Botanisk vandring i Alnarp

Idag var det syskonträff för min far och hans syskon. De är 8 st och 7 dök upp; flera med respektive och/eller barn/barnbarn. Vi blev drygt 25 st. Far var nog lite besviken på att bara jag kom från vår familj men de andra var svåra att locka. Malin hade laga förfall - kalas - och Peter administrerade kalaset + har grävt ut en massa i trädgården. De andra två bara latade sig.

Nåja - släkten består av många botanikintresserade individer och min ingifte farbror tog på sig rollen som guide - han arbetar på Alnarp dessutom. Släkten var ganska bångstyrig och lyssnade inte värst mycket på hans intressanta information. Han visade mest vilda växter men även en och annan inplanterad sevärdhet, t ex näsduksträdet.

Näsduksträdet i Alnarp

näsdukar på närmre håll

Släktingarna kunde kasta ur sig artnamn på svenska och latin, och även skilja på olika fåglars kvitter.

Jag stod mig ganska slätt i sällskapet men pekade stolt ut "smörblomma".

smörblomma, och inte vilken som helst..

Jag blev snabbt men vänligt satt på plats med typ "Ja, just den här sorten med bakåtväxande foderblad finns i två varianter... och det här är ju en knölsmörblomma".

Hm, ja just det, det var ju det jag trodde hela tiden...

Alnarpsparken är otroligt fin och det var fullt med morsdagsfirare och andra med picnicar. Det fanns ett ihåligt träd som barnen lekte i och Far försökte få mig att krypa in där (jag tvivlar på att det hade gått!) för "visst hade Malin tyckt att det var roligt att se?". "Kryp in själv då" sa jag och han var förstås inte sen att pröva!

Far inne i det ihåliga trädet

Med 8 tjejer på damernas

Idag hade Katarina sitt 12-årskalas och hade bjudit 6 tjejer på bad på Aq-va-kul och sen meximiddag här hemma.

Vi träffades som avtalat kl 14 utanför badet och sen fick jag med mig Kata, hennes 6 kompisar och Malin in på damernas omklädningsrum... de stora tjejerna skötte sig själva alldeles utmärkt. Peter sa att det var en av de få tillfällena han skördar frukterna av att inte ha fått söner...

Det var inga döda punkter utan alla 7 rusade runt och gjorde allt. Malin lekte också ganska ohämmat (hon har varit lite rädd för vatten innan) och jag och Peter kastade ett öga efter de stora och turades om att passa på Malin. Skönast för en med vårfest i bagaget var att ligga i bubbelpoolen.

Kl 16 var det uppstigning ur badet och sen dusch och bastu innan vi vände hemåt i 2 bilar så rymdes alla perfekt.

Kata hade beställt texmex så det blev det och alla proppade i sig; framför allt tömdes nog 5 1½-litersläskar... Till efterrätt en underbart god ananas + fin vaniljglass och fruktkonserv. Kata behagade sura för att de inte fick gå och handla godis och då härsknade jag till också...

Julia hade en kompis här hemma så vi 5 åt i köket. Nu är de på Konsum och köper godis och sen väntas ett litet gäng för att de Robinson hit.

En av Katarinas kompisar får stanna efter kalasets slut (kl 20) så inväntar vi hennes föräldrar som ska ta en kopp kaffe med oss. Jag hade kunnat gå och lägga mig NU men får väl bärga mig några timmar.

Klistrig tillställning

Jag hade redan förutsett att vårfest på jobbet på temat godis skulle kunna bli ganska klistrigt. Och jag fick rätt förstås! Själv hade jag som enda utklädnand fabricerat ett halsband gjort av larkitskonfekt. Jag tyckte själv att det blev riktigt coolt till svarta kläder. Vissa hade klätt ut sig mer - de flesta inte alls.

I stället för sedvanlig förfest 16-18 hade nya företagsledningen bjudit in till "lättsamma seminarier" och jag får motvilligt medge att det var ett ganska lyckat grepp. Det var ändå något slags dialog och under tiden, på de tre stationerna, bjöds vi på dricka och tilltugg. Finast var vår första station - med Cava som bubblade i glasen och grillade räkstjärtar + serranoskinka på melon.

Sen var det fördrink i personalmatsalen och hamburgerbuffé. Många var där men en del saknades förstås. Tror att vi var runt 70. Det var även en frågesport på temat Godis och jag gick till final med en ganska ny kille (exportsäljarRickard). Han vann utslagsuppgiften - att på kortast tid suga i sig och äta upp ett hallonsnöre. Suck!! Jag som var så bra på godisfakta. Det fanns givetvis obegränsade mängder godis och drickat tog heller aldrig slut. Vi dansade till jukeboxmaskinen (sådär bra för den fick ju inte vara i fred) och sen gick man ner en våning till min avdelning och spelade Rockband i soffan mellan varven. Jag hade en trevlig bordsplacering (som jag själv bytt till mig förstås) och en bra kväll helt och hållet!

Just det - klistret! Förutom att en del nafsade på varandras godissmycken, löstes mitt halsband upp av svett i nacken under dansandet och hela underhåret blev en stel och klistrig kaka. Det hindrade dock inte mig från att äta upp det som var kvar av den svettiga lakritskonfekten under hemcykling. 

Nöjd, Marie? Nä skulle inte tro det! Men jag såg inte mycket till skandaler, och hade jag gjort det hade de inte hamnat här ändå.

Festfolket

Jag går emot mina principer och visar en bild utan att ha frågat dem på bilden om lov... jag vet dock att de pepprar Internet med bilder på sig själv och andra under helt andra omständigheter så jag tror inte att det kan vara ett problem.

Julia med kompisar

De var så söta och trevliga mot varandra och mot oss. I Julias klass är det så få tjejer att alla tjejerna fick 2 bordsherrar - Julia hade Filip och Henrik (de två killarna i mitten) och var mycket nöjd med det. Henrik hade med en minst meter-lång ros till Julia.

Och intressant: När jag pratade med Julia i telefonen igår (vi träffades ju inte eftersom jag gick på fest direkt efter jobbet), sa hon precis när jag skulle lägga på: "Vänta mamma, vänta!" och jag tänkte "vad är det NU" - "Alltså, tack så himla mycket för allting igår!". Kändes bra, faktiskt, att inte bara vara en självklar servicestation och taxitjänst.

Snabbrapport

Det fotades mycket!

Julia var sååå nöjd med kvällen och hade dansat hela tiden. Allt var super.

Jag hämtade henne (med bil) och 3 andra tjejer kl 02 på efterfesten och de var alla i bra skick. Det kändes skönt att de kom hem till dörrren. Jag var klart benägen att köra tillbaka och skjutsa ett gäng till men Julia sa att alla hade ordnat sällskap hem (omskrivet = var för fulla för att träffa föräldrar). Nån skulle ända till Sibbarp... men jag får väl nöja mig med att vara hönsmamma åt mina egna. Det var mycket skrän i området och en och annan vinglig 9:a på väg hem...

Nu duschen, cykla och lämna Malin hos mina föräldrar (planeringsdag på dagis) och sen jobbet med efterföljande vårfest. I morgon bad- och tacokalas för Katarina.

Ett uppvaknande

Idag hade Julia sovmorgon (ingen skola alls faktiskt) för att kunna vara i form till balen. Katarina var mycket morgontrött och irriterad (efter att ha badat i pool med kompisar hela eftermiddagen och kvällen, inte ens ätit middag hemma). Kata är van vid att vara sist att gå hemifrån och larmar då på. Så även idag - vad visste väl hon om Sleeping Beauty. Så när Julia sömdrucken tar sig ner för trapporna börjar larmet tjuta. Cool som hon är gick hon bara fram och larmade av och lyckades övertala larmoperatörerna att allt var på banan när de ringde för att stämma av.

På tal om larm - är det nästan som det hos oss också.... de där 11 festklädda dricker läsk och är allmänt uppspelta. Jag har fotat dem men vågar kanske inte hänga ut dem här utan vidare... får se i morgon (nej nog inte i morgon för då är jag på fest) när jag ska återge kvällen...

Grattis Marie!

Hej Marie, undrar om du sitter framför datorn nu när det snart bara återstår minuter till födelsedagen...

Kollade in vädret för i morgon (för all del för Malmö men det kan väl inte skilja allt för mycket mot Blentarp?) och just i morgon var väl inte den finaste utflyktsdagen... men resten av helgen:

väder från dmi.dk

Och välkommen in i klubben!

Efterklok?

Nu skriver jag det där inlägget jag inte tänkt skriva förrän senare, för jag är nästan helt övertygad om att jag ska få äta upp något av detta sedan.

I morgon är det skolbal på Törringelund för niorna på Julias skola, samt från 3 andra skolor. Julia som inte är någon klänningsmänniska har minsann gått med på att ropa hem en långklänning på Tradera.  Ja, nämnda kavaljer är fortfarande på. Nu har hon även bestämt sig för att ha håret uppsatt i svinrygg = jag ställs på svåra prov. Idag har Julias klass haft dansträning med en riktigt bra instruktör. Han meddelade också att bandet bestod av 2 som varit med i gamet i typ 30 år + 3 i 20-årsåldern, snygga, där en varit med i Idol.

Kan ångras 1: I ett svagt ögoblick erbjöd jag Julia att bjuda hem några kompisar innan balen för det är ju kul att komma ihop och allt det där. Ganska länge skulle de bli 7 st. Just nu är de 11, varav 4 killar. Jag har bullat upp med mycket läsk och snacks som inte smutsar ner snygga kläder eller ger sämsta andedräkten (salta pinnar, t ex). Hoppas, hoppas att det blir trevligt!

Kan ångras 2: Vi (läs Peter) skjutsar dit och hem. Av alla de där 11 15-åringarnas föräldrar är det 3 som hört av sig och frågat om de kan hjälpa till med skjutsandet... Så vi kör båda vägarna och har pusslat med de andra så att alla får en sittplats. Jag tänkte i min enfald att vi kanske skulle slippa köra...

Kan ångras 3: Det förekommer många efterfester. Balen är drogfri och alla lärarna är där. Men efteråt brakar det loss, har vi hört från lärare, föräldrar med äldre barn och nattvandrarna. Julia som ännu inte missbrukat förtroendet ska få gå hem till en kompis med "spritliberala föräldrar". Intressant att Julia själv meddelar detta faktum. Eftersom Peter hämtar på balen blir det jag som ska sätta klockan på kvart i två och hämta Julia. Det är en dum natt att vara ute på på egen hand. Och det är ett tillfälle då man gärna vill inspektera dotterns tillstånd på nära håll.

Men sen ska jag ju upp och jobba på fredagen och mäkta med vårfest på jobbet!! Men jag brukar kunna ladda om...

Nåja, räkna med att balrapport kommer!

Tilapia på purjolöksbädd

Mmmm - idag var det en supergod rätt från Middagsfrid! Perfekt att tillaga som dubbelmiddag för då passar det lagom i braspannan. Hela familjen gillade det! Och jag illustrerar med foton på vägen genom receptet. Jag tror att den där starka osten bidrog, tillsammans med dragon för den goda smakkombinationen.

Tilapia på purjolöksbädd med blomkål, morötter och kokt potatis (2 middagar till 2 vuxna och 2 barn)

  1. Koka 2 kg potatis.
  2. Sätt ugnen på 200°C.
  3. Dela och skölj 2 purjolökar och skär dem i 2 cm tjocka skivor. Skiva 250 g champinjoner.
  4. Fräs champinjonerna och purjolöken i 2 msk smör i en stor stekpanna i 5 minuter, strö över 1 tsk salt och 1 krm vitpeppar. Fördela sedan fräset i en djup ugnsplåt.
  5. Skölj 1,2 kg tilapiafiléer och dela dem i 2-3 bitar per filé. Lägg fiskbitarna på svampen och löken. Pressa över saften från 1 citron.


  6. Blanda 2 dl créme fraîche, ½ dl vatten, 2 msk torkad dragon och 1 tsk salt. Bred blandningen över fisken och strö över 1 påse riven allerum-ost.


  7. Baka fisken i mitten på ugnen tills den är genomstekt. Det tar 10-20 minuter beroende på hur tinad fisken är.
  8. Skär under tiden ½ blomkålshuvud i buketter
  9. Skala 3 morötter (ca 300 g) och skär dem i cm-tjocka slantar.
  10. Koka morötterna och blomkålen i lättsaltat vatten i 5 minuter.
  11. Skiva 3 tomater (ca 300 g).
  12. Servera fisken med tomatskivorna, de kokta grönsakerna och potatisen.



 


Rättning i ledet

Ingrid, är man inte inte på festen får man heller inte veta de smaskiga detaljerna. Sitt du där och sukta, bara, om det där med femte hjulet. Det utspelade sig iaf på väg från banketten till efterfesten.

Ja, jag håller med, Marie - nu får det allt vara färdigtjatat om RM på ett tag! Julia var nöjd med att du kände igen henne hos Tommy & Marie i köket! Nu är hon nöjd med att ha hackat färdigt.

Såhär såg det visst ut i min säng medan jag var borta:

Sötnosar som trängs i min säng

Ni som var med och firade i Ystad känner kanske igen lakanen som jag fick av Pippi.

Se fram emot matlagning, söta barn, trädgårdsbilder, boktips och andra husmorsinslag. Den Karin ni känner är snart sig själv igen.

Jodå, Victoria, jag längtade efter Internet, och bloggen är som ett litet gift. Framför allt ville jag skriva ner innan jag glömde. Dessutom var arbetsrummet den absolut skönaste platsen att vara på här hemma medan jag väntade på att få gå och lägga mig. Inlägget om förhandlingarna kopieras nästan rakt ner i LC-brevet dessutom - 2 flugor i en smäll!

I kväll ska det lagas fisk som låter mycket lovande. Kan hända kommer det rappport.

Catharina N, Karin S och Tina F - trevligt att ha er på besök :-) Jag ser ju på statistiken att jag her en del diskreta besökare...

Bäst idag: Var beredd att jobba övertid nästa vecka för att möta en release men chefen sa åt mig att det var onödigt. SKÖNT!

Partydiligensen

Bussresan upp till Varberg... förtjänar nu ett eget inlägg!

Att resa tillsammans till ett Riksmöte är att kickstarta partyhelgen. Boendes i Skåne går det inte att undvika att korsa vägarna med helt crazy RT6 Landskrona. Första gången jag träffade dem var när jag skulle till Gotland och då var jag nästan rädd för dem. De är så mycket av allt.

Men nu har jag träffat dem ett par gånger och under arbetet med RM2008 Malmö lärde jag mig att älska - nä det var överdrivet - uppskatta dem. Rarare killar finns inte när det gäller, och de ställer upp i vått och torrt (mest i vått förstås). Och de där barnrumporna kunde faktiskt skärpa sig när det behövdes och gav 100%.

Nåja, på torsdagen skulle bussen gå 14 från Malmö och då hade grabbarna träffats 9 för frukost med Gammeldansk och sen fördrivit dagen på Lilla Torg. De var redan i god form när de klev på bussen och utklädda på Vilda Västern-temat. Vi andra passagerare var väl också lite partysugna men låg rejält back. Jag hade blivit skjutsad av Peter och vår lilla indian Malin - hon satt i bara trosor och fjäderpannband i bilen med plastspjutet i högsta hugg och det kändes nästan som en tanke när den ena fjäderprydda grabben efter den andre äntrade bussen. De hade med sig partysmink och av någon anledning blev jag betrodd att krigsmåla några av dem. Det var ganska kul och vem klagar när godbitar står på rad för att få bröstkorgar och överarmar dekorerade? Nöjet var helt på min sida...

Här finns hon minsann på bild, lilla Hiawata:

Min egen indian

Även andra stod för "underhållning" - den gode Poul som mest liknar nåt från HA med skägg, lång hästsvans och rejäl "pondus" insisterade som vanligt på att pussa alla tjejerna och tog på sig rollen som historieberättare. Om jag hade citerat hans mest rumsrena historia hade jag nog blivit avstängd från blogg.se för all framtid så jag avstår. Jag har dock fått pluspoäng genom att dra några av vitsarna för Peter. Jag har hittills avstått från att återge Pouls (enligt egen utsaga) egenuppfunna älskogsställningar (sannolikt bara hopfantiserade). Poul serverade även vodka ur bag-in-boxpåse till dem som ville ha. Nu lärde jag känna Poul lite inför RM2008 och vet att under den där brutala ytan klappar ett gott hjärta.

Några skämtlystna RT-killar sprutade sprayconfetti på varandra (nu härsknade busschauffören till, med rätta) och en sötnos bar LC-nålen i sin bröstvårta (redan piercad).

Cilla hade ordnat lite cider för oss att släcka törsten med och bussarrangören, den utmärkta Katarina som bara måste vara sååååå tålig, hade fixat mackor. Finfint! Jag känner annars att alla de roliga och trevliga och festliga LC-tjejerna samt en och annan väluppfostrad RT-kille kommer lite i skymundan här... men det är inte lätt att hävda sig i konkurrensen.

Ju närmre vi kom till Varberg, desto fler blev kisspauserna. Det var rätt skönt att komma fram till hotellrummet med de bästa av rumskamrater; Victoria och Cilla. Då kunde man smutta på sitt eget goda vin dessutom.

På resan hem var det mycket lungare. Den ende som orkade festa då var Poul men även han var bara 10% av uppresan. Han passade dock på att köpa snusklubbor till alla LC-tjejerna.

Roligast tyckte jag var att höra lite mer om Tjyvahålan - RT6:s klubblokal där de förvarar byten från diverse raider. Roll-ups, klädespersedlar (gärna sådana som andra klubbar tagit fram i få ex till sina egna medlemmar) och givetvis tjejers underkläder exponeras. När RT6 bjöd in andra RT-klubbar till Ålagille hade de hängt fram alla grejorna mycket snyggt och sen skruvat fast en plexiglasskiva så att gästerna bara kunde se in och få förklaring till vart alla borttappade saker hamnat...

Lika härligt som det är att återse de färgstarka (även utan indiansmink) RT6, lika skönt blir det när de kliver av bussen. Men jag längtar redan till nästa tillfälle... kanske den där RM2008-festen som vi alla väntar på.

När vi var nästan hemma ringde Julia och beklagade sig över att Katarina hade "minst 10 fjortiskompisar" hemma och undrade när jag kom för att rätta upp det. Precis när vi rullade in med bilen troppade de av - tala om tajming.

Karin S - skrattar när jag läser din kommentar "femte hjulet" - som om! - världens bästa och coolaste generalska är alltid en huvudperson!! Och du är så välkommen att kommunicera med Ingrid hos mig, lilla introverta vän!

Riksmötesförhandlingar

På begäran... vem mer än du Ingrid, skulle be om ett refererat från förhandlingarna?? Du är ju en riktig prakt-eLCa! Äh, jag tycker faktiskt själv att det är viktigt och roligt. (Bara inte revisorsberättelsen) Men jag kan lika gärna ge det till dig här som i mejl, för jag vet ju att jag har ett par andra LC-läsare! Victoria och Catarina, ni får lämna info bland kommentarerna om det jag glömt, eller rätta mig om jag har fel. Och kanske någon av smygläsarna också??

Detta var de bästa förhandlingarna jag varit på, rappa och effektiva. Vi var rent av klara en halvtimme innan utsatt tid. T o m tekniken fungerade perfekt (men så hade de också Camilla Näsman bakom spakarna (bakom ett draperi). Jag skulle önska att HS var något mer tydliga med förutsättningar för röstetal och skillnad på motioner och propositioner etc. Jag tyckte att det funkade OK att hänga med men många var med för första gången och då kunde de omöjligt förstå allt.

Roligast av allt var Catharina Börjessons presentation som kandidat till rikssekreterare. Hon sa något om att hon inte ville förlita sig på ppt utan skulle köra en live ppt. Vi trodde då att hon skulle köra utan animering... men icke. I sitt team hade hon Karin Strömberg som i olika dräkter illustrerade Catharinas liv som handbollsspelare, elektriker och allra roligast, som seriös RS med vit blus, glasögon och förnämt antecknande. Och Catharina blev ju också vald "förstås". Nä det var faktiskt inte så självklart för det fanns 2 andra goda kandidater; bl a sångfågeln från mitt homeparty (som svar på fråga i din kommentar, Ingrid: jag brukar undvika att nämna folk vid namn på min blogg som jag inte är säker skulle gilla det...) men denna Anna Witt tror jag säkert skulle godkänna. Hon är från Eskilstuna-klubben och sjöng för fulla muggar. Jag tror att hon också hade varit en riktig tillgång men Catharina vet jag ju är det!! Och så är jag förstås lokalpatriot och gläds åt våra starka skåningar. Man kunde nästan tycka att det var fusk att hon hade så fin hjälp av Karin men jag tolkade det mer som att den som har sådana vänner också har förutsättningar att bli en toppen HS-medlem.

Det var många kandidater och roliga presentationer. Therese C blev tyvärr inte vald till VRO men på ett sätt kan jag tycka att det är bra att hon får fokusera på nästa lilla unge som jag seriöst trodde skulle födas i Varberg. Hon verkade faktiskt ha värkar tillräckligt för det, men hon sa själv att det var dansen från dagen innan som satte sina spår! Det var dags på riktigt om 2 v.

Annars var det mest bara bra diskussioner och presentationer. Både 3 minuter och Årets eLCa inbjöd till tårar. Så allt var som det skulle! Det var roligt med många som man känner igen i HS. Grattis till ditt första framträdande där också, Catarina!

Victoria företrädde oss och gjorde en finfin insats med lappar i vädret massor av gånger! Det rösträknades en hel del.

Efteråt stod jag med Cilla i solen och väntade på Victoria, och då kom en jätterar tjej fram och tackade för mitt Homeparty i fjol. Roligt!

Homeparty i prästgården

På RM är det ganska uppstyrt hur programmet ser ut för de olika dagarna.

På fredagkvällen är det invigning och sen homeparty. Vi hade själva ett homeparty i fjol när Malmö arrangerade RM och det går till så att man får så många gäster man har plats till och bjuder dem på mat o dryck innan det blir efterfest. Ofta krävs ca 50 homeparties för att alla ska få plats.

I Varberg var mycket på gångavstånd, men vårt party låg längst ut på busslingan och adressen var en prästgård. Man undrade just om det var en präst som tog emot. Av informationen man fått innan framgick att det var en OT (Old Tabler) som tog emot - dvs att han fallit för åldersstrecket (40).

Vi var ganska många, kanske 20 st, som togs emot i en trädgårdidyll kring det gamla huset från 1875. Temat för kvälllen var Western och de flesta var utklädda. Värden och vädinnan var nog dryga 50 och gifta sedan en vecka tillbaka! Det var hennes hus som hon hade köpt med sin man innan hon blev änka för 11 år sedan och nu hade den nya kärleken flyttat in. De hade vanliga jobb (men ingen var präst!) och dessutom drev de bed and breakfast i huset. Värdparet var hur charmiga som helst trots att de hade haft bröllopsfest för sina vänner för bara en eller två dagar sen. Tyvärr blev det snabbt riktigt kallt så vi fick äta inne.

På homepartyt är det cateringmat som gäller för det ska vara ett minimum av ansträngning för värdarna. Det var gott och trevligt och vinet flödade. Det delas alltid ut sångtexter och vi sjöng ur dem och många bjöd på egna favoritdyckesvisor. Värdparet trodde aldrig att sådana visor sjungits i prästgården förut. För en gångs skull hade RT-killarna svårt att göra sig hörda för det var särskilt en LC-tjej som verkligen kunde hålla igång sjungandet. Det var högt tryck och tiden gick alldeles för fort!

Efter ett par timmar kom bussen och hämtade oss igen och sen blev det efterfest på Societén - byggnade påminner lite om Moriskan (där vi hade våra fester i fjol) med träverandor etc. Men kapaciteten var något knapp till alla oss - särskilt på dansgolvet blev det trångt. Jag höll dock ut tills det slutade spelas vid 02-tiden och då var jag i ganska slirigt skick. Jag var tacksam att mina lånade cowboyboots gick oväntat lätt att få av och att jag hade rum på det allra närmsta hotellet - bara att tvärsa över en parkering.

Upplevelsedusch

På RM2009 skulle jag egentligen ha aktiviteten Havsfiske och det var samling 8.40. Ganska jobbigt med tanke på att det iofs inte varit så sent kvällen innan, men partyt hade påbörjats redan i bussen upp vid 14. (Bussresan förtjänar ett eget inlägg)

När jag steg upp var det minsann inte riktigt som sommaridyll där ute utan mer som höst. Det blåste 21 m/s och då ville inte fiskebåten gå ut. Arrangörerna löste det dock fint, genom att man fick välja på Skön dag (guidad tur av Varbergs fästning) eller Spa på Stadshotellet. Eftersom jag redan var lite frusen lockade spaet mer än vandringen. Jag kände inte några av de andra deltagarna men det brukar inte vara länge innan man finner nya vänner = vitsen med RM.

Det var ett Asia spa och en tjej berättade om allt som fanns på spaet. Vi var 6-7 st från fisket och särskilt killarna från Mora var inte vana vid spa - de var mer lite frisksportande machotyper. De hade dessutom fått havsfiskebiljetterna av någon annan som fått förhinder och de trodde inte att deras fruar skulle acceptera att de kom hem och doftade aromatiska oljor i stället för fisk och hav. Hela Asia spa präglades av stillhet och just det är väl inte annars kännetecknande för RM-deltagare.

Vi fick veta att man skulle sitta naken på träpallar och skölja sig istället för att duscha innan man fick tillgång till anläggningen (tvagningen var separat för damer och herrar!). Sedan fanns det en stor pool med 12-15 stationer där man skulle vara ca 2-3 minuter på varje, och när man gått igenom hela varvet motsvarade det en helkroppsmassage - det var alltså masserande jetströmar, jogga mot vattnets riktning, champagnefåtöljer mm mm. Det fanns även avslappningsrum; många olika och man kunde ta frukt och te. I ett avslappningsrum hängde man i ett slags hängmattor och svävade med utsikt över havet. Det fanns 4 olika typer av bastu, och bassänger typ heta källor där de höga fönstren var öppna så att det kändes som att man var utomhus. Man kunde även bada i kall tunna eller testa Upplevelseduschen. Här spred sig genast ett fnitter och man funderade på vem man skulle ta med in där... I själva verket kunde man välja Tropical där det droppade varmt vatten, doftade tropiskt och lamporna skiftade i varma färger, eller Ice Wind där det var iskallt vatten, eukalyptusdoft och blåaktigt sken. Och vi nyttjade den en och en.

Hela spaupplevelsen var mycket fin och jag vill gärna åka dit igen. Efteråt fick vi lunch på Societén och det var nån fin lax med söta små nypotatisar. Vi rådde Morakillarna till att kleta in händerna lite med fiskskinnet så skulle nog fruarna gå att luras.

På bankettmiddagen satt jag bredvid en kille som hade erbjudit ett alternativ till havsfisket, som jag hade hört talas om men inte vågat hoppa på: De var ett gäng som hade seglat från Fiskebäckskil till Varberg och i det där vädret som yrkesfiskarna avrådde ifrån, fick de med sig 4 LC-tjejer på en seglats. Det hade varit "mycket strongt", enligt min bordsherre, av tjejerna att följa med, och flera (även av killarna) kräkte sig igenom seglatsen. Som belöning ordnade de skaldjursbuffé och Champagne att njuta av tillbaka i hamn.

Hemma från RM2009

Jag har nästan precis kommit hem från Riksmötet i Varberg som var mycket lyckat på alla vis. Jag är inte riktigt i form att skriva långa inlägg just nu - märker att det slints mycket på tangenterna - jobbigt. Katarina hade rena rama fritidsgården här hemma med ett 10-tal klasskompisar som just ätit här, men de var precis på väg ut när jag kom. Skönt. Malin har landat framför dvd:n efter att ha kelat med mig och fått en Harrys-nalle som alla RM-deltagare fick i välkomstpåsen. Julia jobbar på en akvarell - ett arbete till Bild i skolan och Peter vilar middag. Jag ska packa upp smutstvätten och sen försöka överleva tills man får lägga sig i kväll. Vill helst inte tänka på nästa arbetsvecka.

Kortfattat reste vi till Varberg med abonnerad buss i torsdags. Jag var trött och gick till rummet ungefär när Sara Löfgren skulle uppträda. Tydligen missade jag något, sa de som var där. Fredag var aktivitetsdagen + homeparty på Westerntema samt efterfest på Societén. Lördag själva riksmötet med förhandlingar och val av ny huvudstyrelse, och på kvällen bankett + efterfest. Idag söndag var det bara frukost och hemresa. Allt var väl genomfört och sååååå skönt att njuta efter att själv ha varit med och arrangera i fjol. Det var också jättekul att återse en del av dem som jobbade ihop i fjol. Till Varberg kom ca 950 medlemmar från Ladies Circle och Round Table från hela Sverige.

Jag har ett par inlägg i huvudet att skriva om senare - det ena ska in på kategorin Nya ord och kommer att heta Upplevelsedusch. Det andra måste nog vara något om homeparty i prästgården. Kanske att det blir något om indianer på bussen också.

Lyckan är en sällsam fågel

Lyckan är en sällsam fågel

Vilken fin bok!

Jag ville läsa långsamt för att få den att räcka längre, men det var svårt!

Udda, ensamma (åtminstone i själen) personer som korsar varandras vägar... men ibland är det nästa språket som överträffar historierna.

Här kommer ett par utdrag, så förstår ni vilken njutning det är att läsa:

"Satte på musik, kavlade upp ärmarna, letade rätt på en ren  kökshandduk och hackade sönder: vitlöken, schalottenlöken, sin svaget och sitt kringflackande. Ikväll ett andrum, han skulle lyssna på dem."

"De tittade på varandra. De log mot varandra. Charles, som var en riktig gentleman, försökte komma på en komplimang, en älskvärdhet, en liten harmlös fras som skulle göra alla de där små dukarna lättare att bära men det kom ingen. Det var att begära för mycket.

Hon tittade ner, snurrade på den ena efter den andra av alla sina ringar och frågade:
- Jaså, du är arkitekt?

Han rätade upp sig öppnade munnen skulle svara att... och fick sen ur sig:
- Berätta vad som hände."


Varberg nästa

I helgen är det Riksmöte med Ladies Circle/Round Table - knappt 1000 festsugna klubbmänniskor från hela Sverige och en del från utlandet. I fjol var jag med och arrangerade RM i Malmö så det ska bli skönt att bara njuta i år. Man träffar gamla och nya vänner och jag brukar alltid passa på att ta en aktivitet - i år Havsfiske. Hoppas på väder. Bussen "Partydiligensen" från Malmö går 14. Så jag har en stund på mig att fixa det sista.

Peter knorrar bara lite över att bli lämnad och jag försöker att inte göra för stor affär av det för Malin. Men när hon hörde att jag skulle vara borta några dagar pilade hon in på sitt rum och kom tillbaka med dessa lappar:

Dåligt samvete in progress

Jag skulle lägga dem i handväskan för att inte glömma bort henne...

Det krävs så lite...

Idag blev jag lite uppvaktad på Konsum!!

Nåja, uppvaktaren var nog bara snäll, men ändå... jag kände mig lite utvald.

Jag kommer alltid in på det lokala Konsum med avsikten att plocka upp ett par småsaker... men det slutar sällan så. Idag skulle jag ha lite till kvällens texmexmiddag men fyllde ändå korgen (den nya sorten på hjul) med frukt, bröd, mejerier mm. Nära kassan kom jag på att det behövdes Coca cola - bäst att ta 2 flaskor - och mineralvatten - 3  Loka för 27 kr. De 5 1½-litersflaskorna rymdes inte i korgen (med tomater i botten) så jag fick ta dem i famnen.

Väl framme i kön stod jag lite i vägen för en solbränd man i arbetskläder (typ Tengvalls trädgårdar) med bara 6 folköl att betala. Han skulle ställa sig bakom mig. Jag försökte maka på den överfulla och tunga korgen lite med foten, och då välte den förstås! Ut över golvet forsade bröd, juice, dambindor (pinsamt! varför?) och äpplen. Jag undslapp mig en svordom och var lite handfallen med båda händerna fulla av pet-flaskor. Då sa mannan bakom mig "Men det här tar jag hand om"  och så la han tillbaka allt snyggt i korgen och bar den på starka och solbrända armar till avlastningshyllan vid kassan. Jag märkte hur jag rodnade och stammade fram ett tack.

Detta snappades upp av två brandmän (från den närbelägna brandstationen) längre bak i kön, som lite högljutt påpekade "Det äldsta knepet i världen, typ". Det gjorde inte att rodnaden vek tillbaka; tvärtom!

När jag nogsamt packat ner alla varorna i kassarna och kom ut på parkeringen, var gentlemannen redan borta. Fortsättning följer alltså inte. Jag kunde annars ha god nytta av en trädgårdsarkitekt...

Bjuder på en trädgårdsbild:

Vacker, va?

Alla rätt!

Här stjäler lånar jag ett inlägg från Lisa Förare Winbladh. Grispussel! *högtalare på!*

Jag var tvungen att dela med mig för jag fick alla rätt direkt!! Det trodde jag inte om mig själv. Men jag är inte säker på om jag hade lyckats lika bra igen. Bara skinkan var jag riktigt säker på!

Men nej, nu ser jag i Lisas pålästa kommentarer att pusslet innehåller ett faktafel! Så jag var inte så duktig ändå.

Askungen

Katarina hade fått hemkunskap i hemläxa. Jag har hört att vissa skolor drar in på hemkunskapskostnaderna genom att eleverna bara får prata om recept men aldrig laga mat. Jag tror att våra barn får laga mat på högstadiet. Katarina uppgav att hon hade fått uppgifterna igår och de skulle vara klara tills idag.

Notera ordvalet "uppgav" som jag fick lära mig att använda när jag skrev förhörsprotokoll på Tullen, i stället för att använda ett mer laddat "påstod" eller "hävdade".

Nåja, läxorna kom fram först precis när Katarina skulle gå på träningen (hemma igen 19.30) så det var lite jagigt att få till dem.

Läxa 1 - Disk

Illustreras av en mesig man med förkläde med "Per" broderat på bröstet. Per ser glad ut över en bricka full med disk.

Handdisk:
1. Skrapa av ev. matrester från disken.
2. Fyll diskhon och sköljhon med varmt vatten
3. Häll diskmede i vattnet i diskhon
4. Diska! Glas först och grytor sist.
5. Skölj disken.

Diskmaskin:
1. Skrapa av ev. matrester.
2. Ställ in i maskinen och diska.
3. Töm maskinen när disken torkat.

Läxa 2 - Städa badrum

Bilden föreställer en flitig unge som skurar och man får också en vänlig uppmaning. "Använd gärna gummihandskar när du rengör badrummet"

Mattor
Ta ut eventuella mattor och skaka dem.

Toalettrengöring
1. Häll toalettrengörningsmedel i toalettstolen.
2. Borsta med en WC-borste ända ner i kröken och uppe runt kanten.
3. Häll upp vatten i en spann eller i handfatat och tillsätt lite rengöringsmedel.
4. Tvätta av toalettsitsen och locket på ovan- och undersidan med en trasa.
5. Tvätta utsidan på toalettstolen.

Tvättställsrengöring
1. Häll upp vatten och rengörningsmedel i handfatet.
2. Använd en gammal kasserad tandborste och borsta runt kranar och bräddavlopp.
3. Tvätta resten av tvättstället med en svamp.
4. Tvätta tvättställets undersida och väggen bakom.

Badkarsrengöring eller duschrengöring
1. Tvätta badkaret eller duschen på samma sätt som tvättstället.
2. Spola sedan av med duschen.

Golvet
Sluta med att våttorka golvet i badrummet.

Man fick sedan skriva på och intyga att barnet utfört uppgifterna. Katarina fick ställa in all middagsdisken i diskmaskinen samt handdiska kastrullerna. Sen satte hon på diskmaskinen. Efter det tog hon itu med badrummet som någon just använt och lämnat med en otäck lukt. Sen duschade hon efter träningen och när hon var klar med det fick hon invänta diskmaskinen innan hon kunde tömma den. Allt utfördes utmärkt!

Askungen, då? Malin svansade såklart efter oss, Katarina arbetandes och mig läsandes högt från instruktionerna, och frågade, "Men mamma, varför hjälper inte du till?" Jag svarade att det är Katarinas läxa. Då sa Malin: "Jag tycker att det verkar som att Katarina är Askungen".

Kommentar: När Katarina lämnade in lapparna till fröken idag, fick hon veta att de hade på sig till nästa tisdag!


Kyckling med fetaost + fjortisresultat

Medan jag lät Peter låna datorn (för han var tvungen att föra över pengar för några nya däck) hann "Anonym" (I'm guessing Bisonhäxan MC) minsann läsa mitt förra inlägg och göra både fjortistestet och vuxentestet. Väldigt effektivt! Du är i ganska gott sällskap - jag fick 27 resp 44. Undrar vad man ska göra för att bli 27 på vuxentestet!! Förmodligen hångla lite mer med olika män?

Nåja, förtis som jag är prioriterar jag blogg framför familj och presenterar dagens middag - mycket uppskattad av alla!! Det är naturligtvis från Middagsfrid som jag är fortsatt nöjd med men bara glömt att blogga om.

Som fantastiska Lisa Förare Winbladh redan bloggat "Varför är den gode alltid ful?" ber jag om ursäkt för bilden som inte ser så smaklig ut. Detta är ändå den bästa...


Kyckling med fetaost


Kyckling i ugn med balsamvinägerdressing och fetaost med ris, broccoli och skivade tomater
beräknat till 2 vuxna och 2 barn

  1. Sätt på ris eller valfritt gryn för 4 personer, ca 3 dl.
  2. Sätt ugnen på 200° och ta fram en djup ugnsplåt.
  3. Krydda 400-500 g kycklinglårfilé med 1 tsk salt och 1 krm svart- eller vitpeppar.
  4. Bryn kycklingen runt om i 1 msk brynt smör i en het stekpanna, några i taget tills de får färg. Lägg över på plåten.
  5. Stek kycklingen i mitten av ugnen i ca 20 min.
  6. Skölj 70 g ruccola i ett durkslag. Skaka runt lite och ställ durkslaget i diskstället där salladen kan stå och rinna av.
  7. Koka upp en kastrull med vatten. Ansa 500 g broccoli.
  8. Skala stammen lite och koka broccolin skuren i fyra delar i 6-7 min.
  9. Skiva 200 g tomater och lägg upp snyggt på en tallrik. Om du fått oliver över från maträtt B, garnera salladen med dem!!
  10. Vispa ihop 4 msk balsamvinäger, 2 msk honung och 2 msk olivolja.
  11. När kycklingen är färdig, smula över 100 g fetaost och strö över ruccolan. Häll dressingen över alltsammans.
  12. Servera kycklingen genast med ris, broccoli och skivad

Kommentar: Det var överdrivet att skriva att man skulle steka kycklingen på en djup ugnsplåt. De stackars filéerna fyllde inte ens en större ugnsform.


Fjortis

Har nu tre inlägg som pockar på, Fjortis, Askungen och Kyckling med fetaost. Och så har jag ett draft om boken som jag läser. Jag får börja med Fjortis så får vi se om de andra dyker upp senare.

Catharina, glad att jag kunde påminna dig om något och att du är trogen läsare! På torsdag ses vi, kanske redan på bussen?

Uppskattar även glada tillrop från Lotta, Ingrid, Marie och Nillan ang orättvis mamma, eller rättare sagt mamma som sätter sina hot i verket.

Nu undrar Ingrid vad jag/Julia/Katarina egentligen lägger in i begreppet fjortis... Enligt min uppfattning är fjortis ofta en tjej som inte ens fyllt fjorton men som gärna vill verka som sexton eller ännu mognare, med mycket kajal, syrablekt hår och en nonchalant tonårsattityd till allt och alla. Julia har aldrig riktigt varit där, medan Katarina är en bättre kandidat.

Såhär skrivs det på Internet om fjortisar:

Wikipedia - hmmm, ser att det står något om att fjortisen gärna bloggar - det duger visst även för en förtis!

Testa hur mycket fjortis du är - kanske något för Linnéa? *Skämtar* vet att hon är en fin familjetjej men cool ändå!

Vad gäller Linnéa är hon ju äldsta barnet och de flesta fjortisar jag stött på är småsystrar! De har kanske ett större behov att hävda sin coolhet? Jag kan nog tänka mig att du, liksom vi, får dina fiskar varma på ett helt annat sätt med lilla tvåan än med förstabarnet.

Ett dagsverke

Vi har jobbat vidare på altanprojektet idag. Jag har flyttat plantor (salvia, oregano, en pion, lupiner, klintar) från rabatten utmed husväggen där det nu ska bli altan (samt dahlior som övervintrat i Mors källare), till nya rabatten som ska kanta förlängningen av altanen.

Ny rabatt på gång

Sen har jag satt kantsten för att underlätta gränsdragning mellan gräsmatta och rabatt. Man ser det inte på bilden men även gamla rabatten som slutar med en sväng längst ner i trädgården, har sådana kantstenar.

Växterna ser lite vissna ut nu men jag hoppas att de hämtar sig. Annars får jag köpa nya.

Vid tre-tiden dunkade det i huvudet och sved i fingertopparna så då gav jag upp. Peter tog över och grävde upp lite mer gräsrutor att fylla på med där det saknas utmed höga staketet.

Malin "hjälpte till" hela tiden och underhöll med sitt tjatter.

Sådan herre, sådan hund... eller nåt ditåt

Hon är fasligt nöjd när hon får arbetshandskar och spade precis som Pappa.

Katarina har tränat konståkning och fick efter träningen hänga med en kompis till Stapelbäddsparken för att åka rullor/skateboard. Det fanns även dem som tävlade i klättervägg och i dans. Julia hann med en informationsträff inför Englandsresan om en månad.

På kvällen var det middag hemma hos svärföräldrarna - Lasagne som i Italien, inte att jämföra med den man själv lagar med tjock bechamelsås...

Orättvist?

Idag hade Katarina (12) bett att hon och jag skulle åka till stan för att hon ville shoppa för sina födelsedagspengar från förra veckan. Vi bestämde oss för Entré där ingen av oss varit förut. Julia (15) blev erbjuden att följa med om hon lovade att inte döma ut allt som Kata ville ha eller kalla henne "Fjortis".

Tydligen var detta ett lockande resmål, för båda tjejerna var klara vid utsatt tid (10.30) men de kivade redan. Jag gjorde klart att Julia inte kunde följa med om det skulle bli bråk, för det orkade jag inte höra på.

Medan jag hängde upp en tvätt pilade Katarina upp och kom ner för trapporna viftandes med en femhundring. Julia ville gärna kolla på den för att se vilken kung som är på 500-kronorssedeln. Hon tog ganska gott om tid på sig och Katarina ville ha tillbaka sin sedel, men Julia var inte riktigt klar. Irritationsvågorna gick höga igen, och jag fick säga åt Julia att ge tillbaka den med ytterligare munhuggning som följd. Jag påminde Julia om att hon fick vara beredd att stanna hemma om det skulle bli bråk. Svaret jag fick var "Men jag kan väl inte rå för att Kata beter sig som en bitch?" Sådär, nu fanns det inte längre möjlighet för mig att erbjuda Julia att delta i shoppingturen. Hon troppade ganska argt in på sitt rum; nu hade hon ju klätt på sig alldeles i onödan.

Katarina och jag fick en ganska trevlig shoppingtur i alla fall och Katarina köpte solglasögon, lång t-shirt med mycket tryck på, långt lila linne, ett par Björn Borg-trosor som kostade nästan lika mycket som de andra 3 sakerna.

Jag själv köpte ett par svarta linnebyxor, och lite andra småsaker som jag behövde. På Cervera fick man 5 melanim-slevar + en hög skål för 149 kr! (i samma serie som de där fina Rosti vispskålarna). Vi avslutade med att äta lunch i Entrés food court - Katarina tog Chicken Tikka Masala + Naanbröd och jag köpte blandade kalla Mezes. Sen hämtade vi Malin hemma hos mina föräldrar och drack en kopp kaffe där.

Så, vad tycker ni? Var jag onödigt hård mot Julia eller fick hon vad hon förtjänade? Julias ev. kommentar räknas inte.

Grannar

Visst är det lustigt med grannar? Man ser och hör (i synnerhet om man bor i lägenhet) dem, och bildar sig såklart en uppfattning om dem, men ofta vet man inte så mycket om dem egentligen, eller ens vad de heter.

Ibland när man är nyinflyttad kommer någon fram och skakar hand men det kan vara svårt att komma ihåg namnen. Därför skapar vi i vår familj egna smek- eller öknamn på grannarna. När vi var nyinflyttade (för 16 år sen) var det en granne som alltid vände bort blicken eller gick in när han fick syn på oss. Han hälsade heller aldrig, så snart började vi kalla honom för Sure. Hans fru, som verkade helt OK, fick ändå heta Fru Sure. Nu är det så att Sures nyckel en dag inte passade i låset längre och han fick bosätta sig någon annanstans - han var visst inte roligare hemma. Då verkade det synd att fortfarande kalla exfrun för Fru Sure. Nu vet vi vad hon heter.

De som bodde i huset intill Sure verkade så trevliga och hade bott här sen husen byggdes = bra att bekanta sig med såklart om man behövde fråga något om huset eller så. När vi åkte in till BB för första gången måste de ha lagt märke till oss, för när vi kom hem hängde det en underbar bukett på dörren. Någon dag senare gick vi över med nyfödda Julia på armen som förevändning för att få kika in hos dem (så intressant när man bor i seriebyggda hus!) men vi fick stanna på trappan för de sa att de hade lärt sig av erfarenhet att det var bäst att hålla distans till grannarna! Vi blev så besvikna!

En annan granne verkar ofta berusad - honom kallar vi för Alko. Ytterligare en lever på att sälja grejor på Loppis och temporärlagrar grejorna utanför huset. Honom kallar vi för Skroto.

Och sen är det en familj längre ner i gatan där vi vet att pappan är läkare. Därför kallar vi dem för Läkarfamiljen. För ett år sen eller så skaffade de hund och oftast är det pappan som är ute med den på morgonen. Det är ju ändå så att man iakttar de där grannarna och Peter har fått för sig att läkarfamiljen håller på att skiljas. Detta grundar han på att Läkarfrun plötsligt brukar stå uppklädd vid gatan och plockas upp med bil... Mycket riktigt är det nu en annan man som rastar hunden på morgnarna. Känns lite konstigt att kalla hunden för Läkarhunden när nu läkaren flyttat ut... vi får hitta på ett nytt alias. Jag tippar på Före-detta-Läkarfamiljen....

Nåja, de trevliga grannarna vet man ju vad de heter och rentav umgås med. I morgon är vi hembjudna till några av dem som kvalar in som trevliga och namngivna. De har en flicka som är jämnårig med Malin men de är inte riktigt på samma våglängd. Vi hoppas dock att de ska finna varandra med tiden - så praktiskt!

Förresten - några släktingar till oss hade en granne som de kallade för Fede. Dett hörde Fede en dag av familjens barn och det resulterade faktiskt att han gick ner i vikt, rejält!

Look who is talking

Ja, käraste Ingrid, det har gått över 48 timmar sen förra blogginlägget. Hemska tanke!! Och vad har jag gjort sen dess?? Jag vet knappt själv... föräldramöte en kväll åtminstone.

Men ett nytt inlägg kom till mig på temat Grannar. Och det ska skrivas... snart.

Glad att du är här och kollar troget i alla fall. Nu vet du hur det känns när du är borta flera dagar ibland! Dock har jag just sett ett långt och trevligt inlägg; inte hunnit läsa riktigt.

Kram!

Lilla sjöjungfrun

Den lilla sjöjungfrun

Katarinas klass satte upp Den lilla sjöjungfrun som sin musikal och i kväll fick föräldrarna komma och titta. De uppträder annars med musikalen för andra elever i olika åldrar. (Katarina går i musikklass)

Jag var jätteimponerad av att de skrivit alla låttexterna själva och låtarna var huvudsakligen gamla kända t ex ABBA-låtar. De var hur söta som helst, balanserandes mellan barndom och tonår. Katarina fick med ganska kort varsel byta från Kroker (en av bläckfisken Ursulas elaka ålar) till Prinsen, för killen som skulle vara prins tyckte att det blev FÖR pinsamt med kärleksbetygelserna.

Tjejen som spelade Ursula var fantastisk och skrattade så demoniskt att Malin började gråta. Och Ariel var så söt och duktig! Det var urskojiga effekter - t ex använde de en gammal skoltavla med båtar på som en tjej bar omkring på för att symbolisera skeppet. I övrigt hade de jobbat mycket med fina kulisser. Tyvärr blev det inga bra bilder från mitt avstånd men man kunde beställa en DVD så jag ser fram emot den.

Nu finns det en annan Lilla Sjöjungfru-historia än Disneys, nämligen H C Andersens. Njut av ett utdrag:

Det blev tyst och stilla på skeppet. Den lilla sjöjungfrun la sina vita armar mot relingen och såg mot öster efter morgonrodnaden, hon visste att den första solstrålen skulle döda henne. Då såg hon sina systrar stiga opp ur havet, de var lika bleka som hon. Deras långa, vackra hår fladdrade inte längre i blåsten, det var avklippt. Vi har gett det till häxan för att hon skall hjälpa dig, så att du inte behöver dö i natt! Hon har gett oss en kniv, här är den! Ser du så vass den är! Innan solen går opp, måste du sticka den i prinsens hjärta, och när hans varma blod stänker på dina fötter, så växer de ihop till en fiskstjärt och du blir till en sjöjungfru igen och kan stiga ner i vattnet till oss och leva dina tre hundra år, innan du blir till dött, salt skum på havet. Skynda dig! Han eller du måste dö, innan solen går opp! Vår gamla farmor sörjer, så att hennes vita hår har fallit av som vårt har fallit för häxans sax. Döda prinsen och kom tillbaka! Skynda dig, ser du den röda strimman på himlen? Om några minuter går solen opp, och då måste du dö! Och de suckade så underligt djupt och sjönk ner i vågorna. Den lilla sjöjungfrun drog undan purpurförhänget från tältet och såg den vackra bruden sova med sitt huvud mot prinsens bröst, och hon böjde sig ner, kysste honom på hans vackra panna, såg på himlen, där morgonrodnaden lyste mer och mer, såg på den vassa kniven och fäste åter blicken på prinsen, som i drömmen nämnde sin brud vid namn, bara hon var i hans tankar, och kniven darrade i sjöjungfruns hand men så kastade hon den långt ut i vågorna. De lyste röda, där den föll, det såg ut som om bloddroppen bubblade opp ur vattnet. Ännu en gång såg hon med halvt brusten blick på prinsen, kastade sig från skeppet ner i havet, och hon kände, hur hennes kropp upplöste sig i skum........


Förbannelse/välsignelse

Jag är utrustad med ett mycket välutvecklat luktsinne. Det kan kanske låta fint - man vill ju kunna höra så bra som möjligt, se knivskarpt etc... men just lukter kan det vara lite svårt att komma undan. Fotsvett, otvättat hår, någon som rapat i rummet, utgångna mejeriprodukter, infarten till Trelleborg... inte precis allt luktar gott.

Men nu, i denna tid, får jag kompensation!

Liten låda utanför Malins fönster

Nu doftar det skolavslutning och stundande njutningar lång väg. Jag har kanske tack vare det skarpa luktsinnet även många luktminnen.

Jag är inte sådär bra på namn på blommande buskar, men jag kan skilja dem åt på lukten. Att cykla en dag som idag är ren njutning. Idag är det just en månad kvar till sommarlovet (för skolbarnen då).

Och jag vet andra goda lukter som jag fått njuta lite mer av än de flesta; sommarregn, spädbarnsnacke, basilika. Så mest är jag väl glad ändå! Men när jag väntade barn förstärktes sinnet ytterligare och det var helt onödigt. Jag har hört att det har att göra med att man ska känna om mat är skämd, då vissa bakterier kan skada fostret. Själv fick jag utrusta mig med en parfymerad servett eller en lavendelpåse i handväskan som jag kunde ta fram om någon ofin medpassagerare hade ätit chips innan han steg på bussen...

Frozen River

Frozen River

Redan efter 5 minuter får man en känsla av att det här inte kan sluta bra... och den håller i sig genom hela filmen. Den utspelar sig på gränsen mellan USA och Canada och vid gränsorter finns det ofta ett inslag av smuggling, och inga vinnare - bara förlorare. Väldigt sorglig men också bra. Fungerar dessutom som en nyttig påminnelse om vilket enkelt liv man själv lever, där man inte behöver begå brott för att ställa mat på bordet. Väldigt bra skådespelarinsatser; inte minst av tonårssonen.

Trädgårdshelg, igen!

Peter och jag har jobbat i trädgården igen men det är fortfarande en fröjd...

Kastanj i blom

Den där kastanjen som vi har utanför köksfönstet kan jag inte sluta att fotografera och fascineras av.

Jag har även planterat pelargoner och petunior och annat i krukor och lådor runt huset och det är så fint. Foton kommer säkert senare...

Och så har vi då hackat upp gräsrutor från baksidan och placerat på framsidan. Tyngre än man kan tro och jag hade även en inflyttningsfest från igår i nacken. Vid ett tillfälle blev jag alldeles darrig och svettig - rättades till men en dubbel espresso och ett stort glas vatten i solstolen.

Malin har upptäckt att det finns ett par ganska små rullskridskor som hon är sugen på.

Så nöjd över att få testa syrrans urväxta rullor!

Hon är så klen, den här lilla tjejen, att det som de stora haft till armbågsskydd passar på Malins knän. Kul hade hon i alla fall!

Hinder på vägen!

Och Peter säger att stortjejerna tar efter mig... fast sådär mycket kläder skulle jag aldrig ha på mig i solstolen!

Julia i en helt egen värld

Idag har vi även haft mor- och farföräldrar + farbror på besök som har firat Katarina på 12-årsdagen. Hon fick många fina saker igen (från listan, mest) - av farfar en dvd (Hanna Montana), av Nonna en röd kjol + ett halsband, av mormor en dagbok + borste och spegel, av morfar...kommer inte ihåg just nu, av Andreas Toblerone. Även Julia och Malin fick några små presenter. Det bästa var att vi kunde sitta ute.

Älskad, saknad



Några av Joyce Carol Oates böcker är något av det bästa jag läst... så när jag får en ny bok av henne i mina händer, har jag ofta höga förväntningar.

Den här boken börjar med att en 31-årig kvinna hittar sin mamma mördad i hennes hem. Otäck upptakt, förstås, men boken handlar om mycket annat än sorg.

Jag la boken till sidan flera gånger, för den var lite seg att komma in i. Tempot ökade på slutet och jag gillar verkligen Joyce Carol Oates stil och intressanta sätt att skriva. Vissa personer gavs inte tillräckligt mycket utrymme men andra fick vi veta väldigt mycket om.

Men nu... har precis börjat kika på Anna Gavaldas nya... gissa om läsestunder ska prioriteras framför trädgårdsarbete och tvätthögar!!

Priset för priset

Igår kväll stod bågskytte på programmet. Det var LC-klubben som träffades på Limhamnsfältet för att spänna bågarna. Det bästa var nästan allra först för då kom det ursöta tvillingtjejer, 11 veckor, på besök. Dessutom hade de på sig små mössor som jag hade stickat. Jag trodde nästan att deras mamma skulle stanna och spela med oss; men icke... hon verkade ju så cool så jag hade inte inte blivit förvånad om hon skickade hem tjejerna med barnafadern.

Nåväl, två entusiastiska instruktörer visade oss tolv ovana skyttar hur det skulle gå till. Särskilt roliga var liknelserna, t ex "Krama om bågen på samma sätt som du håller i en undulat; förutsatt att du gillar undulater" eller "Tavlorna här borta har ungefär samma densitet som muskel" - plöstligt kändes det lite läskigt att plocka ut pilar som satt 15 cm in i frigoliten.

Först fick vi träna tills alla uppvisade en samlad träffbild, och det gick verkligen framåt! Vi fick många bra tips men på en del av oss började det göra lite ont, t ex på underarmarna där strängen slog i, eller i fingarna eller på bröstet. Vi fick låna skydd men kanske lite för sent; i mitt fall åtminstone.

Sen fick vi tävla; först med poängräkning - vi sköt 3 x 3 pilar med max totalpoäng 90. Sen tävlade vi med att man blev av med pilar som hamnade utanför ett visst område. Första tävlingen var den riktiga som seriösa tävlar med (fast de har 18 meter till målet där vi hade 12).

Jag vann första tävlingen, och fick ihop 65 poäng! Härliga tider! Här ser ni priset:

Tjusigt pris!

Och här ser ni priset jag fick betala:

Fulare arm än vanligt!

Nåja, segerns sötma lindrade smärtan men jag vågade inte har kortärmat idag för jag ville inte sprida misshandelsrykten.

Kvällen avrundades med finfina tallrikar med lax eller rostbiff och själva LC-mötet där vi djupdök i årets motioner och propositioner innan hemcykling.

Fredagsmiddag

En vanlig stressig fredagsmiddag som man nästan bara längtar ska vara över så att man kan få krypa upp i soffhörnet eller ännu hellre lägga sig på rygg med en bra bok. Mot bättre vetande; ropar till de stora tjejerna: "Texmex eller Fläskpannkaka?" 12-åringen hann inte frigöra sig från sina hörlurar innan 15-åringen hojtar tillbaka "Fläskpannkaka; snälla!" Enkelt enkelt - perfekt!

Uppskattat!

Ingredienserna finns oftast hemma men just idag fick Julia springa över och köpa bacon.

1. Sätt ugnen på 225 gr.

2. Ta fram långpannan och släpp ner en klick smör - in i ugnen tills smöret smält.

3. Klipp upp 2 paket bacon i lagom bitar och låt det steka i smöret tills det fått lite färg - 5-10 minuter.

4. Under tiden - blanda 2½ dl vetemjöl med ½ tsk salt. Vispa i 3 dl mjölk.

5. Vispa i ytterligare 3 dl mjölk.

6. Vispa ner 4 ägg, ett i taget.

7. Häll smeten på baconet och sätt in härligheten i ugnen i ca 20-25 minuter.

8. Duka lite snyggt under tiden och ta fram de rårörda lingonen.

Kommentar: Änglamarks kravmärkta bacon är det enda jag tycker smakar naturligt nu för tiden. Scans, t ex, stinker ner hela köket med någon artificiell tillsats. Tillverkas inte i Sverige heller som man velat tro. Kolla gärna stämpeln på paketet så kommer de svenska flaggorna att blekna.

Katarina 12 år!

På väg till maskerad

Idag fyllde Katarina 12 år och jag tror att hon är nöjd med dagen. Fotot är från förra helgen när hon skulle på maskerad. Klänningen har hon fått av Auntie Maw.

Vi började med skönsång och presenter på sängen.

En trött 12-åring

Katarina hade skrivit en utförlig lista med inte mindre än 43 önskningar varav flera var rätt orealistiska (Hund/katt/hamster/undulat/sköldpadda, Ett hål till i örat, Möblera om rummet, Datatid när jag vill), andra redan uppfyllda (Jeansleggings, Damcykel (hon fick överta mormors), Träningsskor). Hon fick i alla fall några saker som hon önskat sig (Rutiga skor (skymtar), Cykelhjälm, Konståkningsträningsbyxor (ja det finns speciella), Pennvässare, några skivor) men också någon överraskning; t ex en fin keramikask som jag köpte på ett galleri i Danmark och en söt blus.

Söt men ömtålig ask trängs med konståkningspriser

Sen var det skola som vanligt och så mötte jag henne för utvecklinssamtal kvart över tre. Katarina var godkänd med råge på allting och fröken tyckte att hon är en rar, pigg och hjälpsam tjej. Bra! Bästisen Vera gav henne ett jättefint pennskrin - precis mitt i prick - coolt men sött i svart skinn med fräcka figurer. En annan kompis, Elin,  gav henne flera choklad (bland annat Toblerone som också stod på önskelistan!)

Efteråt plockade vi upp Malin på dagis och åkte till Limhamn för att köpa tårtor till eftermiddagsfika samt till släktkalaset på söndag. Praktiskt nog är Far glutenintolerant så man kan skylla på det och köpa Almondys färdiga tårtor.

På kvällen var det LC för mig - en ovanligt trevlig kväll och vi provade på bågskytte. Mer om det senare, kanske. Peter beställde hem pizzor till middag och jag hann hem precis lagom för att säga Godnatt.

Och det säger jag till er också!

ps - tänk att jag redan visste att du skulle gilla Bossnapping, Marie, och att Ingrid snarare skulle ta parti för cheferna! - ds

Bossnapping

Mycket bra start på dagen - jag snappade upp ett nytt ord, Bossnapping, som jag fick höra talas om i P1 på väg till jobbet. Det var belöningen för att jag satt i bilen redan typ halv åtta. Nya ord är ju  inte bara intressanta som ord, utan också för att de ofta speglar nya företeelser.

Nu verkar bossnapping vara störst i Frankrike, där arga uppsagda anställda går samman och spärrar in sin chef för att försöka förhandla sig till bättre villkor. Fransmännen är ju kända för att ta till extrema medel för att visa sitt missnöje - man minns ju t ex när traktorer blockerat trafiken när nya jordbruksregler/EU-lagar föreslagits. I radioprogrammet berättades det att många chefer var uppriktigt rädda för medarbetarnas ilska. Man kan inte hjälpa att småle när man ser den rädde chefen framför sig, helst om han (för det verkar främst drabba karlar) måste klättra ut ur något fönster eller så för att undkomma.

Och en annan belöning fick jag när jag kom hem - flera nya kommentarer på bloggen! Nillan - det krävs nu bildbevis på valpen!! Katarina kommer att gråta förstås. Katriina - wonderful to have you here! We have always shared taste in books! Sofia - grattis till lycka både i kärleks-/familjelivet och på jobbet! Ingrid - ja, visst är det bra med namnsdagspresentationen. Fast ibland är det någon som jag inte gillar som har namnsdag och då ser det fånigt ut att det står "Idag vill jag gratulera xxx".

Förväntan

Skulle jag bara få välja en enda bok att rekommendera, skulle det nog bli Tillsammans är man mindre ensam av Anna Gavalda. Den är helt fantastiskt bra; så bra att uppföljarna inte kunde komma i närheten av den, och ändå är de absolut läsvärda.

Fint nog, har det just i dagarna kommit ut en ny!

Lyckan är en sällsam fågel

Den är redan beställd och dumsnål som jag var tog jag gratisfrakten som tar ett par extra dagar på sig... så jag får väl gå här och sukta lite. Jag har en Joyce Carol Oates som har hämtat sig fint fast jag tyckte att den var lite trist först (Älskad, saknad). Egentligen gillar jag inte böcker på över 400 sidor - får något slags trist känsla av tegelstenar - men i Gavaldas fall blir 554 sidor en ren fröjd.

Nåja, i kväll kommer The Mentalist på TV och det funkar också. Helst som Julia och Katarina vill se den med mig.

Något att se fram emot!

Välkommen Sofia (m fl)!

Jag fick fundera riktigt ordentligt innan poletten trillade ner i morse. Nu hör det till saken att när jag stiger upp, går jag direkt och slår på datorn och den hinner starta upp medan jag bestämmer mig för om jag ska duscha eller ej. Försöker ju att hålla det till varannan dag för jag är så torr i hud och hår, men ibland går det inte att hoppa över... så jag var lite sömndrucken när jag såg att jag fått en rätt personlig och rar kommentar på middagsfridsinlägget  från häromdan... Vem då Sofia Björk, vilken Magnus, vilken lille Max? Sofia Persson hade nog slagit an en ton lite snabbare... Tur nog hade du kommenterat på ett boktips också och då lyckades jag lägga ihop ett och ett. Såklart var det Victoria som hjäpt till med återupptagen kontakt. Tack för det!

Du kan tro att jag ofta saknar dig på jobbet, dina smattrande klackar, din genommatchade & perfekt sminkade uppenbarelese,  liksom dina avhyvlingar mot precis vem som helst som förtjänar det. Jag får erkänna att vi har det ganska bra på SW men företaget i stort är inte riktigt vad det varit. Det vet du säkert redan allt om! Men du är också den sista jag skulle ha tänkt mig diskutera husmorsknep som Middagsfrid med! Underbart att du också fastnat i familjefällan, om än "bara" som plastmamma än så länge...

Men jag är jätteglad om du kikar in på bloggen nån gång och hälsar... jag var lite sugen på att kontakta dig när jag var i Stockholm på kurs i november när första (och myckna) snön föll. Men jag mådde rätt bra av lite ensamhet (och så bodde jag ju på samma hotell som deltagarna i Idol... var man ju tvungen att vakta på... not).

Självklart ska jag inte glömma mina andra mer trogna kommentatorer! Ingrid - alltid roligt att du läser allt och kommenterar på allt och frågar frågor. Klart att du ska besöka Alunbrukets kaffestuga när du är sugen på en Skånetur. Som du nog sett rekommenderar även caféexperten Marie det! Catharina, Sofia och många fler tycker alltså att Lyckan, kärleken och meningen med livet är en bra och läsvärd bok. Det tyckte väl jag också, åtminstone bitvis, men är inte såld på den. Hjälper nog att vara lite amerikansk som du Sofia! Aase, har du provat några av recepten än? Pannacottan blev det nästan repris på... kanske ska göra den till helgen igen när vi ska fira Katarina... Lotta, vad nyttjade du familjefria dagen till? Och Victoria... det blev lite mat över (finns faktiskt fortfarande men nu åker den ut) men det godaste tog slut först förstås... hade dock fått det sociala behovet tillgodosett för flera dagar framöver så det blev minsann ingen inbjudan till kylskåpsrensning... vi ses på LC på torsdag åtminstone hoppas jag!

Kram från Karin


Kunde varit mina ord...

Roligt att läsa om en annan nöjd Middagsfridsprenumerant i gårdagens sds. I artikeln finns även tips om andra leveranser av mat från Internet. Dock känner jag inte igen det där om att maken har gått ner i vikt.

Lyckan, kärleken och meningen med livet

Elizabeth Gilbert skriver om sitt eget uppbrott från äktenskap och vardagsrutiner som hon bearbetar under en lång resa genom Italien, Indien och Indonesien.

Rosad av Orpah

Jag tyckte nästan att boken var bra men någonstans kändes den ändå hopplöst amerikansk. Trots att Gilbert gjorde modiga val är hela tiden den amerikanska slätstrukenheten norm. Hon försöker ta lite billiga poäng genom att bygga upp en stämning där valen kring sex (eller icke-sex) blir otroligt centralt. Jag får ändå säga att jag lärde mig en hel del av boken och jag är sedan innan intresserad av Italien och Indien.

Mest var jag själv intresserad av bokens indiska del eftersom den väldigt mycket stämmer överens med min brors upplevelser. Även han följer en indisk guru som har ett ashram i Indien men som också reser till bl a USA. Mats har också beskrivit arbetet i klostret på liknande sätt som Gilbert.

Maj!

Så har det blivit maj! Den månaden förknippar jag mycket med att Katarina föddes då... mer om hennes födelsedag senare.

Idag var Malin bjuden på kalas, ute på landet, nära Alunbrukets kaffestuga vid Lövestad/Andarum. Det var en ren fröjd att åka dit - det var ljusgrönt och skirt på alla träden och i hagarna fanns många söta föl. Solen sken och det glittrade i vattendragen som vi passerade.

Väl framme bjöds vi på lunch; stora som små, vid födelsedagsbarnets familjs sommarstuga. Det var minsann en riktigt gammal liten stuga med lågt i tak och bjälkar som det var lätt att slå huvudet i. Köket var minimalt så man beundrar matlagning till ca 8-10 barn och minst lika många föräldrar + syskon. På taket växte mossa och naturen fanns om hörnet.

Gammal stuga med mossa på taket

Det var ett väldigt ambitiöst 6-årskalas med skattjakt i skogen efter kartor och annat välplanerat.

Malin på skattjakt

Sedan blev det tårta och lek och fiskedamm medan föräldrarna slöade i solen och drack kaffe.

Vitsippor

En toppenkväll!

Precis som väntat blev det en trevlig Valborgs-kväll med våra glada vänner. Till slut blev det 10 vuxna och 10 barn (även om åtminstone 3 st tyckte att de kvalade in på vuxenbordet snarare än barnbordet i köket).

Barnbordet - härligt med plats för 10 där!

Det är inte ofta det behövs, men när det är läge är det sååå praktiskt att lägga i två skivor i köksbordet!

Aase tittade in under dagen och tog en fika i solen och hade med fantastiska doftande blommor som fick pryda bordet:

Vårig bukett

Alla kom punktligt kl 18 (lite otippat faktiskt) och först skålade vi för våren i trädgården, i det goda Kronvalls Vinslott Tirage, som Gunilla S bjöd på när jag firade 40.

Kronovalls Vinslott

Till vinet bjöd vi på laxrullar. (flera recept finns länkade i förra inlägget)

Laxrullar med cottage cheese och koriander

Maten blev lyckad och i synnerhet den marinerade fläskfilen som var så mör att man nästan inte behövde tugga den...

Dubbelmarinerad fläskfilé

Majonäsfri potatissallad

Efter maten blev det bråttom att gå till bålet. Bara jag, Aase och Jan stannade hemma för att plocka undan disk / laga kaffe / slippa vingla dit i högklackat / göra slut på laxrullarna - var och en till sitt, liksom.

Julia och Katarina och de andra ungarna träffade många kompisar men kom snällt tillbaka efteråt. Det var tydligen ovanligt mycket folk och svårt att ta sig fram + rätt blåsigt så på ena sidan bålet kunde man inte vara.

När de kom tillbaka hem blev det kaffe och efterrätt.

Nästan mest nöjd all matlagning blev jag med pannacottan som jag aldrig lagat förut! Enkelt och festligt. Eftersom glasen inte riktigt räckte körde jag med engångs. Smidigt! Receptlänk i ett annat inlägg.

Vårigt värre - rabarber på len vaniljpannacotta

Ja, Lotta, rekommenderas absolut som alternativ till rabarberpaj och -kräm! Vet inte om vispgräddshalten passar en viktväktare bara...

Stämningen var hög och småttingar däckade framför TV:n medan storungar gjorde vadå? Vem vet?? Inte störde de oss i alla fall! Vuxna drack vin och pratade strunt. Vid ett hade alla gått och Peter och jag plockade undan lite.

Idag hägrar en tur till landet - Malin är bjuden på utekalas vid Sjöbo/Andarum/Alunbruket och föräldrarna får vara med och fika etc.

RSS 2.0