Nyårsafton på Pude badsjö

Idag väckte vi barnen (de stora) redan kl 10 för att kunna åka skridskor ute på Öresundsdammarna utmed Limhamnsfältet (överenskommet kvällen innan). Peter stack ut ett snabbt ärende och på vägen hem körde han ner och kollade isen - för tunn. Något ilskna reaktioner från dem som väckts i onödan följde.

Men så var Peter säker på att det skulle vara is på Pude badsjö, mellan Svedala och Staffanstorp, där han f ö var i fjol med Malin. Men då måste även matsäck packas eftersom det tar en stund att köra och inte alla åt frukost 10. Nåja, iväg kom vi och det var riktigt lyckat.

Till och med Malin fick upp farten och alla spelade hockey en stund. Katarina gjorde lite snygga hopp och piruetter.
Julia åker också bra, och plåtade en del dessutom. Det fanns en del andra åkare på plats också, och, liksom mig, åskådare. Jag gick en liten promenad för att hålla värmen.

Klubbor och puck


Julia på isen

Kata har landat

Kata tränar

Chef över matsäcken

Innan avfärd fick man stärka sig med lite fika - mer behövligt för vissa än för andra.

Fika på bryggan

I bakgrunden skymtar ett otäckt hurtfriskt gäng 55-plussare med exakt samma utrustning fast i olika färger; isdubbar, kloka ryggsäckar, toppaluvor, långfärdsskridskor mm mm ... ni känner igen typen. Vet inte varför jag tycker att de där hurtiga personerna kan vara lite påfrestande med rimfrost i skägget och glimten i ögat. Några var till råga på allt nyförälskade och fnissade likt tonåringar.

En del av badbryggan såg ganska speciell ut; som om någon just tagit sig ett dopp...

Redo för ett dopp?

På väg hem förespråkade jag ett stopp på ett fik, bland annat då kylen ekar därhemma. Eftersom vi redan lämnat Torup med omnejd tänkte jag att vi kunde ta Lieto i Limhamn, eller Limhamns smörgåsbod, men det var stängt och dött, så vi åkte till Espresso House i Västra Hamnen... inga direkta överraskningar men ganska trevligt, trots att det sved i plånboken.

På väg tillbaka till bilen var det dagens mest spektakulära stund; två killar med familjer och barnvagnar utmed strandpromenaden klev ur sina kläder och kastade sig i vattnet!! Den ene hade dessutom vita kalsingar... inte så smickrande. Men det såg förfärligt kallt ut, t o m för en som gillar vinterbad. Vi kom överens om att det nog hade varit ett vad.

Julias bilder (liksom några ovan):

Västra Hamnen

Västra Hamnen

GOTT NYTT ÅR!

Hur man vet att man handlat för många pizzor...

Hos oss beställs det ofta hämtpizza på fredagar; i synnerhet om jag är borta. Vi handlar på Limhamns pizzeria på Västanväg; förr var det Nr 28 på Linnégatan men de tappade stinget, tyckte vi. Om hela familjen är hemma, och vi inte har nån av barnens kompisar med runt bordet lyder beställningen:

1 cosa nostra - skinka, färska champinjoner och räkor (Peter)
1 vesuvio (Julia)
1 pizza med häften bolognese och hälften cosa nostra (Katarina tar köttfärspizzan och Malin den med räkor)
1 grillspett minus pommes plus fetaost (jag)

Nu beställer vi inte varje helg, men kanske varannan. Det brukar bli några slices över till nästa lunch.

För ca 2 veckor sen ringde jag in beställningen och när jag var klar, sa gubben som har pizzerian "Och då kommer Peter och hämtar det?" Intressant, för han brukar nog inte presentera sig? Har han läst på Visa-kortet?

Och ikväll (när jag var borta) hämtade Peter middagen där, och slapp betala, under förevändningen att han varit en så bra kund under många år!

Är det läge att höja ett varningens finger eller ska man bara se det som en slags julklapp?

Malin i parken

När jag var vissen bad jag Julia att ta med Malin till lekplatsen och det gjorde hon snällt. Både Julia och Katarina är bra med det, att när det är lite skarpt läge, hjälper de gärna till. Nu tar Julia dessutom alla tillfällen att testa sin nya kamera. Med tanke på hur många bilder hon tar, kan man nästan vara säker på att några blir riktigt bra.

Jag har valt ut några stycken här:

Malin på lekplatsen

Malin på lekplatsen

Malin på lekplatsen

Malin på lekplatsen

Malin på lekplatsen

Malin på lekplatsen

Det känns lite missvisande med de här fina soliga bilderna - det är inte en helt rättvis bild av vintermalmö!

Nico badar

Här kommer nu lite bilder för att gläda nyfikna släktingar som inte fått tillfälle att träffa vår gullige lille Nico! Ja, ni andra får njuta också! Katarina hälsar att han är mycket modigare i vattnet än Malin. Bilderna är tagna på Kockums Fritiden i vintersolen och jag tror att det är Mor som har tagit dem. Jag själv var inte med, men lånade ut kameran.

Se så glad han är för Katarina!

Nico trivs i vattnet!

Här ser det ut som att Nico går balansgång, men det är bara som bilden luras. Men visst ser han duktig ut?

Håller balansen

Här åker Nico oförskräckt rutchkana:

Nico åker rutchkana

Frisk igen

Förutom tomtar, granar och släkt, är väl magsjuka ett stående inslag i juletid? När jag var barn drabbades vi ibland till nyår tillsammans med kusinerna, då i Ljungskile.

I år var det först Malin och min far, sen jag och min mor som drabbades, kanske lille Nico också som kräktes på flyget hit. Hoppas, hoppas att det är över nu. Jag var ganska sänkt hela söndagen, tog det lugnt igår, men idag var jag på hugget igen och fick en 7 kilometers promenad i solskenet tillsammans med en väninna. Toppen! Och så har jag hämtat ut bilen som lagats och sen gjort några inköp och till slut landat en stund hemma hos föräldrarna för lite lek kusiner emellan.

Det är verkligen glest med både kommentarer och besökare och det försöker jag tolka som ett gott tecken - att ni alla har roligare saker för er än att hänga vid datorn!


Juldagen

Johan fyller år på juldagen men jag får erkänna att jag i år uppvaktade utan presenter...

Mor och Far bjöd på middag och vi kom redan vid 16 för att hinna umgås lite innan middagen. Johan, Alexandra, Nico och Mor hade då varit på lång promenad i blåst och regn och Far hade sedan bjudit på spetsad glögg, så de var lite slöa när vi kom, men piggnade snart till.

Malin och Katarina bråkade om vem som skulle få leka mest med sin lille kusin men jag tror att han räcker till för båda! Han är så glad och söt och tycker om att umgås.

Nicos järnväg

Alexandra och Johan siktar alla gånger på ytterligare något barn i familjen och här tränar Alexandra på att ha två barn i knäet:

Barnkära Alexandra

Vi tycker att Nico och Malin har samma färger - visst är de lite syskonlika? I Ecuador anses Nico som blond; här hemma är Malin brunare än de flesta.

Mor hade gjort jättegod limemarinerad lax och sen blev det glasstårta. Nico somnade snällt i en fåtölj så vi fick lite matro. Efter maten piggnade han till och lekte med Malin under Alexandras överinsyn, medan vi andra spelade Plump. Malin hann också med ett parti schack med Johan, på hennes villkor.

Johan tränar Malin

Hon kan inte reglerna så bra (eller respekterar dem iaf inte) men kan t ex ställa upp pjäserna rätt. Det är Morfar som har introducerat henne till spelet.

Julafton

Granen

Det blev Julafton i år igen... även om det kändes lite körigt inför - jag låg back på mycket. Jag är för övrigt inte värst nöjd med granen ovan (för gles och smal för min smak, men Peter fick bestämma i år). Julia står för de fina bilderna som hon tagit med sin nya systemkamera. De mer alldagliga bilderna har jag tagit.

Jag prisade det där med cateringmaten som tog bort många stressmoment, samt att våra släktingar är så artiga och tacksamma att de berömmer varje julafton som att det varit den trevligaste och mest välplanerade någonsin, varje år. Vi hade provat med att inte byta paket vuxna emellan och det gick ganska bra, samt att barnen bara skulle få ett paket av var och en... gick något mindre bra. Men totalt sett var klapparna avklarade ganska snabbt och utan att man mådde illa av slöseri.

Såhär var dagen:

Klockan 13 gick jag med Malin och en av mina väninnor till Samling vid krubban i Hyllie Kyrka. Det är nära nog en tradition, hemska tanke, sedan Katarina sjöng i barnkören under några år. Mor och Far samt Johan, Alexandra och lille Nico slöt upp. Malin släppte nästan inte Nico med blicken för hon tyckte att han var sååååå gullig. Det var jättetrevligt - Malin var även duktig i frågesporten om julens bibliska händelser och alla barn som ville fick hjälpa till att leta upp herdar, lamm, Josef, Maria m fl som stod utspridda i kyrkan. Vi fick sjunga vackra psalmer och det var en varm och go stämning som det alltid är i vår lite "alternativa" kyrka. Efter gustjänsten gick vi hem medan kyrkan öppnades med julmat för dem som kanske var ensamma eller inte hade julmat på bordet. Någon gång tänker jag mig att delta i den aktiviteten som jag tycker är kännetecknande för Hyllie kyrka.

Sen gick jag hem för att styra med julmaten, dvs koka 7 ägg och värma glöggen. Nåja, lite framdukning av cateringmaten skulle också till samt duka bordet och lista ut trevlig bordsplacering - mest så att Alexandra fick sitta med spansktalande.

Cateringmaten var fin men Peter och jag var överens att det smakade lite väl mycket julmat. I fjol var det mera medelhavstouch. Man kunde ha valt en annan meny men här var allt glutenfritt och vissa grönsaksrätter som t ex Peter inte gillar fanns inte med på klassiska menyn.

Julmaten från Vår tids mat

Här ser ni äggen (min egen matlagning!), brantevikssill, gubbaröra, knäcke samt jättegott grovt bröd, lax med citronyoghurt, paté med fikonkompott, rödbetor med pinjenötter (min favorit), god potatissallad och längst bak kalkonstek med apelsiner. Sen tillkom ost och smör och på spisen fanns köttbullar (som Julia tyckte var jättegoda - godare en Felix som hon är uppfödd på), prinskorvar, otäck brukål och underbart goda marinerade revbensspjäll. Mest nöjd är jag med duken från 50-talet, som jag köpt på Tradera.

Här verkar jag visst ändå lite huslig medan jag värmer Oliveras köttbullar:

Karin med köttbullar

När alla gästerna kommit bjöd vi på lite glögg och så pep Peter osynligt ut och missade på så vis Tomten. Han lurade givetvis ingen (inte ens Malin som fram tills nu trott på tomten - Peter och jag är inte riktigt överens på den punkten men han tycker inte att man ska lura så stora barn. Hon hörde det mest på rösten). Jo, förresten, han lurade en; min Mor, som viskade efteråt "Men vem var det?".

Tomtem

Julia och Kata skrattar åt honom, svärfar och svåger i bakgrunden:

Roligt med tomte

Sen blev det middag och gästerna fick servera sig själva i köket. Far ledde några snapsvisor och det var trevligt. Malin lekte med Nico under hela måltiden.

Nico och Malin

Vid bordet

Här min vackra svägerska Alexandra:

Alexandra

Katarina har vuxit sig lång, eller hur? (hade iofs klackskor)

Peter och Katarina

Efter det blev det till slut julklappsutdelning - Malin fick ett lektält - djungelgrottan tror jag att det hette - som hon kollat in och önskat sig på Hörnan, samt några andra klappar. Hon vill gärna ha ett Nintendo DS som stortjejerna har men vi tycker att hon är för liten, så vi köpte en billighetsvariant med 60 spel för 300 kr på Biltema. Julia ville mest ha en laddare med högtalare till sin iPod och Katarina fick en otroligt tunn lila iPod Nano. Kata fick mycket kläder och prylar också; Julia några mindre saker + pengar.

När Nico däckat och Malin krupit in i tältet blev det lite lugnare och kaffe, panettone samt mandelmusslor. Tyvärr fick vi sitta kvar kring bordet nere, lite obekvämt, för 13 ryms inte bra där uppe.

När gästerna gått hem, städade vi lite och la Malin, innan Julia och jag traskade iväg till Midnattsmässan i Hyllie. Kyrkan var full, stämningen hög och glädjen stor.

Bland annat sjöng vi en av mina allra starkaste favoriter, med musik av Jean Sibelius och text av Zacharias Topelius från 1887:

Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt i signad juletid.
Giv mig Guds ära, änglavakt och över jorden frid.
Giv mig en fest, som gläder mest
den Konung jag har bett till gäst.
Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt, giv mig en änglavakt.

Giv mig ett hem på fosterjord, en gran med barn i ring.
En kväll i ljus med Herrens ord och mörker däromkring.
Giv mig ett bo med samvetsro,
med glad förtröstan, hopp och tro.
Giv mig ett hem på fosterjord: och ljus av Herrens ord.

Till hög, till låg, till rik, till arm, kom, helga julefrid.
Kom barnaglad, kom hjärtevarm i världens vintertid.
Du ende, som ej skiftar om,
min Herre och min Konung, kom.
Till hög, till låg, till rik, till arm, kom glad och hjärtevarm.


Här kommer ytterligare några stämningsbilder - särskilt kul med den där Julia själv skymtas i julkulan som kusin Tina gjorde till henne för många år sen.

Julia i kula

Julgranspynt från Florida

Annastinas garntomtar

Julgranspynt

Bilderna är nästan vackrare än verkligheten - och sådana kameror välkomnas i vårt hus!

GOD JUL!


Glöggträffar

I väntan på julsftonsreportage (jag hoppas och tror att det finns fina bilder i Julias kamera) berättar jag om det jag tycker är nästan trevligare än själva julafton - tiden innan då man träffas och dricker glögg.

Jag har träffat flera kompisar över glögg i olika omgångar. Den 22:e bjöd jag hem Aase, Åsa, Pernilla och Gunilla som alla var med på min 40-årsdag och inför detta träffats några gånger för att planera utmaningar och frågesport till mig. Åsa och Gunilla känner varandra mycket väl men de andra är mer perifera bekanta till varann. I höstas gick vi på restaurang ihop och jag tyckte att det var toppen att alla nappade på glöggträff dan före dan före dopparedan.

Bästa glöggen, enligt mig, är korad: Grythyttans skogsglögg!

Grythyttans skogsglögg

Och här ser ni några goda glöggtilltugg:

glöggtapas

Det är baconrullade dadlar (som kallas hoppande djävlar enligt Aase för man ska steka dem tills de hoppar i stekpannan - jag gör dem i ugnen), skinkrullar med stark senaps- och kesellakräm, cheddarrutor och kikärtsbollar. Jag tycker att glöggtilltugg ska vara lite salta och matiga för att väga upp den söta glöggen.

Trevligt hade vi, och klockan blev nästan midnatt innan uppbrott.

Fint besök

Så äntligen igår kom efterlängtade Nico (och hans föräldrar; min bror och svägerska) ända från Ecuador för att fira jul med oss. Jag och Far hämtade dem på Kastrup på lillejulaftons morgon.

Han var trött så jag ville inte plåga honom med fotografering, men något litet får ni här!

dricker välling

Vilar en stund

Idag var han med till Samling vid krubban i Hyllie Kyrka och var mycket piggare. Får se vad han gillar Tomten...

OBS - missa inte Mimmis kommentar på mitt förra inlägg!


Julkort

Årets kort

Jag skickar massor av julkort - det är inget större besvär, och jag tycker att det är roligt. Det brukar alltid vara foto på barnen. Jag vill egentligen helst ha dem i tomteluvor men de senaste åren har det varit sommarbilder. Det sista riktigt söta var när Malin var ett halvår i pepparkaksdräkt, Katarina i lucialinne och Julia som tomte tillsammans på köksgolvet (5 år sen alltså). Jag var så stolt över att ha ett eget litet luciatåg.

Jag tycker om att uppmärksamma t ex Malins dagisfröknar som ägnar sig åt henne varje dag hela året. En av Katarinas f.d. tränare som är en riktig eldsjäl, skickar jag också till, och till en familj som gett massor av kläder till Malin. Och så mina gamla vänner från året i USA som jag i flera fall bara har kontakt med på julkortsbasis. Jag hade egentligen kunnat tänka mig att skicka ännu fler, men skulle ibland kännas lite påfluget.

Jag får också många kort (just nu är det ca 30 och jag vet att det kommer en del eftersläntrare) - inte alls så många som jag skickar, och det är naturligtvis inget problem! Jag förstår att det inte ligger för alla att skicka kort med gammeldags post och att man har fullt upp med annat i december.

Jag är lika glad för vart och ett, men fotokort tenderar att hamna i ögonhöjd på dörren där jag fäster dem som min finaste juldekoration.

Men ett ur årets skörd får jag ändå framhäva... för jag blev verkligen glad över orden: "Karin, min sanna vän i Universum, som alltid verkar ha en tanke över för mig..." en sån strof kan uppväga många motgångar och negativa känslor.

Just det, korten till dem som bor allra närmast brukar jag och Peter lämna ut under en kvällspromenad innan jul... så gissa vad vi har kvar att uträtta i kväll...

Dan före dan

Jag är verkligen inte i fas för julen i år och det ligger nära till hands att skylla på vädret för att sista minuten-ärendena har blivit försenade. Dessutom har vi haft problem med bägge bilarna - en gick det inte sätta på vinterdäcken (fixat nu) på och den andra har en trasig drivknutsdamask, och bör helst inte köras alls i snömodden. Men båda har fått rulla, om än i begränsad omfattning. Cykling har faktiskt inte varit att tänka på.

Idag tummades de sedan länge planerade mandelmusslorna ut, och jag som gärna väljer att vända missräkningar till något positivt, tänker att nu blir de verkligen nybakade på julafton!

Mandelmusslor

Det med mandelmusslorna är det enda lilla julpyssel som min mor och jag vågar oss på tillsammans, men det är en riktigt trevlig tradition. Det är mor som gör degen och har formarna och när jag kommer har hon redan smält smöret och är beredd att laga kaffe. Min insats består mest av att trycka ut degen för det tycker hon inte själv att hon är bra på. I år lät vi Malin hjälpa till att smöra formarna och det var naturligtvis ingen fördel.

I kväll kommer ett litet gäng tjejer och dricker glögg och då tänkte jag avsluta med mandelmusslor, saffranskrans och kaffe. Men de flesta är till för efterrätt på julafton och då njuter vi moster Ingers vildhallonsylt till. Tro inte för ett ögonblick att jag inte beundrar era insatser, moster och kusiner, även om jag älskar att ironisera över er duktighet.

Jag har även köpt in alla julklappar, utom en som jag har överlåtit på Peter. Vi har ganska få klappar i år, och ett minimum av klappar till vuxna. Jag hade tänkte köpa in gåvobevis på välgörenhet, men det har inte hänt. Hoppas på efter jul.

Sen har jag gjort en del ärenden relaterade till lilla Nicos besök (min bror med familj på besök från Ecuador) - lånat ihop bilbarnstol, vinterkläder och tagit med vagn och annat till mina föräldrar, där de ska bo. Far och jag ska hämta dem på Kastrup i morgon förmiddag.

Jag tror nog att det kommer flera blogginlägg på jultemat de närmaste dagarna!

Mörkaste dagen men korta nätter

Vintersolståndet infaller nog i morgon så då ska det vara som allra mörkast. Men med all snön känns det ändå lite ljusare än annars.

orörd snö på altanen

Här i stan och om man inte har några särskilda tider att passa, känns det bara mysigt!

Vi tände fjärde ljuset redan igår, och det är ju ett sätt att njuta av mörkret - att tända många ljus.

fjärde advent

Vi hade trevliga familjen C på middag och jag känner att glöggmissbruket pågår för fullt. Jag rekommenderar Grythyttans skogsglögg med smak av lingon och blåbär. Jag märker inte så mycket av bären men glöggen är mycket god och inte för söt.

För tillfället känner jag tydligt att jag står med foten i två världar som förälder - dels småbarnsförälder med en morgonpigg papegoja i släptåg, dels som tonårsförälder med en unge med helt annan dygnsrytm. Den senare var på bio igår och såg Avatar - bion slutade efter midnatt (vem kunde tro att den var så lång?) och vi var överens om att hon skulle skicka ett sms när hon satt på bussen. Kl 00.15 väcktes jag av sms:et "Jag såg precis bussen gå och nästa kommer om en halvtimme - är det säkert att ni inte kan hämta?" Ja, det var säkert eftersom vi hinkat både glögg och vin, men jag tyckte inte att det kändes bra att hon skulle vänta på Gustav Adolfs torg ensam på natten (kompisen tog en annan buss som kom om 5 minuter). Så jag sa åt henne att ta en taxi (ej svarttaxi) så skulle jag möta hemma med pengar... så jag stod och stirrade på snön en kvart och blev sen 128 kr fattigare. Men kunde gå och lägga mig lugn efter det. Jag litar ju inte helt på taxichaffisar heller...

Och den tredje älsklingen, hon tränar normalt med start kl 8 på söndagar - idag var det sovmorgon då träningen började först vid 9. Men vid 8 var alla utom Julia uppe. Dagen är på gång och ska nog innehålla granklädning och mandelmusselbak innan det blir kväll och vila igen.

Darling Jim

Darling Jim

Det är lite dåligt med tid att läsa såhär i adventstider, men Darling Jim kunde jag inte släppa i första taget!

Det var en annorlunda historia om en riktig charmör med ett ont sinne, tre systrar som kommer i hans väg, och flickornas galna moster. Gåtan löses av en brevbärare som råkar komma över eb av flickornas dagböcker och forskar vidare. Jag kan inte berätta så mycket utan att förstöra nöjet för er andra - kan bara rekommendera!

För tidigt för julklappar

Idag skjutsade jag Julia till skolan igen (börjar visst bli en ovana) men det var nationella prov i matte, med start en timme tidigare än vanligt (8.15), och kallt och mörkt ute. Så, visst, jag curlar så gärna.

När jag kommit bra in i jobbet vid 9 ringer det från dagis - aldrig bra när det numret står i displayen. "Vi har märkt att det inte kommit någon julklapp till Malin och Tomten kommer klockan 10." Typiskt! Jag var helt säker på att jag skrivit in det som en action för i morgon (skulle alltså handla idag). Det går till så att man handlar något till sitt eget barn för ca 50 kr.

Så, vilka affärer är öppna innan 10? Och jag som har fullt upp på jobbet och ändå ska avvika för ett tandläkarbesök något senare. Jag ringer då Livlinan - min Mor - som inte riktigt stigit upp men som alltid är villig att uppoffra sig. Hon har tidigare gett Malin en känguru med unge som man fick mot en premiecheck på Malmborgs. Malin ville gärna ha de andra djuren i serien och Mor hade påpassligt en premiecheck kvar. Hon körde till 2 olika Malmborgs för hon hade för sig att Malin helst ville ha apan med unge som var slut på båda. Till sist blev det en krokodil med unge som hon lämnade i snyggt paket på dagis innan 10. Vilken tur att jag har så snälla föräldrar!

Malin blev mycket nöjd och tyckte att hon fick den finaste presenten av alla; tätt följd av Lisas glittrande trollspö.

När jag sen hämtade Malin visade det sig att de just hade ändrat dag från onsdag till tisdag. Det hade stått en lapp på dagis ett tag, men jag hade skrivit in efter höstens första föräldramöte när viktiga datum delades ut. Så, något mindre dåligt samvete. Jag har nu även inhandlat min första julklapp för i år. Kan inte nämnas förstås för man vet aldrig vem som läser...

Fikon med flirt

I torsdags hade Peter bjudit hem sin avdelning på middag (då deras julfest blev inställd i besparingstider) och det var jättetrevligt - på avdelningen finns förutom Peter 8 damer, varav 7 kom. Alltså, flera är i min egen åler, någon lite mera tant. Men det är inte om dem som flirten handlar.

De hade med sig en flaska Moët Chandon + en välmatad ostkorg. I korgen fanns bland annat en superb fikonmarmelad.

Marmelad

Eftersom jag är ganska intresserad av tillsatser, läste jag noga på burken. Såhär står det:

Ingredienser: Frukt, rörsocker, socker, fruktpektin, citronjuice. Konsumentkontakt: Anne på Möllans, nyskild och nästan ledig. Inga konserveringsmedel. Inga färgämnen. Förvaras svalt efter öppnande.

Vad tror ni? Får hon napp??

Och så sista på Lucia för i år: Det gick naturligtvis jättebra för Julia med Luciaarrangemanget. De var ca 15 som ställde upp (4 killar, vara 2 sjöng) och en hjälpsam tjej i trean satt längst fram och mimade till dem när det var dags att börja på nästa sång.

Mina kära lucior

Detta är mina klenoder, några få ärvda; de flesta köpta på tradera. I fjol glömde jag dem dock på bordet allihop och de blev brända upptil. Men de är fina ändå!

Luciakonsert på Malmö Stadsteater - nya bilder

Jag vet att det heter Malmö Opera och Musikteater numera men för mig är det Stadsteatern!

Nu har jag fått tag i proffsiga bilder och lägger upp en på hela gruppen - tja - en hel de tärnor är ändå avskurna men det är ett snyggt foto:

Fullt på scenen

Jag har varit där mest hela dagen för jag var funktionär vi musikklassernas årliga jul- och luciakonsert. Det var repetition 10.50-14.30 och sen återsamling 16.15 för konsert 17. Det var nästan 200 barn och ungdomar från fyran till nian och det var verkligen välregisserat.

Förmiddagen gick mest åt till att öva in och utgångar - för att det inte ska bli för långt för de yngsta kan de inte stå upp på scenen en hel timme, och dessutom är det väldigt effektfullt när de sjunger i olika grupper ibland, och alla tillsammans ibland. Det var blandat med klassiska luciasånger, carols, John Lennons Happy X-mas - allt mycket vackert. I sista minuten öpnnade de upp hela salongen för biljettköp - från början var den reducerad till lilla salongen för man trodde inte att det skulle bli fullsatt. Jag hörde att det blev närmre 1000 betalande. Toppen! I halvtid bytte de om till finkläder och luciatåget övergick i julkonsert. Det var också flera instrumentella inslag, med flöjt, fioler, klarinett och gitarr.

När vi kom tillbaka till teatern för själva föreställningen var elden tänd utanför - det är så fint!

Utanför Stadsteatern

Som ni nu vet så älskar jag ju allt med Lucia - ni kan tänka er vad jag njöt i havet av vitklädda och nervösa ungar...

Stjärngossar och tärnor i massor

Här ser ni Katarina som justerar sin krans:

Förberedelser

Och jag, jag stod i en av "slussarna" och skulle inte synas, skulle vakta på de levande ljusen och på om någon svimmade. Men det här året inträffade inga missöden, skönt nog. Efteråt var det nån av tjejerna i nian som grät; missnöjd med ett solo gissar jag. Inget som vi märkte.

Här syns Katarina bakom hårgardin, nästan längst upp till vänster. Det var då efter ombytet, som ni förstår!

i finkläder

När vi kom ut singlade snöflingor ner - vilken stämningshöjare!

Så, i morgon måndag... gissar att jag känner mig lite sliten då. Och ska köra hemifrån extra tidigt för Julia har tagit på sig att arrangera Bladins luciatåg som går av stapeln 7.30 och jag ska skjutsa henne dit. Tror inte att Julia gått i tåg sen dagis. Ett år var hon stjärngosse för det tyckte hon var finast. Hon kan inte texterna nåt vidare, men hoppas att andra kan! Men jag beundrar henne för att hon utan att tveka tar på sig uppdraget fast hon inte är så rutinerad.


Julavslutning i ishallen

Idag var det traditionell avslutning i ishallen - det är en rolig mix med allt från 3-åringar som verkligen är som Bambi på is, till åkare på svensk elitnivå. Mest flickor, förstås! Jag tror att det var ca 20 nummer, och till sist tjusigt Luciatåg i nedsläckt ishall. Det avslutas med att Tomten kommer in på spark med gottpåsar till alla barnen. Vi har varit med några år nu, men det brukar vara en trevlig tillställning med lite glögg och lussekatter i pausen. Det är sämsta fotoförutsättningar i ishallen... men jag lägger upp några bilder ändå.

Det är väldigt coolt när luciatåget kommer in - det ser ut som att de svävar - de tar ju inga steg utan gör "åttor" eller bubblor med skridskorna, och glider fram på det viset. (ja, inte småttingarna då...)

Luciatåg i ishallen

Gruppen Stora stjärnor gjorde ett fartfyllt nummer och avslutade med spagat på isen:

Stora stjärnor

Katarinas grupp hade lånat hattar i kostymförrådet. De kastade av sig dem sist i numret.

Katarina i turkost

Numret gick bra och de åkte fint! Efteråt tog Kata på sig flecce igen - ser så kallt ut med bara armar på isen!

Varm och glad


Lussefirandet har börjat

Jag älskar Lucia! Luciatågen, sångerna, lussekatter, stjärngossar, psalmer, tända ljus, hela köret helt enkelt.

Och jag känner på mig att jag ska få mitt lystmäte den här helgen!

Det började i eftermiddags med Malins sista Luciatåg på dagis - tanken svindlar. Men när jag såg henne och de andra stortjejerna bland småttingarna som tultade runt i sina söta tomtepyjamasar och pepparkaksdräkter, kändes det ändå rätt att hon ska vidare till F-klassen till hösten.

Samla upp barnen

Det var lite pyssel för fröknarna att få dem på ett snyggt led, men sen satte sig fröknarna ner, och barnen tog över föreställningen.

Lucia i Hyllie Kyrka

Malin var lika söt i sin tomteklänning som i fjol. Sjunga kunde hon också, förstås!

Sen fick vi vuxna sjunga med i några psalmer (vi var rätt hesa och hostiga, flera av oss men klämde i bäst vi kunde). Under tiden delade prästen ut herdar, lamm, Josef & Maria, kameler mm till barnen. Sen var det meningen att hon skulle kalla fram några av stallets "invånare" i taget men när Josef och Maria var på plats blev det anarki, och barnen trängdes om att ställa ut sina figurer. Vissa ville inte alls skiljas från sina heller. Och när prästen ställt dem snyggt på plats stod det en liten knatte bakom ryggen på henne och lyfte ur dem igen. Publiken såg det, men inte hon - ganska komiskt!

Efteråt bjöds det på fika och sen fick fröknarna en blomma och en kokbok i julklapp.

Blomma, ja, nästan lika mycket som jag älskar Lucia, tycker jag om amaryllisar. Kolla in denna skönhet!

Tjusig!

I morgon väntar ytterligare Luciafirande, och på söndag. Jag njuter i fulla drag, och rapporter kommer!

Sötaste adventsljusstaken

Jag fortsätter nu på samma tema. Tyvärr kommer inte Malins "stake" riktigt till sin rätt här på fotot, men det är 4 filtklädda tändsticksaskar och så skjuter man upp en ask med ett ljus + låga av papper varje adventssöndag.

Malin med sin söta stake 

Malin själv kan inte se en kamera utan att själv klämma sig med på bild. Den här är bara dryga timmen gammal - redo för sängen. Söta Muminpyjamasen kommer från Lindex. Och så är det ju ljusen från vår ordinare ljusstake som också syns. Vilken komposition - not.

I midnattens stillhet

Denise Mina

Ett otäckt och absurdt rån är upptakten i denna historia. Boken har flera parallella spår och tappar man koncentrationen bara en liten stund får man gå tillbaka och läsa om. Men det är helt klart värt besväret! Jag vill gärna diskutera slutet men inte här - vill inte förstöra för er som har läsupplevelsen framför er.

Språket håller mycket hög klass; liksom personporträtten och den var otroligt spännande - en fullträff helt enkelt!

Det var första boken jag läste av Denise Mina men det kommer garanterat att bli fler. På omslagets insida såg jag att det fanns flera att välja på.


Värsta elljusstaken

I vårt vardagsrum har vi ganska stora fönster, och under många år hade vi en traditionell men ett nummer större stake som jag ärvt av min Mormor. Men för 2 år sen gick det elektriska sönder och man får kanske acceptera det efter 50 år i trogen tjänst. Faktiskt hade det röda träet blivit lite blekt också. Förra året hade vi en stake över, för Malin ville tvunget ha en ljusboll i sitt fönster som syrrorna, men hennes lilla stake såg patetisk ut i det stora fönstret. Så jag hade tänkt skaffa något nytt, lite större. När jag i torsdags stressade igenom Limhamn och avverkade videobutiken (lämna tillbaka filmer, bl a Brüno som inte förtjänar en recension), guldsmedsaffären (örhängen till Julia som fyllde år på fredagen), systembolaget (glögg!), posten (skicka Tradera-vinster) och spelbutiken (hade bingolotter att lösa in vinster på) - klarade av alla 5 på en timme med Malin i släptåg, såg jag då en fantastiskt stor och snygg stake i te- och presentbutiken. Gick in och frågade - priset avskräckte - 975 kr - men har inte kunnat glömma den.

Så igår, funderade jag över lyckade traderaförsäljningar och indragna julklappar till vuxna på plussidan, och indragen bonuslön på minussidan, och kom fram till att det kunde bli en stake i alla fall. Lockade med Peter som sa OK och fick bära schabraket till bilen. Det var den sista i butiken och någon annan hade varit och frågat på den strax innan.

Peter har fått mycket vatten på sin kvarn, för han brukar gärna utmåla mig som slösaktig och att jag vill ha det största av allt. Visst är den maffig?

Stora elljusstaken

Lilla Falköga, Malin, såg samma stake i SDS när jag snabbt bläddrade förbi annonserna, i någon möbelbutik i Skåne 100 kr billigare. Där kunde man utöver svart, som jag tog, välja på oljad ek eller vit. Nåja, jag är nöjd och glad i alla fall.

Full rulle

Som alla år, precis den här tiden, tar jag mig vatten över huvudet (eller, vad skulle jag välja bort, egentligen? Julias 16-årsdag? LC:s julavslutning? Gå till jobbet? Julfester, uppvisningar, Luciatåg??) och idag fick jag betala priset. Trots att jag kom i säng efter midnatt igår, vaknade jag FEM i morse - kan bero på sparkande unge i dubbelsängen. Men jag hann duscha, klä på mig och sminka mig innan vi sjöng för Julia. Precis efter lunchen hade vi avdelningsmöte och först visade chefen siffror (hur det går på olika marknader jämfört med budget och jämfört med förra året) med datorn kopplad till TV:n och texten var myrliten. Sen drog överchefen T roadmap (vad vi ska göra de kommande 3 åren), tala om sömnpiller... ja just det, jag slöt ögonen en mirkosekund där jag satt skönt inklämd mellan kollegorna i soffan, men var helt groggy när T frågade mig om det var svårt att hålla sig vaken... och inte kom jag med något spirituellt svar heller utan stammade fram något om att ventilationen nog var avstängd.

Nåja, nästa punkt var lite mer intressant och jag piggnade till - vem hade lagt in om julsemester som chefen uppmanat? Han tog fram gruppkalendern och jag skulle säga att det var ca 1/3 (däribland jag förstås). Jag frågade då att det som redan fanns i kalendern, kunde man se det som godkänt? Svaret blev Ja och jag insåg då att det bara är 10 arbetsdagar kvar innan ledighet. Dock 10 fullspäckade dagar!

Nu är Julia i Abbekås med ett gäng av sina nya klasskompisar (fick ett sms - "Hur gör man guacamole?" så det verkar var texmex), Malin är lagd och Peter snarkar, fullt påklädd ovanpå sängen. Kata har en kompis på övernattning och de sjunger med i Idol för fulla halsar.

Det lutar mot att jag ska krypa ner mycket snart också... så skön helg önskar jag er!

ps Ingrid, naturligtvis hade jag assisterat barnen med glasyren... På söndag är det nästa pepparkaksbak för då har Julia bjudit hit ett gäng kompisar på den aktiviteten... frågan är bara när alla ska ätas upp? ds

RSS 2.0