkort, cd med kristen musik, ytterligare en amaryllis, en keramiktomte med våreld och värmeljus (sötare än det låter) och en jättetårtkartong. Jag öppnade nyfiket och fann:

3 budapestrullar

Så jag ringde till damen och tackade, och sa att vi fick visst fira Nobelfest här hemma med så mycket tårtor. Hon skrockade förtjust.

Men det skulle också hinnas med Luciatåg på Malins skola. Malin som tidigare varit en riktig räddhare sjöng nu för full hals och verkade glad hela tiden. Jag fick klippa bort de andra barnen för man vet ju inte vem som vill synas på internet men annars var det ett näpet litet tåg med 3 lucior, 2 stjärngossar, en handfull tomtar, en pepparkaksgubbe och några tärnor. Suddigt blev det också!

Vår Lucia-Malin

Fredagspizza - ni som hängt med sen i fjol (och jag vet att du minns Ingrid eftersom du hänvisade till det bara häromdan - vi fick ju gratis pizzor på vårt stamställe förra december) - storyn byggs nu på ytterligare - Peter hämtade pizzor där igår kväll och minsann frågade inte ägaren om Peters fru hade en blogg som heter Anna funderar. Äh, nej, Karin funderar är det väl? I alla fall hade de nog hittat hit via mitt gamla inlägg... så Hej Pizzabagaren om du är här och kollar om vi blev nöjda med middagen! Det blev vi :-) Jag tog i vanlig ordning grillspett och Kata testade glutenfri pizza som var helt OK!


Fick pyssla!

Tack för era svar om pyssel, Madde, Lotta och Boktokig! Det gläder mig (konstigt nog) att det är flera som pysslar måttligt...  Jag övervann min präktighetsstress idag och plockade glatt upp köpelussekatterna ur Skogaholmspåsarna efter luciatåget. De med hembakta kände sig nog extra duktiga tack vare mig!

Hemma hos Pernilla igår på årets sista LC-möte kom man fint i julstämning! Vi fick mat med lite julanknytning: först glögg med tilltugg, sen små söta pumpernickelsmörgåsar med sillar och köttbullar med rödbetssallad & öl och snaps, rökt lax med saffranstagliatelle och starka tomater & vitt vin, 3 små efterrätter (pepparkaksmuffins, kryddig pannacotta samt polkachokladmousse i små små formar) med kaffe. Vi sjöng roliga snapsvisor och beundrade både Pernillas Jens som nu är en dagispojke, Fredrikas Moa som var som en liten docka (5 månader), Evelinas splitternya vigselring, och varandra i största allmänhet.

Men mellan huvudrätten och efterrätten skulle det pysslas! Pernilla som är lärare, bl a i slöjd, hade ordnat med ståltråd och pärlor och annat som behövdes för luffarslöjd. Hon rekommenderade oss att göra något enkelt typ julgranar och vi hade inte heller så mycket tid på oss. Jag tyckte att det var riktigt kul och se så snyggt det blev:



Här en närbild utan störande snygg amaryllis:



Undrar om det blir lite mer pyntat i helgen? Luciorna borde fram åtminstone!


Julpyssel - I wish!

Nu är det den där härliga tiden då jag skulle vilja ägna mig och pyssel och hembakat men känner mig totalt misslyckad!

Hör bara:

Igår köpte jag lussekatter inför fredagens luciatåg på Malins skola med efterföljande fika (egen fikakorg). Jag tänkte ärligt att om jag lägger över dem i en annan påse kan jag låtsas att de är hembakade. Jag älskar att baka just lussekatter men vet inte var jag skulle trycka in det!

Idag designade jag in 15 värdebevis/A4 och skrev ut och klippte ut 14 ark (210 st) (ska vara till Katarinas Luciakonsert på onsdag där man kan beställa DVD:er som lämnas ut i efterhand mot mina värdebevis). De blev snygga, må jag säga, utskrivna på laxrosa papper i lätt relief som köptes till våra bröllopsinbjudningar för sisådär 18 år sen. Garanterat svåra att kopiera. Tänk om man hade kunnat julpyssla lite i stället. Jag kastade lite avundsjuka blickar på min enda kvinnliga avdelningskollegas fönsterkarm - minsann hade hon radat upp en liten skock hemgjorda urgulliga tomtar idag.

Men kompensation är inplanerad:

I morgon är det LC-avslutning inkl. luffarslöjd hos pyssliga Pernilla. Ska bli så trevligt med något hemgjort! Jag ska hålla i 3 minuter på ett ämne som sedan ska redovisas här på bloggen.

Mor och jag har planerat in mandelmusselbak sista helgen innan jul. Jag gillar att de är riktigt nybakade och inte har passerat via frysen. Mandelmusslor är det finaste jag kan tänka mig i bakverksväg, kanske för att de inte går att massproducera utan måste tryckas ut i smörade formar med fingrarna?

Malin kräver pepparkakshusbak. Vi får väl se hur det går med det. Det finns fina mallar på milda.se.

Hur går det med er läsares julpyssel?



Tankar om jobb

Ibland snappar man upp något som sen sätter sig i bakhuvudet och maler resten av dagen. På senare tid har jag funderat mycket på jobb; inställningen till jobbet, vad som gör att det blir roligt att jobba och vad jag egentligen vill göra med min arbetstid.

Jag har kommit på att jag avskyr uttrycket Good enough som vi pratade mycket om för några år sen. Vad är det för trams? Låter mest som en ursäkt för att inte göra jobbet ordentligt. Nej, tack, Göra sitt bästa är vad jag vill stå för!

Och idag pratade en konsult som är ganska insnöad på projektmetodik länge och väl på fikan. Han verkar ha en hel del bra att säga, och drar sig inte för att dela med sig (för att uttrycka det snällt). I en metod som han förespråkar (Kanban) ska man anstränga sig att begränsa antalet uppgifter man jobbar med samtidigt, och han nämnde då uttrycket Stop starting and start finishing. Det är värt att reflektera över, faktiskt. Tänk så mycket mer tillfredsställande det är att gå hela vägen och avsluta något istället för att vara nästan klar med ett gäng uppgifter.

Ska nog börja praktiseras redan i morgon!

Cykla med dubbar

Det gick alldeles finfint att cykla med dubbdäck på! Nu har det varit runt noll så det var inte mycket snö och is på cykelbanorna men jag kände mig mycket tryggare. Där det var lite halt höll man balansen utan problem. Dock gick det lite långsammare för ibland var det hinder = snövallar som skulle forceras samt att man skulle hålla sig till de saltade cykelbanorna och inte varva med smågator som jag brukar.

Dessutom strulade tekniken - MP3-spelaren hoppade fel (extremt irriterande när man lyssnar på spänningsroman) 2 gånger när jag stötte i den och jag fick stanna och spola fram - och cykeldatorn tog inte efter att cykelmakaren meckat med cykeln (detta löste jag halvvägs). Men jag vet ju hur långt jag har till jobbet så det var egentligen inget problem.

Jag känner mig pigg och frisk efter turen och har saknat cyklingen. Målet med 1000 km innan årets slut är nog kört men jag börjar på en ny när det är nytt år!

Och på dmi.dk får jag veta att cyklingen gör mer nytta än på sommartid! Bingo!

Madama Butterfly



I tisdags fick jag vara stand-in för min Far (som valt att åka och spela golf i 25-gradigt Tunisien istället) och fick gå med Mor och några av deras vänner på Madama Butterfly på Malmö Opera.

Föreställningen var jättefin och väldigt dramatisk. Lite svårt var det att inte titta på textmaskinen istället för skådespeleriet men det var ju tur att den fanns - annars hade det varit svårt att hänga med. Jag kunde inte storyn sedan innan men man förstod nästan genast att det skulle sluta illa.

Koreografin var väldigt enkel men effektfull. Det var mycket japanska lampor...



En recension: http://www.expressen.se/kultur/1.2232783/madama-butterfly-malmo-opera-och-musikteater


Dubbdäck på

dubbat

På bilen har de ju suttit ett par veckor redan, men nu är det dags för cykeln! Har aldrig testat förut men hört ett par killar på jobbet som cykelpendlar som rekommenderade, och igår tittade jag in till Bikemasters för en gratisservice av cykeln och blev varse affärsidén med gratisservicen - jag handlar nästan alltid något samtidigt. Och service och däckbyte blev klart redan på en dag och de hade söndagsöppet. Toppen!

Jag var riktigt less i fjol när jag inte fick cyklat på 3 månader pga snö, så det var helt rätt att byta. Det kostade 550 kr/däck inkl montage och ny slang - sen får man med sig sommardäcken och slangar i en påse och kan byta tillbaka själv eller låta dem göra det. Jag räknar med att kunna nyttja dem några år.

Jag cyklade hem från affären och det snöade på tvären rakt in i mina ögon. Jag är normalt sett väldigt rädd för att cykla när det är halt (har väl gjort mina vurpor). Trots att jag fick hålla ena handen för ögonen hela tiden och tårarna rann för det kändes ändå som ispiggar på hornhinnorna, så halkade jag inte en enda gång fast jag knappast kunde se hur underlaget var och det var ny snö på gammal modd. Jag är riktigt sugen nu, faktiskt! Inte säker på att det blir i morgon, men annars på tisdag.

För övrigt töar det nu, men det är nog bara tillfälligt.


4 december

Det finns nog ingen dag på hela året som får det att klicka till i hjärtat som den 4 december. Den dagen, 1993, hände det ofattbara som ändrade livets ordning för alltid - jag blev mamma. Det kändes festligt att Julia föddes på Barbrodagen - både min och Peters farmor hette så.

Den där lilla söta bebisen var just bara en liten bebis ganska länge - medan jag hade blivit Mamma. Jag hade nästan svårt att ta det ordet i min mun om mig själv. Och jag tyckte att mycket kretsade kring mig.

Ganska snart var det bebisen som tog plats och blev en rolig liten galen tjej, rädd för inget och rejält lillgammal, men helt ointresserad av läxor och plikter. Och sen blev hon storasyster - första gången gillade hon det inte alls, men andra gången blev hon förälskad i sin lilla lilla syster. Numera trivs de två äldsta riktigt bra ihop och ibland är det faktiskt Katarina som lär Julia grejor, vad gäller smink och mode och sånt. Vissa intressen har de gemensamt - gillar samma tv-program t ex.

Vem kunde tro att det skulle bli en nästan vuxen kvinna på bara 17 år? Vacker som en dag och med bråddjupt intellekt? Skolan är numera ett stort intresse, men ännu mer kretsar tankarna kring demokrati, känslor, rätt & fel, andlighet. I veckan fick jag se Julia uppträda i en kör med 10 andra tjejer för Star for Life på självaste världsaidsdagen. Det var också lite otippat, att det rymdes en sångfågel därinne...

Nu är det snart dags för oss att lämna fältet medan Julia och hennes anhang ska inta huset. Hon fick välja vad hon ville till middag och tog hämtmackor från Subway! Bekvämt! Och så frysta cheesecaketårtor till efterrätt (hemgjorda).

Presentönskningen liknade rena utpressningen - endast en riktigt dyr present, samt några småsaker önskades. Här med den dyra, ett objektiv till kameran:

17 år

Malin ville tvunget uppvakta iförd Luciastassen:

Lilla Lucia


Svar på tal

Var det någon som tyckte att jag var lite skrytsam igår när jag demade alla adventskalendrarna? Man kan ju tolka er tystnad i kommentarraden på det viset, men nu tillhör jag inte den lättsårade typen. För övrigt deklarerade Malin i morse att hon hade fått tre kalendrar för att Mamma tyckte att hon hade varit så snäll. Det värmde ett fruset hjärta men jag är orolig för hur de stackars barnen med bara en kalender ska känna sig när Malin förklarar hur det ligger till.

Men jag kan gläda er med att jag fick så att jag teg kvart i åtta i morse, i Kulturnytts lilla lucköppning:

- - - - - - - - -

Ska ungen få en chokladkalender?

Har du köpt julkalendern till ditt barn? Fixat lägstanivån för föräldraskapet? Fixat lycka. Att i morgonpyjamas, med klumpiga små fingrar, få sprätta en lucka.

Men även julkalendern, detta oskyldiga nöje, har ambitionsnivåer och hierarkier. Högst upp: Den hemgjorda, helst ärvda kalendern, tovad av gammelmormor. Med omsorg om detaljerna har mamma nu ett paket om dagen till barnen i december. Tjugofyra paket, ett halvtidsjobb.

Står du utan släktpondus får du jobba med antalet kalendrar och toppa laget med en tysk variant med traditionstyngd i priset.

Här ryms också en småstickig konflikt: Chokladkalendern. Ska barnen börja dagen med godis? Varje dag i en hel månad nästan? Vi kanske ska säga att den öppnar vi efter middagen? Eller ska vi inte ha någon? Diabetes, sockerfällan, jag säger inte mer.

Nej, jag menar det: Klart ungen ska ha en chokladkalender. Döden, den kommer först efteråt. Den är sen, kommer mycket senare än jultomten i år. En bit kakaosmör, mjölkpulver, laktos och emulgeringsmedel smälter ljuvligt på den lilla barnatungan. Ett minne för livet.

- - - - - - -

Och mycket roligare är det att lyssna på den mästrande rösten!


RSS 2.0