Resa till Århus

Nu är jag ju bara hemma om och vänder och packar om väskan men det kan ju inte hindra mig från en uppdatering här på bloggen. Jag är annars rädd att minnena från underbara Århushelgen ska smälta in i jobbresan till Stuttgart och på så vis försvinna eller neutraliseras. Jag måste också rapportera några missräkningar!

Jag har tagit fram kläder till i morgon, packat för tisd-onsd, kört två tvättar, beställt taxi till 7.15 och checkat in så jag tycker att jag är i fas. Jag har även kelat med kärleksfull 4-åring. Så jag tycker att bloggen står på tur.

Vid lunchtid i fredags packade 5 kompisar från LC ihop sig i en bil och åkte för att besöka efterlängtade Ingrid i danska Århus. Ingrids man har ett uppdrag som löper över några år med bas där, och Ingrid har tagit time out från sin karriär för att vara hemmamamma. Dagarna verkar hyfsat fullbokade för henne ändå.

Vi kom fram till våra värdinnor vid 17, och bjöds på vin och snacks. Sen plockade vi upp ytterligare en eLCa som flugit direkt från Stockholm och kom sedan hem till Ingrid (som jag råkat lura om att vi alla skulle komma senare pga hämtningen av den sista systern, så hon trodde att hon fått en kvart extra att vänta med att gå i duschen. Nåja, Ingrid hade satt de först anlända i arbete i köket).

Huset var fint och stämningen välkomnande, och området var riktigt tjusigt med pampiga villor och backigt, vilket gav en vacker omgivning. Skog, park och strand på ett stenkasts avstånd. 

Tulpaner en masse i olika färger var inköpta. De allra vackraste hamnade i mitt gästrum:

Vackra tulpaner i gästrummet!

Middag! Det doftade underbart i köket och allt var jättegott och vackert - här förrätten - en supergod sallad:

Sallad, avocado, chevre, pinjenötter i fin harmoni

Sen blev det läcker fisksoppa med vitlöksbröd, och till sist Gino.

Missräkning 1: Vi var inte effektiva nog för att hinna med hela Ingrids ambitiösa program. Vi missade nu t ex Tipsrunda och Danskkurs innan maten, och Sällskapsspel efter.

Nu längtade vi efter pulserande Århus city, och puben Bryggeriet var målet. Snåla som vi var lät vi Ingrid köra oss in i omgångar i stället för att ta taxi. Endast en var klok och gick hem och la sig. Nåja, Bryggeriet var stendött och vi blev inte ens serverade där, men Ingrid kände till fler inneställen. På nästa pub var det desto mera liv och vi släckte törsten innan hemfärd med många inslag av sightseeing by night. Det fanns överraskande många vägarbeten, eller var det ett och samma som vi hindrades av gång på gång? Klockan var närmre 2 innan vi kom i säng. Jag sov underbart gott, men inte så länge. Dock var jag inte ensam att stå över programpunkten Jogging 08.00. Tur att jag nyligen hade stukat foten.

Jag och min huskamrat bjöds på god frukost hos Ingrid, tjocka skivor av danskt rågbröd, starkt kaffe mm. När vi högg in på nummer 2 av stadiga mackor kom vi på att nästa programpunkt ju var brunch kl 10... det kallar jag missräkning 2... att inte kunna göra brunchen rättvisa.

Brunchen åt vi på restaurang tillsammans med Ingrids danska LC-systrar, och sen fick va vara med på deras LC-möte. De danska pigerna var mycket eleganta med högklackade stövlar och pälskanter här och där. De var mycket rara mot oss trots att vissa hade svårt att förstå svenska. I den danska LC-klubben går en syster igenom alla andra klubbars brev (i det egna distriktet, tror jag) och återger de mest intressanta inläggen för sin egen klubb. Ingrid hade bett mig att ta med kamera och dokumentera från mötet och brunchen, men jag glömde den! Missräkning 3. Tur nog kunde några andra hjälpa till med den biten. Ingrid hade 3 minuter och imponerade vansinngt på oss genom att hålla det på danska. Ämnet var skillnader mellan dansk och svensk kultur i vardagslivet. Jätteintressant! En av Malmö-tjejerna är halvdanska och fick hålla vårt lilla tacktal till klubben för hon kunde i alla fall slänga sig med en del danska ord och uttryck. Brunchen var finfin och den danska klubben bjöd oss till och med! Friendship and service alltså!

Sedan blev det guidad tur i Århus domkyrka (Nordens största, 800 år gammal, dessutom) och nästan alla klättrade upp i tornet också. Spännande!

Direkt efter kyrkan tog vi oss till en av de danska systrarnas fina Galleri och där bjöds vi på kaffe, kransekage och gammeldansk. Intressant kombination.

Sedan verkade vissa lite svaga från den sena kvällen innan men spottade upp sig när Shopping kom upp på agendan. Vi avverkade Magasin du Nord och Salling. Jag fick en jättefin blus från Masai och lite reasmycken från Pilgrim. Försökte att inte tänka DKK x 1.50 = SEK.

Det blev en ganska försenad lunch (eller tidig middag) men den var väl värd att vänta på! En fantastisk paj med spenat, fetaost och pinjenötter tillsammans med en fänkålssås för de flesta av oss. Några frestades till ett glas vitt vin...

Sen åkte alla tjejerna utom jag hem. Jag avstod min plats i bilen till förmån för henne som anlänt med flyg och passade på att få lite bonustid med Ingrid, så trevligt. När vi kom hem var huset tomt och tyst men vi gav oss ändå ut på en ganska lång promenad utmed stranden. Vi klättrade upp för en mycket brant och hal backe innan vi kom tillbaka till huset igen. Då var vi inte hungriga utan tog te och godis i soffhörnet. Det var så mysigt att sitta och prata i stearinljusens sken. Efter en stund kom Rikard hem med alla barnen och vi såg på Wild kids (inspelat) med dem. Missräkning 4: vi missade att kolla ut när det var Earth hour men vi själva hade i alla fall inga lampor tända.

Vi kom i säng ganska OK och jag sov gott igen.

Nästa dag åkte Rikard med äldsta dottern till konstsimtävlingen igen och jag och Ingrid promenerade till Hjortparken med de andra barnen. Hjortarna var lite väl intresserade (hungriga) så vi alla blev lite skrämda av dem. Ingrid blev dessutom stångad förra gången hon var där så det var bäst att vara försiktig! Det var massor av hjortar, pampiga och orädda.

Massor av tama hjortar

Sen var det dags att vända åter (med tåg) och för en gångs skull gick tågen precis som de skulle och jag kom t o m med ett tidigare öresundståg än beräknat. Peter och Malin mötte mig på Svågertorp och det var ljuvligt när Malin rusade mig till mötes med ett stort leende på läpparna. Hon tycker att det är ganska onödigt att jag ska resa i morgon igen...

Det har varit en härlig helg i goda vänners sällskap!

Pythagoras Quest

Nu slipper ni mer mammaskryt i just det här ämnet... Julias lag placerade sig ungefär i mitten i distriktsfinalen. Vann gjorde Linnéskolans lag men, och jag citerar "det var nästan fusk för de hade med ett geni i sitt lag". Alla andra som tävlade gick i nian, men geniet (trevlig dessutom) går i sexan och gör redan gymnasiematte D.

Nåja, roligast var att Julia var så himla nöjd med att ha träffat jämnåriga med gemensamma intressen. (De åt ihop med de andra lagen och inväntade tävlingsresultaten tillsammans). Det väcker något hopp inför gymnasiet då hon planerar att gå Natur. Julias klass just nu går för att vara lågpresterande och stökig och det finns dåligt med utrymme för dem som tar skolan på allvar. Ljusning i sikte alltså.

Jag - en globetrotter?

Nä, inte riktigt. Men om ni tycker att det är lite tyst från mig på bloggen närmaste veckan kan jag skylla på två utlandsresor.

Först, i morgon, ska jag med ett litet tjejgäng till danska Århus för att träffa vår LC-syster i förskingringen, Ingrid. Det ska bli supertrevligt och Ingrid m fl har satt ihop ett trevligt och ambitiöst program. Jag kommer hem sent på söndag eftermiddag.

Någon halvtimme efter att jag hade bokat tågbiljetten hem (det fanns en bilplats för lite i bilen som går hem lördag em) fick jag veta att jag behövde åka till Stuttgart. Denna resa börjar måndag morgon och avslutas onsdag eftermiddag. Det känns lite jobbigt i mammahjärtat faktiskt. Och lite lite jobbigt i hustruhjärtat, för det blir rätt mycket för Peter att rodda själv... träningar, kalas, lek för Malin, och sen allt det vanliga med mat etc.

Nu är jag lite uppstressad över att ha rena kläder som passar på tyska kontoret (hade varit skönt att vara hemma och tvätta ikapp inför resan) men nu blir det som det blir.

Om inte förr hörs jag av kring nästa helg. Då är det april och VÅR - eller hur?

Stolt mamma

Det känns alltid lite jobbigt att berätta om hur duktiga barnen är. Man få liksom inte skryta. Men om man inte får vara stolt över sina barn, vad ska man då vara stolt över? De är ju det bästa man har. Nu är ju en blogg en enda egohyllning så jag tar chansen.

Om du som läsare inte gillar mammaskryt rekommenderas du att stänga ner bloggen NU.

I morgon ska Julia representera sin skola i mattetävlingen Pythagoras Quest. Jag citerar: "I syfte att utveckla svenska ungdomars utveckling av matematiska färdigheter och logiskt tänkande". Detta är distriktsfinalen och de är 3 eller 4 elever från niorna på Bergaskolan som möter ett femtontal andra skånska lag på Malmö Borgarskola. Riksfinalen går i Malmö i slutet av maj. Nytt skryt utlovas om hon är med även då. Jag har även skrivit på lappen att hon får fotograferas och visas på Internet om hon går till final.

Idag berättade Julia dessutom att hon varit bäst i klassen på ett fysikprov - trots att fysik är hennes svagaste NO-ämne. Provet handlade om atomfysik.

Inte ens Peter känner att han kan ta åt sig äran för dessa storverk. Själv hade jag allmän matte så jag tar ett steg tillbaka.

Ta till sig nyheter selektivt

Jag brukar ta avstånd från många nyheter som jag inte håller med om eller tycker är oseriösa. Men om någon av mina käpphästar kommer upp som en hvudnyhet blir jag desto nöjdare; som idag!

Sola skyddar mot blodpropp!

Klockan 8 i morse basunerade TT ut att även om risken för hudcancer ökade litegrann var det ändå totalt sett en hälsovinst att sola för minskad risk att få blodpropp.

Till saken hör att många kvinnor (och män) på min mors sida haft blodpropp i ganska unga år, nu senast min bror som bara är 6 år äldre än jag (en ungdom!). Att samma släktingar även missbrukat solen i stora mått (kanske inte just Mats då) kan jag nu välja att bortse från.

Själv är jag i alla fall övertygad om att det är bra för mitt psyke att sola. Snygg blir man också!

Tvillingmössor

Jag har stickat många regnbågsmössor, och brukade skryta med att det gjorde jag ju på en kväll framför TV:n. Antingen har jag blivit dramatiskt långsam (troligt) eller så får jag inte sitta still tillräckligt länge framför TV:n (också troligt) eller så ljög jag förr i tiden (också troligt). Nu tog det rätt många kvällar att få fram mina första mössor till tvillingar, och i en lite mindre storlek dessutom. Lycklig mamma till två små små tjejer är en LC-kompis.

Regnbågsmössor

Visst är de söta? Blixten gör dem lite blekare än i verkligheten.

Jag postade dem igår men efter tömning så jag tror att de ska komma fram i morgon. Så om nån av er (tänker Victoria, då) pratar med tvillingmamman, behöver du inte berätta det för henne! Överraskningar är kul.

Förutom att de är så gulligt hippieaktiga, är de superbekväma för en liten rackare och sitter på plats. Till större barn är de perfekta under cykelhjälm. 100% bomull förstås.

Den onda viljan

Den onda viljan

Jag har nog läst alla Karin Fossums böcker, och Den onda viljan var en av de bättre. Man kan inte berätta för mycket utan att förstöra läsupplevelsen men det handlar om falska vänner och svek.

Ingen av Fossums böcker går upp mot Älskade Poona - har ni läst den? Om inte, finns den ju nu i pocket... Det är en av de få böcker som fick mig att känna äkta sorg, precis som att det var någon jag kände som drabbades av Poonas eller Gunders öde. Jag ville liksom bara ha varit där och rättat till så att sagan fick ett lyckligt slut.

Da Vinci koden

Da Vinci koden

Jag är väl ungefär den enda i världen som inte gick på att läsa Dan Brown's Da Vinci koden när alla andra gjorde det för något år sen. Den enda jag läst var Änglar och demoner, som bjöd på spännande underhållning.

Nåja, nu var jag ändå sugen, och hyrde hem bästsäljaren; utökad version jämfört med biofilmen, med 25 extra minuter. Undrar vilka de var...

Jag får motvilligt erkänna att jag verkligen hade spännande 2½ timmar och tyckte att det var jättespännande. Visserligen är både jag och Peter vana mysterielösare så vi kunde förutse en hel del händelser, som att Robert Langdon bara kastade ut gps-sändaren på en förbipasserande bil och på så vis vilseledde sina förföljare.

Det har varit så mycket snack om att Dan Brown försöker skriva om "bibliska sanningar" men så tänker inte jag alls när jag ser filmen. Man måste väl inte köpa hela storyn för att gilla filmen? Det stod ju inte ens "baserat på en sann historia" :-)

Tom Hanks var trevlig i den här rollen och jag gillade miljöerna skarpt. Filmen var förstås ganska brutal mellan varven.

Försoning - Atonement

Försoning

Jag såg filmen tillsammans med Julia (på dvd) och vi var båda verkligen gripna av den. Hur flera liv kan förändras av något onödigt missförstånd...

Miljöerna var jättefina (Julia önskar nu att vi ska ha en engelsk trädgård med rosentunnlar...) och det var så intressanta kontraster mellan bekymmersfri överklass och gräsliga krigstider.

Tveka inte - hyr hem!

Trött på texmex-kryddmixer?

Jag har helt tappat smaken för färdiga texmex-kryddmixer; särskilt som de innehåller mycket socker och glutamat och andra tillsatser. Jag tycker möjligen att någon av de flytande med limesmak är bra.

Middagsfrid har vid ett par tillfällen bjudit på texmexrecept och då blandar man ju alltid kryddorna själv. Veckans pytt blev jättegod och man saknade inte färdigkryddorna det minsta. Ännu bättre var att Julia lagade maten (fast hon tyckte att rå kyckling var läskigt). Hon kom dock i tidsbrist och hoppade över broccolin till Peters bifall. Jag gillar att man hade kokt potatis över från måndagens fiskmiddag som nu kom till användning.

Hela familjen tyckte att maten var jättegod!

Synd att jag missade att fotografera för den var vacker dessutom.

Texmex-kycklingpytt med kokt broccoli och stekt ägg (2 vuxna och 2 barn)

  1. Blanda 2 msk olja med 2 pressade vitlöksklyftor, 2 tsk chilipulver, 1 tsk spiskummin, 1 tsk salt och ½ krm cayennepeppar.
  2. Skär 450 g kycklingfilé i små tärningar (ca 1 * 1 cm) och blanda med kryddoljan.
  3. Tärna 2 morötter (ca 200 g) och 2 palsternackor (ca 200 g). Hacka 1 gul lök. Skala stjälkarna på 250 g broccoli och skär dem i bitar. Skär kronan i mindre buketter. Tärna 750 g kokt potatis.
  4. Smält 1 msk smör i en stekpanna och låt det bli brynt.
  5. Bryn kycklingtärningarna på högsta värme tills de är gyllene runt om, men lägg inte i allt kött på en gång. Då blir pannan kall och köttet börjar koka. Lägg kycklingköttet åt sidan, men låt så mycket som möjligt av kryddoljan ligga kvar i pannan.
  6. Fräs morötter, palsternacka och gul lök 5-6 min på medelstark värme. Under tiden, sätt på en kastrull vatten åt broccolin. Lägg potatisen i pannan och stek tills den börjar få gyllenbrun färg, 2-3 min. Lägg tillbaka kycklingen i pannan samt 250 g körsbärstomater. Lägg på lock. Låt eftersteka så att tomaterna blir varma och kanske spricker lite, ca 1-2 min.
  7. Hetta upp 1 msk smör i en stekpanna till och stek 4 ägg.
  8. Koka broccolin i ca 3 min. Häll av vattnet.
  9. Servera pytten med kokt broccoli och 4 stekta ägg!

Svampcannelloni - smaskens!

Idag var det Middagsfrids vegetariska rätt som tillagades till lunch. Det blev jättegott! Barnen som normalt inte äter svamp (utom Malin) tyckte att det var OK. Peter tyckte att det var den godaste vegetariska rätt han ätit (nu är han ju en köttätare...) och jag kunde nästan hålla med. Jag gjorde en liten sats i en form utan lasagneplattor till mig själv.

cannelloni med svampfyllning

salladen till var perfekt!

Jag uppskattar särskilt punkten 3 nedan, ett smart sätt att spara disk!

  1. Sätt ugnen på 200°.
  2. Skär 250 g champinjoner och 75 g portabellosvamp i små bitar (ca 1 x 1 cm). Hacka 1 gul lök och riv 200 g morötter. Fräs allt detta i 1 msk smör tillsammans med 1 tsk timjan, 1 tsk salt och 1 krm peppar i 7 minuter (under tiden, gör tomatsåsen).
  3. Tomatsås: Öppna 1 burk krossade tomater och blanda ner försiktigt, direkt i burken, 1 tsk honung, 1 tsk timjan, 1 pressad vitlöksklyfta, ½ tsk salt och 1 krm svart- eller vitpeppar.
  4. Dra pannan från spisen och rör ned 250 g keso.
  5. Smörj en ugnsfast form med 1 msk smör. Dela 1 paket lasagnerulle i 8 plattor (ca 12 cm styck) på en ren  arbetsyta och skeda på svampfyllningen och rulla ihop plattorna till tjocka rullar och lägg ner dem i formen.
  6. Häll tomatsåsen över rullarna. Toppa med 2-3 dl riven västerbottensost.
  7. Ställ in cannellonin i ugnen i ca 25 min.
  8. Skölj 70 g salladsmix och torka den genom att slunga runt den i en torr kökshandduk. En salladsslunga är annars ett hett köptips! Skiva ½-1 rödlök tunt och tryck isär ringarna direkt ned i salladen. Skär 1 morot i långa strimlor med potatisskalare eller osthyvel direkt ner i salladen. Sista stumpen kan hackas, inget bör slängas!
  9. Tillsätt 2 msk olivolja, ¾ msk vitvinsvinäger, 1 krm nymald svartpeppar och 2 krm salt.
  10. Blanda salladen och servera till cannellonin

Att vara en idol

Idag hade vi som vanligt Bäst och sämst vid middagsbordet (alla berättar om dagens bästa/sämsta stund), men Malin ville inte nöja sig med det, utan det blev också att var och en fick säga sin älsklingsmat, älsklingsdryck, älsklingslek och avslutningsvis älsklingsfärg. Malin deklarerade "Ljusgrönt, rosa, gult och ljusblått" och funderade en liten stund, klappade sen mig ömt på skjortärmen och sa "ja, precis alla de färgerna som Mamma har på sig". Jag påpekade inte att min rutiga skjorta går i rött, orange, svart på offwhite botten, utan slickade i mig kärleksförklaringen.

Lammfärsspett med tzatziki, ris och färggrann pytt

Veckans första rätt från Middagsfrid var kokt sej, och det var OK men inget att hurra för. Idag blev det mycket bättre, med dubbelmiddag (ska räcka till 2 vuxna och 2 barn 2 gånger) som påminde om Grekland!

smakar som Grekland

  1. Sätt på ugnen på 225°C och ta ut ugnsgallret.
  2. Sätt på ris för 4 eller 8 personer, ca 3 respektive 6 dl.
  3. Grovriv 1 gurka. Lägg det rivna i en sil och strö över 2 tsk salt. Låt rinna av.
  4. Grovriv 2 rödlökar.
  5. Blanda 1000 g lammfärs med 2 tsk salt, 2 krm svartpeppar, 2 ägg, 1 dl vatten och den rivna löken.
  6. Arbeta färsen i några minuter och forma den till små korvar som till spett fast utan spett. (Vi sparar gärna på skogen och det blir precis lika gott utan!) Stek spetten på galler med en plåt under i ca 10 minuter.
  7. Under tiden, förbered grönsakspytten. Låt 1 burk minimajs rinna av väl i en sil. Skär den i cm-stora bitar. Hacka 1 gul och 1 röd paprika, 1 zucchini och 1 purjolök.
  8. Fräs grönsakshacket 4 min i ca 2 msk olivolja. Salta och peppra försiktigt, ca ½ tsk salt och 1 krm peppar. Här är det grönsakernas smak i sig som ska framhävas!
  9. Pressa ut överflödig vätska ur gurkan i silen med baksidan av en sked (eller krama ur den) och blanda i gurkan i en skål med 5 dl turkisk yoghurt och 2 pressade vitlöksklyftor. Rör i 2 msk olivolja.
  10. Servera lammfärsspetten med pytten, riset och tzatzikin!

Anmärkning: Det var inte roligt (för Peter) att rengöra ugnsgallret.

I morgon är det Julia som ska laga maten... Texmex-kycklingpytt med kokt broccoli och stekt ägg. Kanske kommer ett referat. Julia är redan lite förolämpad för att jag noga påpekat för henne hur viktigt det är att skilja på kniv och skärbräda till kyckling och grönsaker...


Tre för priset av en

Här kommer lite bokrecensioner i ett rasande tempo! Ingen av böckerna är det bästa jag läst... men det är ju inte så ofta man stöter på dem...

Snömannen av Jo Nesbö
snömannen

Otroligt spännande och en riktig bladvändare, men efteråt kändes det ändå som lite för mycket av allt. För mycket ondska, för mycket detaljer, för många mord... Fungerar väldigt väl som tidsfördriv på resa, t ex, men inte något som går till eftervärlden.

En ny favoritförfattare är Maria Ernestam, och nu senast har jag läst Kleopatras kam.
Kleopatras kam

Maria Ernestam skriver bra, och det är intressanta personporträtt. Jag tyckte ändå att just den här kändes lite konstruerad med för många osannolikheter inom två pärmar. Även Caipirinha med döden var ganska absurd, men med mera finess.

Jag tyckte bäst om Busters öron, fast den tyckte min mor var obehaglig. Det tyckte väl jag också, men det har ju aldrig hindrat...

Jag hade höga förväntningar på den rosade dokumentären om den italienska maffian, Gomorra....
Gomorra
... men det är en av de få böcker som jag inte läst ut när jag väl börjat. Jag är inte ensam om det, heller.

Jag tyckte att det var en dålig balansgång mellan dokumentär och skönlitterär skildring, och språket saknade helt flyt. Även Peter gav sig på den och trodde att en del berodde på dålig översättning. Han kunde se att ibland stod det något i stil med "Familjen X träffade familjen Y och från början var de vänner, men det slutade med att dom dödade dom". På italienska skulle det vara glasklart vem som dödade vem men på svenska blir det kryptiskt.

Premiär!

Livet på en pinne

Man blir lika överraskad varje gång, men någon gång i mars/april vaknar livsandarna till liv hos mig - när man kan sitta på altanen! (Vår altan är outhärdligt varm på sommaren men perfekt i vårsolen) I år sammanföll detta fantastiskt nog med min stukade fot som förhindrade mig från alltför mycket fysiska aktiviteter så jag var helt enkelt utlämnad till solstolen och deckaren; stackars mig. Jag haltade ut i ett par seglarskor stl 44 och hämtade stolarna i förrådet, för kl 12 var det visst dags att fira födelsedag igen!

Precis som att Aase inte firat mig på alla upptänkliga vis, dök hon nu upp med fika, en fantastisk bukett (just som de andra börjat sloka) och en elegant sidenschal.

Blodröda rosor, knubbiga tulpaner, blåbärsris

Vi satt i solen och fikade, för första gången helt utan barn! Vad mycket vi fick sagt, för en gångs skull... Det kändes faktiskt inte alls så dumt med foten just då.

Jag hade även fotat foten men besparar er den synen. Den var blå och svullen, dessutom var inte hälen i form att visas på Internet, ful, trots att jag inte börjat gå barfota. Åldern???

Lotta, jag är inte alls överraskad att just du frotterat dig med Lisa Förare Winbladh...

Victoria, tack att du löste mysteriet med Ingrids scarf.

I morgon blir det till att besöka arbetsplatsen. Har inte varit där sen i måndags och då var jag mer än lovligt trött. Skärpning! Har provkört bil och det gick OK. Får bli Birkenstock imorgon dock...

En underhållande blogg

Jag har "lärt känna" (allstå inte IRL, då) Lisa Förare Winbladh som skriver om mat i Sydsvenskan men som även levererat meny till Middagsfrid. Hon har en blogg som inte går av för hackor. Det är ju ett och annat recept men också en massa finfina vardagsfilosofiska inlägg. Jag skrattar nästan hela tiden; inte minst lär jag läser de obetalbara kommentarerna. Dessutom uppdaterar hon jämt! Ett föredöme!

Utegångsförbud?

Efter gårdagens teambuilding-aktiviteter i Limhamn kom jag hem, haltandes, och Peter undrade om det verkligen var säkert för mig att vara ute och roa mig  - om jag inte står på huvudet så klättrar jag på klättervägg.

Igår kväll kändes det ändå rätt OK men i natt var jag redo att sätta mig i en taxi till akuten. Jag hade såååå ont. Men jag gick upp och tog ett par alvedon och lyckades sedan sova ett par timmar. Att gå till jobbet idag är inte att tänka på. Tänker på Pia som bröt foten när hon skulle pila in snabbt för att köpa några biobiljetter och verd till foten. Min kan väl inte vara bruten?? Far ska komma hit och spana in den snart. Undrar om det finns några skor som man kan ta på sig? Foten ser inte klok ut.

Medan jag satt i köket med Peter och växlade ett par ord, kom Julia ner och meddelade anklagande: "Du får faktiskt sluta vara borta så mycket. Det kan finnas viktiga saker som jag måste prata om." Peter som menade att han faktiskt hade funnits på plats hela kvällen, bemöttes med en nonchalant tonårssuck, och när jag frågade om det var något särskilt sa Julia att det faktiskt var för sent för henne nu (kl 22.15). Samma Julia (läsare av denna blogg dessutom) hade igår ordnat hem ett kravbrev från videobutiken, ställt till mig, för försent inlämnade filmer. "Du kan betala det och dra pengarna på nästa månadspeng". Inte ett ord till ursäkt för att mitt medlemsskap kanske blivit besudlat eller förtroendet missbrukat... Nåja, tänker i mitt huvud något som stod i tidningen à propos tonårsuppfostran Mer kramar än ramar.

Ingrid, du underskattade mig. Igår hann jag minsann med alltihop - bada, tvätta (en maskin; hade tänkt två), äta frukost och laga Katarinas jacka (det finns ett stort antal plagg kvar i lagningshögen). Det känns ju bra idag för nu verkar jag nätt och jämnt kunna klä på mig.

Lugnet efter stormen

Jag hade förväntat mig en kommentarstorm efter helgfestligheterna, men antar att mitt förra inlägg var så uttömmande att det inte finns mer att säga... skulle kanske ha smugit in något faktafel, som att det var jag som vann i Yatzy, för att få igång er? Äsch, ni vet ju att jag skriver för mig själv, men det piggar ju upp med kommentarer. Besöksstatistiken talar sitt tydliga språk - några av er har varit här iaf.

Idag har jag kompat ut på fm för att "komma ikapp" - då hade jag inte främst bloggen i åtanke... men en liten stund är väl OK? I eftermiddag ska vi till Utmaningarnas Hus med jobbet för att ha konfererens (oviktigt) och för att tävla i fångarna-på-fortet-liknande utmaningar (viktigt). Jag hade tänkt sova länge (blev till 07 istället för 06), har inte packat ur väskan från Ystad, jag behöver ta några tag i tvättbergen och det finns fortfarande en del sängar att byta lakan i efter helgens trevliga besök. Normalt använder jag helgen till återhämtning. Nu känns det som att jag behöver en hel vecka av vila. En del förkylningar florerade också på spa:et så jag skyller det där som känns som en hammare i pannan på det.

Minnesgoda bloggbesökare kommer ihåg att jag funderade över Facebook för ett tag sen... har inte agerat, och ska nog inte heller. Visst är det härligt när man får vatten på sin kvarn?

Samma källa, Sydsvenskan, berättar idag om att TePe har fått ett näringslivspris. Jag var där för något år sen med ett gäng LC-tjejer och brukar faktiskt nämna just det besöket som ett exempel på ett intressant studiebesök.

Mot tvätthögar/frukost/laga trasiga kläder/badkaret. Vilka punkter tror ni att jag hinner med?

40 år, och det känns!

Suck, ja, efter partyhelgen känner jag mig lite sliten. Får väl erkänna att det var en viss anspänning inför arrangemanget; att allt skulle klaffa, att alla skulle vara nöjda, att ingen skulle få förhinder i sista sekunden etc.

Men allt flöt på precis som det skulle och jag blev rentav mer uppmärksammad än jag hade räknat med. Jag är så stolt och glad över att ha så många trevliga väninnor!

Självklart måste jag bjuda på bilder, och där syns några av er. Om ni inte gillar det, hojtar ni till och jag plockar bort på studs. Här kommer ett maratoninlägg med många bilder! Det är Nillan som har tagit nästan alla fotona. Det var inte många döda punkter och jag var i ett ständigt lättare rus, så kan hända att referatet innehåller några faktafel. Jag har undvikit foton med mat i munnen samt stängda ögon, så gott jag har kunnat.

Pernilla hämtade mig hemma, i sin fina Jaguar vid 11-tiden!! Med i bilen var Aase och Åsa. Vi hade trevligt och snackade hela tiden till Ystad.

När vi kom fram blev vi välkomnade av den trevliga personalen på Spahotellet som genast ursäktade att Michelle, som jag haft mest kontakt med, inte var där. Hon hade nämligen fött barn samma morgon! Jag fick rum 301 och blev glatt överraskad över att det var en svit med både soffgrupp och jacuzzi. Jag hade rummet för mig själv en stund för min rumskamrat Sofi skulle inte komma förrän senare.

Nere i entrén kom gäst efter gäst och det var lika roligt att ta emot var och en.

Vi började med en lättare lunch 12.30.

Vi äter lunch på hotellet

Man skulle kunna tro att det är jag som sitter närmast kameran i svart-grå blus men det är Mimmi som har min blus efter att ha blivit bestulen på sin väska på väg till Skåne.

13.40 samlades vi i en fin salong (låter trevligare än dagrum) på andra våningen som vi disponerade hela dagen. Gunilla S bjöd på otroligt gott och uppskattat mousserande vin, Kronovalls Vinslott Tirage 1999 (nr 77025) (beställningssortimentet) och gästerna skålade för mig. Jag gillar den här suddiga bilden; tycker att den säger en del om dagen...

Kronovalls vinslott

Det är Nillan och Gunilla S som serverar; Gunilla S utmärkte sig för övrigt i att klä sig i egen orange frottédräkt. Vinet hade blivit lite galet av att åka flygplan och sprutade mer än förväntat. Det mesta kom ändå i glasen.

Samtidigt fick jag höra talas om ett antal utmaningar som skulle utföras av mig under dagen. Gästerna skulle bedöma mina prestationer med röd eller grön spade och jag skulle även vinna priser. Första utmaningen var knorren på grisen, typ. Pernilla hade skaffat grejorna och Åsa håller i skylten.

Knorren med mera skulle på plats

Jag tyckte att det gick ganska bra när jag valde mellan trosskydd, fingertutor, kondomer och syrliga band att sticka fast på grisen. Jag fick vackra smycken i belöning.

Vackra juveler

De första som skulle ha sina spabehandlingar kl 14 fick nu skynda sig ordentligt!

Vi andra fyllde upp de två bubbelpoolerna så att andra stackars gäster höll sig därifrån. Vi satt nog lite väl länge och slök en och annan öl, för när vi steg ur var vi lite knäsvaga.

För att inte förgås av hunger hade vi fått upp en ostbricka vid 15-tiden.

Ost- och fruktbricka

Mimmi och jag låter oss smaka.

Nu var det dags för nästa utmaning, som Aase höll i. Hon skulle visa mig några yogaövningar som jag skulle ta efter.

Aase berättar om yoga-övningen

Det gick sisådär men ingen kan säga att jag inte försökte. Särskilt sista övningen, stå på huvudet, var lite överkurs. Där Aase gick ner i en snygg mjuk kullerbytta, slog jag i golvet så att man trodde att kristallkronan på våningen under skulle ramla ner. Dock hade ingen hjärta att inte ge mig godkänt.

Jag tycker att jag visar på självdistans genom att bjuda på denna bild...

Malin njuter uppenbarligen av underhållningen.

Som belöning fick jag ett par lilaglittriga solglasögon.

Gunilla W, Marie A, Tina och Lotta försöker spela seriösa...

Allvarliga tjejer

Nåja, kl 16 fick jag min behandling, Chokladinpackning. Jag blev insmord med chokladlotion och sedan inpackad i handdukar på uppvärmd brits, medan jag fick ansiktsbehandling. Jätteskönt! Jag löd min terapeut och lät bli att tvätta bort chokladen... skulle jag kanske ha gjort för jag doftade STARKT av choklad och vanilj hela kvällen.

Chokladinpackning

Sen fluffade jag håret litegrann och nya gäster anlände; Ingrid, Michela och Pia (som inte är i bild här).

Michela och Ingrid har kommit

Väninnorna började nu se lite uppsnofsade ut så det var bäst att jag också bytte om.

Inför spafirandet hade jag avsagt mig presenter, för tjejerna fick ju själva vara med och betala kalaset. De kunde dock inte hålla sig, utan hade gemensamt köpt in en härlig solsäng! Det visar också att mina vänner känner mig. Redan innan finns en solsäng i hushållet och alla i familjen vet att den är bara min. Den är dock i plats, ett material som jag föraktar litegrann, åtminstone i trädgårdsmöbler. Nu kanske familjen får ligga på den i plast.

Innan vi blev hämtade med taxi till restaurangen bjöd hotellet på några flaskor bubbel! Juste! Dock kom det inte i närheten av Gunillas pavor.

Nu blev det faktiskt lite stressigt och taxichaffisarna kom in och hämtade oss.

Middagen serverades inne i Ystad, i källarvalven hos Store Thor. Jag hade haft lite kontakt med restaurangen innan, om särskilda matönskemål, bordsplacering och vin. Killen som jag mejlat och pratat med ville helst att jag skulle skicka lappar med namnen på, men jag hann inte med. Döm om min förvåning när det var tjusiga personliga placeringskort med hela menyn på varje plats. Bra jobbat!

Jag hade förbokat menyn förutom efterrätten.

Till förrätt var det varm chèvre på sallad med pinjenötter, syrliga äpplen och acaciahonung.

Chèvre chaud


Peter kapade hem en hel del pluspoäng genom att bjuda på vinet, Glen Carlou Tortoise Hill Red 2005 (nr 81531).

Vi åt kalv, miniwallenbergare, risotto, rotfrukter och fick sitta vid två bord - här skålas det vid mitt:

Skål!

Lillo, Åsa och Michela har det bra. Sofi skymtar vid det mindre bordet. Jag hade försökt placera gästerna så att de inte skulle sitta intill sin rumsgranne eller arbetskamrat...

Lillo, Åsa och Michela

Under middagen blev den en ny utmaning - Gunilla W hade gjort en frågesport med riktigt fyndiga frågor, t ex:

Hur lärde Karin känna traktens skolbusschaufför på skidresan i Trillevallen 2004? Till saken hör att Karin avstod skidåkning eftersom hon väntade Malin i femte månaden.

A - Busschauffören hängde i hotellbaren varje kväll

B - Han levererade vin och sprit med hjälp av skolbussen - Karin hämtade

C - Han kom in för att fika på hotellet varje eftermiddag

Rätt svar var naturligtvis B.

Jag fick nu en lila fjäderboa att utsmycka mig med.

De spontana talen var få, men Aase hade några ord på hjärtat.

Aase talar till mig

Inte oväntat fick hon både mig och sig själv att fälla några tårar.

Jag torkar tårarna

Jag kan inte låta bli att undra hur vår vänskap hade sett ut om hon inte blivit sjuk... hade vi bara hejat på Konsum och växlat några ord om barnen? Vad synd det hade varit... men vilken trist anledning till att vi står där vi står... Men härligt att vi har många högtidstillfällen att fira framöver!

Pernilla bjöd på sista utmaningen, levande charader. Jag var vid det här laget lite slirig...

Jag vet i alla fall att det var Våg och Hav, och Kaffe. Svårast av allt, musikumaningen att vissla "Fångad av en stormvind". Dock inget mot att som Pernilla själv, ha sjungit den solo inför fullsatt kyrka! En särskild eloge till Marie C som kunde gissa att det var den. Jag tyckte att Malin verkade snabbast på att gissa de andra.

Prova själv att vissla när alla skrattar!

Min utstyrsel fulländades med en tiara.

Vi fick kaffe och efterrätt, Crème Brulée, Tiramisu eller tryfflar.

Ingrid med crème brulée

Sen tog vi taxi hem till hotellet (vissa promenerade).

Vi hann med en runda Yatzy, och trots att det bär mig emot, får jag erkänna att Mimmi vann.

Yatzygalningar

Det är Pernilla, Mimmi, jag, Malin, Victoria och Lillo som spelar. Pippi tittar på.

Nästa morgon vaknade jag och Sofi ganska tidigt men låg och snackade en bra stund innan frukost. Alla som ville fick liten gottpåse till hemresan

Som ett väldigt roligt minne fick jag en Mina Vänner-bok som nästan alla skrivit i. Jag vet nu (bland mycket annat) att till nästa fest är det GT som gäller som drink... Tack Marie C som låg bakom! och tack till er andra som skrev i. Saknar några foton.

Ett underbart sätt att fira födelsedag på!

Väl hemma tog familjen emot... inte bara min egen utan även Gunilla S:s... rara barn och män... men sötast när de sover... De där drinkarna på lördagseftermiddagen bidrog till en tidig kväll.

Och ännu tidigare skulle det bli idag... men ville skriva klart ju!

Det var så roligt att få fira med er, de bästa av väninnor! (saknade bara 4 som hade förhinder) Tack för allt ni gjorde för att göra min dag till ett minne för livet! 

Äntligen fest!

Tack alla ni som kom och firade mig.

Utförligt reportage kommer senare; tills vidare får ni hålla tillgodo med ett tjusigt foto!

40 år och vackrare än någonsin!

Helgförberedelser

Idag har jag haft fullt upp med att förbereda för helgen, som förutom spapartyt innebär ett efterlängtat besök av familjen S från Sigtuna. Gunilla ska med till spaet förstås och Patrik och barnen ska delta i Peters herrmiddag, tema Minnas cykelsemestern i Stresa (genomfördes i september, utan fruar (märk väl, jag säger inte "utan kvinnor") och barn). På herrmiddagen kommer ca 7 barn att störa... Patrik och Gunilla och barnen stannar trevligt nog ända till söndag!

Jag har varit på IKEA och fyllt på förrådet av täcken och kuddar - brukar låna ihop när vi får fler än en nattgäst men är lite trött på att jaga utrustning. Bra att ha hemma!

Sen har det varit ett stort inslag av logistikplanering... Vi är 20 som ska till Ystad på lite olika sätt, och några långväga gäster kan gott servas med att hämtas på Svågertorp/Malmö C. Schemat är dock något chokat. Det är ju också bra om samåkning kan ordnas - jag vill ju att så många som möjligt ska dricka vin.

Visa sig i baddräkt i mars.... känns inte så attraktivt faktiskt! Särskilt inte som vissa är nyanlända från Afrikas sol... Ursprungsplanen var såklart att vara lite slank och vältränad till det här tillfället, men de sista månaderna har det snarare gått åt motsatt håll. Såhär ett par dagar innan får man istället satsa på att klippa klorna till att likna tånaglar (kanske lacka dem??)

Peter och jag har fått en ny stor matta av svärfar, som vi har rullat ut under matsalsbordet (mattan; inte svärfar) - så välkommet för den förra ville alltid fastna i de bakre stolsbenen. Skakat gamla mattan och lagt ut den i sovrummet.

Vissa saker återstår... t ex hitta fram champagneglas och listigt föra in dem på hotellet utan att få onda ögat av personalen. Nämnda Gunilla bjuder nämligen på finfint bubbel! Även att bestämma klädsel (festlig klänning som jag hade på nyårsafton??) Ringa restaurangen och stämma av att de fått mina instruktioner.

40 år idag!

Så kom då 40-årsdagen till slut och det har varit en massa uppvaktning trots att jag själv tänker mig att den egentliga festen är först på fredag...

Om du ska läsa detta inlägg får du vara beredd på att det är långt och med en massa bilder, även från sängkammaren.

Dagen började med skönsång på sängen. Jag får erkänna att jag fick puffa på Peter 6.30 för att det hela skulle starta. Jag hade fått många presenter och kort så det tog sin lilla stund. Mors kort var nästan som ett tal med idel överord om mig som person, och det värmde. Kanske återger jag delar i ett eget inlägg...

Såhär trötta var gratulanterna:

Inte så pigga familjemedlemmar

Jag själv höll naturligtvis humöret uppe och lydde t o m kusin Tinas uppmaning "Blås upp mig" till bifogad ballong:

I Tinas kort fanns även en ballong med glada tillrop

Nu vill jag inte göra skillnad på grautlanterna men hennes hemgjorda kort var verkligen snyggt!

Ett vackert hemgjort kort!

Det var mycket böcker och skönhets/badgrejor = mina kära känner mig! Julia gav en skiva som hon själv hade mixat med det bästa av The Killers.

Av Malin fick jag en ny Muminmugg, inköpt av någon som tycker att det finns alldeles för många muggar i skåpet redan. Jag provdrack redan till frukost:

Frukost med kaffe i nya Muminmuggen

En snabb koll i datorn bjöd på några grattismejl.

Av Tina hade jag också fått ett underbart fint halsband som jag såklart skulle använda direkt, även om det innebar att jag fick tänka om beträffande min klädsel - jag ville ju ha röd tröja för att matcha.

Pilgrim till förmån för Läkare utan gränser

Halsbandet kommer från Pigrim och säljs till förmån för Läkare utan gränser - ett halsband som man blir stolt av att bära alltså. Jordgloben går att öppna och där inne dinglar ett rött hjärta.

På väg till jobbet stannade jag på Tessina och hämtade upp toscakakor att bjuda på. Jag hade då som en idé att fotodokumentera dagen men la snabbt ner det beslutet. (man kan ana halsbandet)

Hämtar toscakakor att bjuda på på jobbet

Även om det skulle vara till eftermiddagsfikat väckte kaklådor genast uppmärksamhet bland kollegorna (20 sötsakssugna grabbar). Jag nämnde något om att fylla år - jämnt t o m - en av dem frågade: "Jaha, hur mycket då?" Först tänkte jag låta honom gissa men svarade sedan blixtsnabbt själv för att undvika att ha skulle gissa för mycket - hemska tanke - låta 40-årskris bli 50-årsångest! Jag sa att det var något man kan dela med 2, 4, 5, 8,10 och 20. Samma charmtroll passade på att märka att jag hade "ny frisyr" (fluffat och sprayat håret för en gångs skull, eller vad det en aning blondare som han märkte?).

Jag hann få några sms och kramar under dagen och sen 14.30 var det fika och jag bjöd på kakorna. Jag hade bjudit in några av mina favvoarbetskompisar från andra avdelningar också. Jag är lite rädd att någon objuden gäst kommer att misstycka, man vet ju hur det gick för Törnrosa. Min ex-chef Anders var alltid mycket bra på att uppmärksamma födelsedagar och han mejlade mig t o m från tjänsteresan idag. Min nya chef Stefan har andra kvaliteter, men verkar inte just bäst på den sortens uppgifter. Han sa ingenting under dagen så döm om min förvåning när han stod där med den mest underbara tulpanbukett med videkissar och sa något om att vi har en jubilar! (nu förstod jag att det var någon välvillig kollega som hintat honom)

Tulpaner från jobbet

Inte nog med det - han påpekade att jag verkar gilla det mesta från Italien och halade fram en flaska Amarone!

Som avslutning fick han allihop att stå upp och sjunga för mig! Då blev jag faktiskt generad. Bra att kameran inte var framme.

Katarina var sjuk och hemma idag och hade fått ta emot ett fång rosor (från Ruth och Britt) som hon föredömligt klippt av och satt i en vas.

Vackra rosor från Ruth och Britt

Kära Bisonhäxa, din man dök upp och erbjöd hångel. Tur nog vet jag vad han är för en och förstod att det var en mycket kysk kram som stod till buds.

Efter jobbet hämtade jag Malin på dagis och en av fröknarna hade redan utlovat en present. Det var en underbart vacker schal av lin, sådana som jag bara älskar, och i en vacker grön färg. Även ett fint kort och ett choklad.

Väl hemma fanns det några kort till från brevlådan, bl a en med en lott som jag inte vann på, men det var en spännande skrapstund.

Ett blomsterbud från Svedala ville komma och lämna blommor och det tackade jag förstås inte nej till. Det var rara Yvonne som skickat denna fina blomsteruppsats:

Vackra blommor från Yvonne

Jag placerade sen alla blommorna på köksbordet och Peter anmärkte att han tyckte att det verkade skrytsamt med så onödigt många buketter. Jag undrade om han tyckte att jag skulle kasta dem istället? Det verkade som ett litet stygn av avundsjuka. Han lagade i alla fall maten utan prut och bjöd på chardonnay till.

Såhär ser presentskåpet ut! Ska nog låta det vara kvar tills Ecuadorresenären är tillbaka.

Massor av presenter!

Samtidigt får ni en glimt av det fina skåp som min svärfar tagit hem från Schweiz till oss.

Under kvällen fick jag många trevliga telefonsamtal. Det värmde särskilt i hjärtat när min mellanstadiefröken Kerstin ringde. Jag undviker att nämna flera för att inte riskera att jag glömmer någon.

Det ringde också på dörren då och då. Åsa kom med en gullig vårig blomstergrupp:

Underbart söta blommor från Åsa

Och, vän av överdrift som hon är, 24 avsnitt av danska serien Örnen som jag missat att följa!

24 delar av danska Örnen!

Längtar redan!

Och ni spa-deltagare... både föräldrar och make har hörsammat min önskan om dryckessponsorer. Ni kommer att bli bjudna på både det ena och det andra på fredag!

Kvällens siste (?) uppvaktare var Far, med en finfin blomstergrupp som tål att stå ute. Julbocken har fått göra plats för den!

Nu väntar Julia och The Mentalist på tv. Peter snarkar med Malin. Undrar om han ska väckas...

Förväntan... javisst!

Det hjälps inte att dagen före födelsedagen infinner sig ett slags förväntan.

Redan i förra veckan kom det några kort (som jag var tvungen att öpnna för de behövde ju inte nödvändigtvis vara födelsedagskort, men jag öpnnade inte kuvertet som låg inuti ett av dem, även om jag kan gissa innehållet). Idag kom det några försändelser till:

Kort som kommit redan innan födelsedagen

Far kom och lämnade Malin som han hade hämtat på dagis och lekt med några timmar. Han hade även med sig en korg som jag gissar att Mor förberett innan hon reste till Ecuador. Jag har låtit bli att fingra på innehållet, men förevigade i alla fall!

Presenter från Mor och Far

Jag får rapportera närmare i morgon!

En av Malins dagisfröknar, Paula, har fattat särskilt tycke för mig. Hon brukar påpeka för Peter vilken tur han har haft som har fått en så underbar fru. Han ser konstigt nog inte helt nöjd ut när han berättar om det. Paula har utlovat en present till mig när jag hämtar Malin i morgon...

För att vara en snäll mamma som blir väckt av skönsång har jag lagt om mitt morgonprogram som normalt skulle innefatta dusch och kräva uppstigning 06. Nu har jag istället badat redan i kväll så att jag kan sova ända till 06.30. Hoppas att de är uppsjungna tills dess!

Dessutom har jag beställt toscakakor som jag ska bjuda på på jobbet.

Annars är morgondagen ganska öppen - ja, jag jobbar såklart, men bortsett från det.

På spaning efter vårtecken

Ni minnesgoda bloggläsare vet att jag redan för en månad sen var ute och spanade i rabatterna efter vårtecken.

Nu finns det framsteg att rapportera!

Samma lilla snödroppsrugge har blivit såhär fin:

Snödroppar som vuxit till sig

Det finns också krokus:

Krokus lyser upp!

och en liten förskrämd balkansippa.... om någon månad kommer både gräsmattan och rabatterna på norrsidan att skifta i lila, men detta är den första jag ser:

Balkansippa

Och, vad tror ni om det här? Ska jag få njuta av magnolia i år igen? Den var något svårfotograferad. Skulle kanske ha anlitat Julia?

Skyddade bakom sitt hölje ett bra tag till!

Lite mindre vårigt var det i morse när jag ägnade mig åt ett gratisnöje på väg till jobbet. Jag cyklade över en massa frusna vattenpölar och njöt av kraset! Men solen lurade bakom molnen både dit och hem och jag kunde lämna cykellamporna hemma.

Män som hatar kvinnor

Kanske ett märkligt val av biofilm på självaste internationella kvinnodagen?

Någon har dyrkat upp låset...

Det var ett bra tag sen jag läste första boken i Stieg Larssons Millenium-triologi och det känns skönt att boken fallit lite i glömska innan jag fick filmens starka intryck. Jag var lite rädd att se filmen för jag tycker att övergreppsscener är så otäcka, men det var inget frosseri, mer än möjligen i vedergällningen. Jag tyckte att hela filmen var hur bra som helst, högt tempo och bra skådespelare. Noomi Rapace som Lisbeth Salander hade minsann ingen lätt roll att spela men gjorde en utmärkt insats - stundtals aggresiv, stundtals som en liten missförstådd flicka.

Reflektion: Jag såg filmen på Spegeln - salongen var inte ens halvfull jag och Pernilla kunde känna att vi sänkte genomsnittsåldern... konstigt va?

Vårflippen

Skrivet igår... 7 mars:

Idag har Katarina tävlat i konståkning, i den egna klubben MKK:s arrangemang Vårflippen.

Katarina hade en ful hosta och lite ont mitt i bröstet så jag var tveksam till om hon skulle åka. Efter lite konsultation med Far bestämde vi oss för att hon skulle prova i alla fall.

Det var andra gången som hon åkte sitt nya program i sin nya klass "Ungdom B" och första gången som jag skulle se det. Jag tyckte att det gick jättefint (med risk för att jag är okritisk mamma, då) - hon hoppade Axel 2 gånger och det verkar vara ett ganska svårt trick.

Här är hon på bild med sina konståkningsbästisar Victoria och Alia.

Söta tjejer på hal is!

Som ni ser är det giltter som gäller! Både Victoria och Alia fick stå på pallen idag - kom tvåa resp. trea i sina grupper och de var båda jätteduktiga! Katarina placerade sig inte men var ändå nöjd.

Själv var jag mest nöjd med att tävlingen var i Malmö, om än i den iskalla Kirsebergshallen.

Katarina insisterade på att stanna till prisutdelningen (och det var helt OK förutom att Malin var jobbig). Varje gång någon annan åkare blev uppropad till prispallen hojtade Malin "Kata är bäst!" Malin passade även på att gapskatta varje gång någon åkare föll i sitt program... till slut förstod hon att den som trillar kan bli ledsen om man skrattar och gick med på att bara skratta lite tyst för sig själv.

Om liv och död

Idag vaknade Malin vid 07 och var under min första trötta vakna timme mycket intresserad av att prata om döden. Nu tycker jag själv att det är ett viktigt och intressant ämne, men jag vill att det ska bli rätt, så att man inte svarar medan man tänker på något helt annat, eller slöläser i Sydsvenskan.

Malin berättade att hon saknar Maj-Britt som var stand-in på dagis, och som dog i cancer för något år sen. Hon menar bestämt att hon minns när Maj-Britt var där sista gången innan hon dog. Hon sa: "Jag var bara liten då och Susanne bar mig efter vilan. Då såg jag Maj-Britt gå in i kyrkan och sen skulle hon snart dö." Nu vet jag att Maj-Britt var på sjukhuset en kort tid innan hon dog, men någon gång måste ju ha varit den sista på dagis. Jag kan mycket väl tänka mig att små barn har ett mycket mer öppet sinne än vuxna för det andliga.

Dessutom var det många frågor kring begravningar. Jag berättade det som jag tror, att när man är död är kroppen bara som ett skal, eller som en tröja som man tagit av sig, och man fryser inte och har inte ont eller så. Jag sa också att jag tror att själen lämnar kroppen. Och sen att man kan antingen gräva ner kroppen i sin kista eller elda upp kistan med kroppen i en ugn och så kan man gräva ner askan sen. Malin undrade om man kanske kunde gräva ner kistan var som helst men jag sa att man fick hålla sig till kyrkogården.

Malin sa också att Pippi Långstrump tänker ju att hennes mamma tittar ner på henne från ett hål i himlen. "Tänk om hon trillar ner?" Då upprepade jag det om kroppen, som ju bara var alldeles uppanvänd, och att Pippi nog tänker att det är mammans själ som tittade ner på henne. Jag liknade själen vid röken från ett släckt ljus, som bara flyter omkring i rummet. Jag sa också att den som saknar någon som är död, som Malin saknar Maj-Britt och Pippi saknar sin mamma, kan finna tröst i att den som är död ändå kan se oss på jorden.

Slutligen de stora frågorna: "Kan katter dö?" "Ja, allt som lever dör till slut". "Kan myror dö?" "Ja, allt som lever dör till slut". "Kan spindlar dö?" "JA ALLT SOM LEVER DÖR TILL SLUT" "Men mamma, kan Tomten dö?". Här fick jag hålla mig tillbaka för att inte säga att Tomten bara är påhitt. Jag svarade att jag inte var helt säker på hur det ligger till med Tomten men att om han dör finns det garanterat någon som tar över.

Givetvis sa Malin att hon inte ville dö och jag sa att jag hoppades att det skulle dröja riktigt länge, tills hon var en gammal gumma med barn och barnbarn. Hon undrade även hur barn kunde dö och jag berättade om sjukdomar och trafiken.

Sen var det minsann riktigt skönt att cykla iväg och få nya slingor i håret....

Oh Happy Day

Igår var det distriktsmöte med LC. Det är lite olika med arrangemangen av DM - det går runt på klubbarna i distriktet och det är upp till klubben att välja veckodag, plats och kringarrangemang.

Fredag kväll var både bra och dåligt! Bra att det var just fredag så att man kunde njuta lite ohämmat som man gör på fredagar - dåligt för att man var lite trött när motionerna och propositionerna gicks igenom.

Hela arrangemanget sköttes föredömligt av Lundaklubben och flera av mina favvo-eLCor agerade - VRO Eva S, tf DO Ageeth och världens bästa ex-generalska Karin S. Inga döda punkter och temat var för övrigt glitter och körsång! Underbart.

Själv lät jag mig lockas att sjunga med sopranerna trots att jag passar bättre i tenorstämman. Och det lät ju fantastiskt - vi sjöng gospel - det var längesen för min del!

Snälla Pernilla skjutsade alla från vår klubb (4 st). Det där sista glaset vin som smakade så gott och gjorde att man sjöng så vackert igår är omsatt till ett litet dunkande innanför tinningarna idag.

Ett par rara tjejer gick med finfina stora magar också... det är alltid så kul med LC-mötena - att ibland är det nån stor mage som man inte hört talas om, ibland nån ny liten bebis.

Jag har nästan svårt att tro att jag gick hem utan en lotterivinst! Det verkade så bra att jag hade nr 16 i båda serierna - nästan som ett omen. Dessutom var jag tre gånger ett nummer ifrån vinst... Men jag får acceptera att denna gång var det någon annans tur... och egentligen behövde jag väl inte fler ostknivar?

Jag passade på att intervjua några tjejer från Ystad om mitt födelsedagsarrangemang och alla gav godkänt! De tycker även att restaurangen är finfin.

Särskilt hälsar jag Catarina - vår nya DO - välkommen till bloggen idag (fast du är ju på väg till fjälls)! Du höll dig lite i bakgrunden när det var sångdags?? Det är för övrigt helt OK att vara doldis-läsare, men naturligtvis är kommentarer välkomna...

Citronkolja i olivolja

Idag var det fiskdag från Middagsfrid, och jag har gjort ett fotoreportage! Jag handlade lite mjölk och sånt på Konsum innan matlagningen och kunde inte motstå en fin bunt sparris som gjorde middagen ännu lyxigare. Jag får erkänna att jag inte hade vetat vad jag skulle leta efter för att handla kålrabbi. Men den var jättegod och påminde om ett krispigt äpple i konsistensen.

Middagen kändes väldigt fräsch och nyttig. Malin åt de varma tomaterna med särskilt god aptit. Katarina åt borta, tyvärr, för jag tror att hon hade störtgillat den, men det finns en liten portion över till henne. Jag tyckte att det var jättegott - Peter och Julia sådär. Men Peter påpekade att det här smakar ju riktig mat, till skillnad från fiskpinnar etc som smakar nödmat, och tycker att det är bra att vi ger barnen den här normen...

Här är ingredienserna:

Ingredienser till citronkolja

Spenatsalladen blev såhär fin:

Spenat, kidneybönor, kålrabbi, purjolök

Såhär såg fisken ut - tänk er doften av citron och vitlök...

Kolja i olivolja

Även ögat fick sitt alltså - visst är det vackert?

Citronkolja i olivolja med ris och spenat- och bönsallad (2 vuxna och 2 barn)

  1. Sätt på ris till 4 personer, ca 3 dl. Potatis passar också utmärkt till om det finns hemma.
  2. Förbered grönsakerna: Skölj 70 g spenat och låt rinna av i en sil i diskstället. Skala 1 kålrabbi med kniv och skär den i stavar, storlek spelar ingen roll. Dela 1 purjolök och spara den grönaste halvan i kylen till maträtt D.  Finstrimla ½ purjolök. Släng rotfästet.
  3. Blanda sallad: Häll av vattnet från 1 burk kidneybönor. Spara hälften av bönorna till maträtt D. Blanda ½ burk bönor, spenat, kålrabbi och 2-3 msk finstrimlad purjolök.
  4. Fisken: Lägg resten av den finstrimlade purjolöken i botten på en traktörpanna med lock. Skär 600 g kolja i portionsbitar och lägg bitarna på purjolöken. Riv skalet från ½ citron och blanda med saften av 1 citron, ½ dl olivolja, 1 pressad vitlöksklyfta, 1 tsk salt och ½ krm vitpeppar. Häll blandningen över fisken.
  5. Låt fisken småsjuda på låg värme med locket på i 5-8 minuter. Dela ca 250 g körsbärstomater och lägg dem ovanpå fisken den sista minuten så att de blir varma.
  6. Strö 25 g hackad persilja över fisken och servera direkt från pannan. Ställ fram salt & peppar på bordet!

Ingrid, som svar på din fråga tidigare - i Middagsfridskonceptet är det en kötträtt, en fågelrätt, en fiskrätt och en vegetarisk. Någon av rätterna är dubbelmiddagar och ska räcka till två tillfällen. Jag kan hålla med om att det kanske låter lite trist att ha samma mat två gånger, men det är såååå praktiskt! Det är ju alltid någon dag i veckan som man har snäva marginaler och då blir det bra att plocka fram och mikra den färdiga rätten.

Just, det, höll ju på att glömma... vår på tallriken om än inte utomhus (känns mer som höst):

Det godaste man kan äta!


Om skolbal för 9:or

Egentligen vet jag inte så mycket om skolbalen. Julia har ju inte precis kommit hem med en lapp med information, utan grundar sina antaganden på vad klasskompisar med äldre kompisar/syskon har berättat.

Det är i alla fall helt klart att man inte måste komma med en date utan det går fint att komma själv eller med kompisar. Såklart kan man komma med någon från grannklassen eller från de andra två skolor som deltar i balen... men externa pojk/fickvänner tror jag inte man får ta med.

En av Peters arbetskamrater har barn som ligger året före oss så han har hört litegrann.

När det blir Katarinas tur kommer vi att vara veteraner och vet allt!

Ingrid, klänningen kostade 500 kr. Det känns som ett bra pris - den är mycket välgjord och amerikansk dessutom. Lyckligtvis fick Julia snygga smycken från Pigrim när hon konfirmerades som passar perfekt till! Skor återstår, gissar jag.

Vad är en bal på slottet...?

Ibland blir man påmind om att barnen är stora.

Julia har blivit tillfrågad om att gå på skolbalen (28 maj i Törringelund) av en kille i klassen; kompisar, heter det. I klassen är det 20 killar och 9 tjejer så vill man gå med en tjej får man som kille vara på hugget. Killen i fråga har redan skaffat "kavaj, eller frack, typ". Får kanske inviga Julia i killars klädmöjligheter så att hon vet skillnad på kavaj och frack.

Klänning, då? Tradera, såklart! Bra tid att handla på nu innan balsäsongen drar igång på riktigt.

Snygg klänning!

Kom att hämta ut på Posten idag. Satt som en smäck; mycket smickrande, på Julia. Tror att hon själv blev nöjd också, om än lite skeptisk till hellång. Hoppas att få fota Julia i den vad det lider.

Hon blev beundrad av såväl systrar som föräldrar. Och någonstans i det ögonblicket påmindes jag om att tiden rusar.

Oro... en ständig följeslagare?

Katarina tränar flera dagar i veckan på Malmö Isstadions träningshall. Nu kan det väl inte ha undgått någon att Sverige ska möta Israel i tennis i Davis Cup på Baltiska Hallen, på samma område som Isstadion, på lördag?

Infartsvägarna blir mer och mer begränsade (både av vägarbeten och av avspärrningar) för varje gång man kommer dit, och man får köra på ganska trånga vägar med dålig sikt för att komma fram till foajén där Katarina m fl värmer upp. Idag var jag beredd - plötsligt när man svänger förbi en mur möts man av 20-talet piketbilar och även någon svart otäck polisbuss som ser ut att passa i krig, ni vet något fönsterlöst, stridsvagnsliknande fordon - insatsstyrkan? Ganska mycket poliser som patrullerar också. Taggtråd är utrullad på taken.

En av Katarinas kompisar går i skola i närheten och den är stängd hela veckan pga tävlingen (som dessutom ska spelas utan publik). Konståkningsklubben arrangerar en tävling i helgen som blivit flyttad till en annan hall.

Jag förstår att många kan vara emot Israels agerande, men är detta rätt sätt? Jag läste att någon extremgrupp väntade sig att bli 1000 deltagare från Stockholm. Jag vet hur det var när Reclaim the streets demonstrerade i Malmö och massor av skyltfönster krossades och stora summor lades på polisinsatser.

Jag tycker att det känns otäckt att lämna Katarina där. Jag är glad att idag är sista träningen där, innan matchen. I morgon är det balett på en annan skola och sen på fredag har hon chans att träna på Rosengårds ishall om vi bara kan lösa logistiken. På lördag tävlar hon i Kirsebergs ihall. Det ska bli skönt när hon är hemma i tryggt förvar i kväll, och hon, jag och Julia kan hänge oss åt The mentalist på TV.

Bästa rätten hittills!

Ni trogna bloggläsare vet ju att jag lagar mat från Middagsfrid, fem dagar av 14.

Idag var det den allra godaste och mest uppskattade rätten hittills, eller på mycket länge i alla fall.

Kameran glömde jag att ta fram - dumt - men det var inte den allra vackraste rätten ändå...

Den tog nästan en timme att laga - tur att jag hämtade Malin 16 alltså, eftersom Kata skulle vara på träning strax efter 18. Men den långa tiden kompenseras av att det är till två middagar, så i morgon är maten klar på 5 minuter!

Det var en underbar kombination med det rökta fläsket, ädelostsåsen och rödlöken!

Dock lyckades jag inte lura något av barnen med "gröna pommes frites"... haricots verts.

Kycklingburgare med blue cheese-dressing, 2 middagar till 2 vuxna och 2 barn

  1. Sätt ugnen på 225ºC.
  2. Finhacka 2 små gula lökar och 4 klyftor vitlök och stek de mjuka (ca 3 min på medelvärme, 5-6 av 10 på min spis) i 1 msk olja. Löken ska inte få färg. Ställ åt sidan.
  3. Ta fram 300 g rökt sidfläsk. Skär bort svålen (=bara det hårda skinnet, ej hela fettlagret) och skär ca 160 g i 8 smala skivor och ca 140 g rökt sidfläsk i småbitar.
  4. Blanda småbitarna med 800 g kycklingfärs, lökhacket, 1½ tsk salt och 2 tsk torkad basilika eller dragon.
  5. Forma 8 lika stora biffar. Frys gärna in 4 + ett paket bröd till en annan middag.
  6. Hetta upp 1 msk olja i stekpannan och stek biffarna ca 1 minut på varje sida på medelstark värme (7 av 10 på min spis). Flytta sedan över dem till en ugnssäker form. Lägg fläskskivorna ovanpå biffarna. Stek biffarna färdigt i ugnen, ca 15 minuter.
  7. Koka 500 g haricots verts enligt förpackningens anvisningar.
  8. Dressing: Smula 140 g ädelost ned i en bunke och blanda med 5 dl gräddfil. Mosa med en gaffel tills såsen har en konsistens som du gillar.
  9. Värm bröden: Dra ner värmen i ugnen till ca 150ºC och lägg in önskat antal hamburgerbröd på värmning, ca 5 min.
  10. Skiva 500 g tomater, skär 2 rödlökar i ringar och 4 morötter (ca 400 g) i stavar.
  11. Servera kycklingburgarna med bröd, tomatskivor, rödlöksringar och dressingen. Servera med haricots verts och morotsstavar till som "pommes frites".

Gone baby gone

Gone baby gone

Det här superbra filmen blev jag rekommenderad  av filmexperten Åsa! Jag kan bara skicka tipset vidare till er alla!

Filmen kretsar kring försvinnandet av en liten flicka. Mlijöerna är autentiska och skådespelarinsatserna utsökta.

Den är befriad från en massa sliskiga Hollywood-klichéer och bjuder på flera ganska fula skådespelare.

Grattis till dig som har två fina filmtimmar framför dig!

RSS 2.0