Nyårsafton i Västra Hamnen

Vi vaknade till -6 grader på termometern (kl 07) och när det blev ljust kom även solen - gnistrande och vackert. Peter passade på att ta ut Malin på en cykeltur och sen tänkte vi ta en promenad i Västra Hamnen. Nu hann solen försvinna men Julia och Katarina erbjöd sig att passa Malin så Peter och jag stack dit på egen hand.

Scaniabadet nyårsafton, inte så inbjudande

Man kan knappast tro att detta är vår favoritbadplats (efter Falsterbo då!) på sommaren!

Det var ganska mycket folk ute och rörde på sig och man har pinsamt god insyn i lägenheterna utmed promenadstråken...

Dadelkaka med kolasås från Middagsfrid

Underbara Middagsfrid bjuder på Nyårsmeny trots att de inte levererar matkassar i jul- och nyårsveckan. Jag har fått klartecken att det är OK att publicera receptet - och att man får publicera recept från vad som helst, men inte hela receptsamlingar. Dadelkakan smakar inte värst mycket dadel utan mer som en god saftig fruktkaka och kolasåsen är pricken över i!

Dadelkaka med kolasås (efterrätt för 8 personer)

  1. Sätt ugnen på 175ºC. Pensla en form, 20 cm i fyrkant eller en rund ca 24 cm i diameter, med ½ msk olja. Bröa formen med 2-3 msk ströbröd.
  2. Kärna ur och hacka dadlar så att du får 200 g dadlar (färska eller torkade). Blanda dessa med 2 ½ dl vatten i en liten kastrull, låt koka upp och ta kastrullen från värmen. Rör ner 1 tsk bikarbonat och låt svalna till rumstemperatur.
  3. Vispa 2 ägg lätt med gaffel i en liten bunke. Vispa med elvisp 100 g smör och 1¾ dl strösocker eller fruktsocker till en ljus och krämig smet i en stor bunke. Tillsätt äggen lite i taget i den stora bunken, vispa ordentligt efter varje omgång. Tillsätt 1 tsk vaniljsocker och vispa tills allt blandats.
  4. Blanda 3¾ dl vetemjöl med 1½ tsk bakpulver och vänd ner mjölblandningen med metallsked i den stora bunken tillsammans med dadlar i sitt spad. Rör tills ingredienserna precis har blandats, arbeta inte smeten för länge.
  5. Häll smeten i den smorda formen och grädda 50 min.
  6. Kolasås: Blanda 2 ½ dl farinsocker, 1¼ dl vispgrädde och 100 g smör i en liten kastrull och rör tills smöret smälter och sockret löses upp. Koka upp, sänk värmen och låt sjuda i 2 min.
  7. Vispa grädde, 2 ½ dl.
  8. Servera kakan med varm kolasås och lättvispad grädde!

Sova i egen säng

Peter och jag har varit lite slappa med att skapa fasta rutiner för vår lilla sladdis Malin (4½ år). Det känns som ett skämt att jämföra med Julia som åt och sov som en klocka redan från början. Men både Katarina och Malin har varit mer oroliga själar med stort kontakt- och kelbehov.


Det där med att sova i egen säng har Malin aldrig förstått tjusningen med, men om det är jag som lägger henne, hamnar hon ofta i sin egen säng under några timmar i alla fall. Ibland sover hon också hela natten på rätt ställe. Peter gillar bäst att lägga sig med henne i vår säng, vilket medför att han vanligtvis själv också somnar. Då försvinner chans till lite vuxentid/ostörd konversation, för när Peter vaknar vill jag lägga mig, och sen sitter han uppe några timmar framför TV:n eller datorn.


På sistone har jag resonerat med Malin att jag sover bättre utan henne och vill gärna vakna utan ont i ryggen som det blir med en alltför närgången sängkamrat. Hon förstår och vill gärna vara till lags. Så numera lägger jag henne i sin säng, läser en saga, sitter kvar ca 5 minuter innan jag går in till sovrummet och läser lite eller sitter vid datorn - inom hörhåll för Malin som är ängslig. Jag brukar titta till henne efter 10-15 minuter och då sover hon nästan alltid. Sen händer det att hon vaknar till när vi går och lägger oss eller på småtimmarna och då får hon komma till vår säng. Så oftast vaknar hon i dubbelsängen hos oss.


Igår vaknade hon dock tidigt och grät, redan vid 22, då jag höll på att hjälpa Katarina med sin nya mobiltelefon. Peter gick ner och tog henne i famnen en stund framför datorn och hon sov där när jag kom ner någon halvtimme senare. Jag borstade tänderna  etc och gick och la mig, och Peter bar in Malin till sin säng. Hon lät sig inte luras utan började genast klaga och ville till Mamma. Så Peter bar in henne till mig.


Malin kryper ihop i min armhåla och någonstans mitt emellan sömn och vakenhet ler hon det mest underbara, nästan saliga leende. All frustration över hennes oavbrutna tjatter eller gnäll under dagen är som bortblåst. Anblicken av hennes leende når rakt in i mitt hjärta och jag reflekterar: Kanske är det fel att tvinga Malin till ensamsömn? Kanske är det också bra för mig att känna den kärleken och närheten?


Iakttagelse: Även Katarina, 11 år, blir otroligt tacksam de gånger hon får sova i vår säng ( t ex när en av oss vuxna är bortresta)

Louisiana

Idag skulle jag ta med barnen på något roligt och kulturellt. Julia gillar konstmuséer och Katarina gillar att teckna Manga, så jag blev glad när jag såg att Louisiana visar Manga.

Louisiana visar Manga

Det var också Per Kirkeby och en fotoutställning.

Jag själv uppskattar Louisiana jättemycket; helst sommartid när man kan njuta av parken.

Nu var det sådär lagom idylliskt i morse innan vi skulle iväg och vi bråkade bl a om det var OK att ta med DS (Kata tyckte att en timmes tågresa skulle vara outhärdligt och jag ville att vi skulle umgås). Mor var pigg på att hänga med och det var trevligt även om Malin hindrar alla försök till konversation mellan vuxna. Julia och Katarina är något ovana att stiga upp "tidigt" - 8.30.

Jag var väldigt nöjd med prisbilden för utflykten: Familjebiljett Svågertorp-Humlebæk kostade 380 kr ToR med förköpskortet för oss alla fem, och endast jag och Mor behövde betala inträde (90 DKK var). Lunchen var dock inte riktigt prisvärd... men det var trevlig miljö. Både Far och Mor sponsrade ändå. Far skjutsade oss dessutom fram och tillbaka till Svågertorp - fullservice!

Här kommer lite bilder - kamerabatteriet var nästan slut så jag var sparsam...

Här kom vakten och hutade åt mig för man fick inte fotografera utställningen (inte oväntat).

Julia kollar in Manga

Barnen poserar med en något mager figur av Giacometti. Rummet är underbart i sommartid, liksom hela muséet.
Louisiana, Giacometti

Roligast (förutom tågresan) hade Malin i Børnehuset, där man fick skapa med lera:
Malin och Katarina skapar Mangaliknande figurer på Louisiana

Innan vi orkade promenera tillbaka till tåget behövde vi alla sitta ner och fylla på med lite smörgås, dricka och choklad:
Liten energipåfyllning innan promenad till tåget

Summering: En trevlig och annorlunda dag - något att minnas ändå från julledigheten!

Nyårsförberedelser

Nu är det snart nyårsafton! Som genom ett under blev vi bjudna till de trevligaste av vänner lite i sista minuten. Tur att vi inte är ensamma om att vara slöa.

Förberedelse 1: Starta min egen blogg! Som Ingrid mycket riktigt påpekade överdriver jag lite det där med tjuvstart av bloggen... det känns ju så nytt och roligt och det var längesen jag skrev något, bara för skojs skull, för mitt eget nöjes skull. (Ja, resedagboken i somras var för all del rolig att skriva men så jobbigt med alla dåliga internetuppkopplingar och att behöva be omgivningen om ursäkt när jag skulle uppdatera)

Förberedelse 2: Provlaga en efterrätt som vi ska ha med oss! Det blir en dadelkaka med kolasås och grädde som underbara Middagsfrid har bjudit på recept till. Alla ni som bor inom upptagningsområdet för Middagsfrid men inte testat har något att se fram emot. Extra trevligt nu i jul/nyår när de inte levererar, att ändå skicka recept. Kanske kommer receptet på dadelkakan senare.

Förberedelse 3: Lackat naglarna med stärkande lack (ofärgat). Haha! Ni som känner mig förstår att detta är också lite överdrivet och olikt mig. Nu är det så att jag har en tjusig klänning som jag köpte för att ha på jobbets julfest, men inte fick använda då festen ställdes in av olyckliga omständigheter, och jag vill matcha med ett snyggt nagellack och lite glitter! Ska se om inte någon kamera kan föreviga denna uppenbarelse i övermorgon.

Det jag borde gjort: Boka taxi till hemresan. Aj, aj, dumt att vara sent ute. Så trist att köra just den kvällen. Nåja, växeln håller väl öppet... ska prova direkt.

Full fart framåt!

Ahh, nu är de lata dagarna slut, eller? Idag har det nästan varit lite stressigt, men hör vad jag hunnit med på bara några få timmar:

7.30 - steg motvilligt upp, eller, var egentligen ganska utsövd så det var OK. Peter skulle till jobbet så Malin kände väl på sig att det var dags att vakna trots att han smög upp. Jag åt frukost och läste tidningen i lugn och ro. Extra roligt att en gammal klasskompis Carina var intervjuad. Hon hade i likhet med några andra varit med i SDS tema Inpå Livet, i samband med att hon fyllde 40 i höstas och nu följdes det upp.

8.45 - väckte Julia och Katarina. Detta var nog en chock för dem båda som haft slöa dagar och långa sovmorgnar. Jag hade curlat lite och dukat fram frukost till dem.

9.50 - bilen avgick som bestämt mot Limhamns ishall där Kata skulle träna. Under tiden skaffade vi foton till Julia som skulle få ett eget betalkort + id-kort på banken. Julia var ganska missnöjd med sin frisyr men accepterade bilderna till slut. Sen gick vi till banken och där var det såklart kö. Till slut blev det vår tur (Malin hölls i schack med en banan + karameller från fotografen) coh vi hade nästan lyckats få med allt som behövdes för att öpppna kontot, ansöka om kort + få id-kort. Den svaga länken var barnafadern, vars personliga närvaro saknades, samt ett personbevis. Jag hade ju glömt att pass inte gäller för att styrka identiteten. Visst är det konstigt?

10.40 - in på fiket, Lieto, barnen fick dricka + chokladboll; jag en dubbel espresso.

10.55 - snabbt in och ut på skoaffären - Julia som går i tunna tygskor trots flera minusgrader fick ett par fina kängor med goretexfoder på rea, jag, med breda vader fann ett par snygga stövlar som gick att knäppa ända upp, inte på rea. (Lite nedvärderande var stövlarna märkta XXL just för att de passade breda vader. Jag som nyligen sluppit XXL i kläder hade hellre sett att de hette DeLuxe eller så). Malin klängde på gungelefanten som funnits i skoaffären sen jag själv var liten och red på den. En annan unge gallskrek hela tiden. Vi tror att hon hade tjutit även om hon fått elefanten. Malin övertog den efter gaphalsens bror.

11.15 - åter på ishallen och hämtade Katarina, nöjd att ha åkt, efter en hel vecka utan isträning.

11.30 - hemma igen - några samtal, några mejl, hämta posten - flera julkort, bl a från Mats & Maw, lunch, hänga tvätt, stryka pärlplattor.

13.00 - till pappershandel för att köpa kort och kuvert till några inbjudningar som jag snart ska förfärdiga. Lyckades pruta! Mycket nöjd! Fick 20% rabatt. Lärdom: Skadar aldrig att fråga!

13.50: Skrivit i bloggen. Lotta med Isabel och kanske Sofia väntas på fika om 10 minuter. Duka, kanske?

En egen unge är hos kompis (Katarina) - i gengäld har Julia två andra här och en tredje väntas, och så Lottas två. Roligt med huset fullt av barn!

Oväntat möte med själsfrände

Idag sken solen från en klar himmel, det var vindstilla och ett par minusgrader. Malin var hos sin kompis Ludvig några timmar. Perfekta förutsättningar för promenad alltså! Jag flirtade med min bästa promenadkompis Åsa men hon hade haft en något lugnare morgon än jag, och inte redo att snöra på sig skorna än.

Tja, mitt eget sällskap är ju inte det sämsta ändå, tänkte jag och promenerade raskt mot Limhamn. Det var njutning i fulla drag, solen, doften från öppna spisar, fågelkvitter, lagom höjd puls. Jag uträttade ett par ärenden, bl a inlösa bingolottsvinster och ladda busskortet inför resa över Sundet som planeras till tisdag.

Det fina fiket Lieto hade öppet och jag fick en dubbel espresso att ta med mig och tänkte fönstershoppa en kort stund innan promenad tillbaka. Döm om min förvåning när en av mina käraste vänner, som jag har sporadisk men väldigt hjärtlig kontakt med, stod och kikade in i ett annat fönster!

Den tjusiga och nygifta Anna syns annars mest i Hansacompagniet (där vi en gång jobbat ihop i skoaffären) eller ännu heller på fina shoppingstråk i London, Bryssell eller Paris. Som ni hör finns det en del vi inte har gemensamt... Nu hade hon och maken (sedan 4 veckor tillbaka! De har varit ett par i 14 år) visst lockats till rea på Eriks. De hade dock missat att butiken öppnade 12, och inte 11. Nu blev det till att slå ihjäl en stund på Limhamns kakbod, och gentlemannen Mats bjöd mig på kaffe.

Att träffa Anna var verkligen efterlängtat! Inte många kan få mig att skratta som hon och hon kan också sätta fingret exakt på vad jag menar med det jag säger, och kanske ännu viktigare, vad jag menar med det jag inte säger. Anna har en fantastisk intuition och var t ex först av alla att lista ut att jag väntade Katarina (detta daterar också vår vänskap...).

Reflektion: Se till att boka in att träffa dem som verkligen betyder något! Anna är en av dem som står överst på listan.

Bloggbesökare!

Vad roligt med besökare och kommentarer! Ni tre som hunnit kommentera i skrivande stund har intresset för Iittala gemensamt med mig!

Lotta, ja visst är stortjejerna stora! Gäller dock för Isabel och Malin också! Snart får de träffas, ju :-)

Tina, du var snabb med att besöka och kommentera - roligt! Jag trodde att du hade de vita Taika-muggarna? Jag har nu 2 blåa och 2 röda i stora storleken.

Jag är ju fullständigt slav under din blogg, Ingrid,  som ju får nya inlägg nästan varje dag från utlandet (Danmark, då). Du ska väl fortsätta blogga när du kommer hem? Jag tycker att jag lärt känna dig och familjen så mycket bättre sen du började blogga. Lustigt att du säger att du kanske valt ett annat bloggverktyg om du startat bloggen nu... jag  valde just blogg.se för att jag tycker att din funkar så bra :-) Skulle kanske konsulterat dig först. Du vet väl att det finns en utmärkt Iittala-butik intill Buttericks i Malmö (Skomakaregatan)? Vad är det för vas du ska få? Och JA - Playmobil roar alla!!!

Malin hos Ludvig

Idag har Malin äntligen fått åka till sin bästis Ludvig i Tygelsjö. Innan gick de på samma dagis men nu har Ludvigs familj flyttat.

Ett gammalt foto visar hur bra de trivs ihop:
Bästisar!

De är egentligen ganska olika varandra till sättet men kärleken tycks besvarad - båda två frågar efter varandra i första hand när de är leksugna.

Ludvig blir lätt åksjuk, så därför träffas de nästan alltid hos honom. Bekvämt för oss, men ibland tycker jag synd om Madde och Kristian, Ludvigs föräldrar, som alltid får passa, bjuda på lunch och städa utan "återbetalning".

Bingolotter

Katarina får 3 bingolotter i veckan för att sälja till förmån för konståkningsklubben. I själva verket går det till så att vi betalar 120-150 kr/vecka till klubben för lotterna, vilket är samma som hon ska sälja dem för.

Nu tycker Katarina att det är ett himla trist jobb och det är inte helt enkelt att få sålt dem heller. Ett tag stod hon på Mobilia men där jagar väktarna bort försäljare, och ibland blev hon tråkad av stammisar vid Systembolaget. Nu har vi kommit på att Limhamn fungerar bättre men då konkurrerar hon med Conny Holst som säljer lotter för Limhamns Schackklubb, och familjen har en personlig relation till Conny. Han verkar dock inte ha något emot att hon dyker upp - ställer hon sig vid Malmborgs, flyttar han snällt till Willys. 

För att överhuvudtaget få henne till att sälja lotterna får hon behålla hälften av summan själv, plus ev. dricks. Men 60 kr för en timmes huttrande tycker Katarina oftast inte att det är värt.

Summering: Oftast blir inte lotterna sålda och vi tittar aldrig på TV-programmet Bingolotto. Man kan då i stället rätta dem på Internet och det gör jag eller Peter då och då. Idag har jag rättat 16 lotter (för jag fick en av Far i julklapp också) och 2 adventskalendrar. Det enda roliga med så många lotter är att det brukar bli någon vinst; så även idag:

2 lotter gav 100 kr var, och en lott gav en ny Bingolott. Hurra?

Kommentar: Vi har protesterat till klubben beträffande bingolotterna men det finns ett finurligt system som innebär att klubbar som säljer ett visst antal lotter tar del av något slags utdelning från Bingoalliansen. Vi vet inte hur det fungerar; bara att man inte kan köpa sig fri. Vi ser det som en trist förhöjd träningsavgift.

Lata lediga dagar

Vi gör visst inte så många knop de här dagarna, och kanske är det just så lediga dagar ska fördrivas. Jag hade tänkt titta in på jobbet någon dag - det känns ganska avlägset nu.

Igår var det ganska kallt, soligt och stilla - vi hoppas att Öresundsdammarna ska frysa så att man kan åka skridskor där.

Peter tog några bilder på frostiga trädgården.

Flera minusgrader på Annandagen

Igår var jag trots lättjan så trött på kvällen och gick och la mig 21.30. Sov ända till 9.

Till Bokskogen

En blek sol sken i morse och alla behövde lite frisk luft. Katarina åt sin frukost ungefär samtidigt som Malin åt sin lunch och så gav vi oss iväg strax efter 11. Då hade solen gått i moln, men lagom tills vi kom fram bröt den igenom molnen igen.

Julia glömde att ta med sin egen kamera så hon fick ta bilder med min.
Torup, Bokskogen, tunn tunn is

En väldigt tunn is låg på vattnet.

Först lekte barnen och Peter på hinderbanan. Malin klänger på rep...
Malin klänger gärna, på hinderbana, eller på mig

...medan Peter håller emot så att repen hålls sträckta.
Peter är motvikt till Malin

Julia och Katarina klättrade omkring - härligt att se att de fortfarande är lekfulla!
Skönt att röra på sig efter julaftonslättja

Det är inte utan att man är ovan vid solen!
Katarina trivs med att bli fotograferad

Ute i friska luften; ett undantagstillstånd

Julafton - jag är inte bara mamma - jag är också montör

Malin fick en Playmobil-kyrka i julklapp. Nu har alla våra barn gillat att leka med Playmobil, men jag tror ändå att det är jag och Peter som blir gladast av att få handla. Allt är så välgjort och gediget. Miljöerna är förstås präktiga idyller (men vi såg ett set med vad vi trodde var en narkotikaförsäljare i en park med poliser i hälarna - kanske missförstod vi?)

Att pyssla med figurerna tycker jag är sådär roligt, men jag älskar att bygga ihop. Nu underskattade jag visserligen monteringstiden på kyrkan...

Här kommer bilder:
Utsidan av kyrkan. Vackra semitransparenta fönster.

Inuti kyrkan pågår ett bröllop

I kyrktornet kan man välja på att låta kyrkklockorna ringa eller Mendelsohns bröllopsmarsch. Båda låter autentiska.

På julafton lekte Malin mest med att brudgummen och prästen fick åka omkring på släpet till brudens krona.

Julafton - julstämning för mig

Vi hade en riktigt trevlig julafton. Tomten kom på besök på eftermiddagen och delade ut ett par klappar till barnen. Malin har nu i efterhand beklagat sig över att inte jag fick någon present "fast du har varit ganska snäll". Jag sa att Tomten nog mest inriktar sig på barnen och att jag fick många fina klappar av andra människor.

Halv fem kom svärföräldrar, svåger och föräldrar. Alla är mycket flexibla och insisterar inte på särskilda maträtter eller  något annat. I år hade vi hämtat festlig matVår tids mat - det var ett bra koncept! Alla var nöjda trots att de traditionella inslagen var få:


Griljerad tuppbröst från Alestad 

Örtmarinerad rostbiff med gosaker 

Sotad semirökt lax 

Saffranmarinerad rissallad med grönsaker 

Stjärnanisinlagd strömming 

Husets grönkålsallad med äpple
Rostade rödbetor med ädelost 
Senaps- och honungsyougurt  

Husets julkavring

Knäckebröd från Solmarkagårdsbageri

Mor hade dock tagit med några goda sillar som vi serverade som förrätt tillsammans med snaps och snapsvisor.

Jag gladde mig åt att få duka snyggt med min förskottsjulklapp från Mor och Far - röda Taika tallrikar från Iittala. Så här fint blev det:
Mina nya julklappstallrikar; Taika från Iittala, som Mor och Far hade gett mig (i förväg)

Jag har också ett litet antal andra saker som betyder mycket för mig att ta fram till julen, t ex söta korsstygnsbroderier som jag gjort ganska många av och gett bort. När Katarina föddes behöll jag det dock själv, för att det var så speciellt att det var Kometens år som hon föddes i (Hale Bopp, tror jag). I år gjorde jag minsann 1993 års broderi (Julias födelseår) och så fick jag ett, med Lucia, av Mor, som hon gjort på 70-talet.
Kometen är från Katarinas födelseår 1997, Torget från 1993 (Julias födelseår), Lucia har Mor sytt på 70-talet men jag fick den i år

Jag har några danska ljusstakar som jag är väldigt fäst vid - jag har köpt dem på loppis och betalade 25 kr för alla tre. Dem vill jag gärna ta fram, och bara till jul.
Loppisfynd!

Sedan flera år tillbaka fäster jag alla julkort vi får på långa snören och hänger på en dörr. Då gläder jag mig åt dem varje dag. Det är också den juldekorationen som jag har svårast för att plocka bort när julen är slut.


Till slut (tyckte barnen) blev det julklappsutdelning och trots att många föranmält att de hållit igen vad gäller julklappar, märktes det inte ett dugg. Det var massor av paket, precis som vanligt. Listigast av alla hade Mor varit, som tänjt lite på överenskommelsen "en klapp var". Till Julia och Katarina hade hon gjort en liten påse var, innehållande en bok, några småsaker samt ett jättetrevligt fotoalbum, där det i vissa fickor låg presentkort på bio, skivor eller Build-a-Bear. Dessutom fick de dela på ett Simpsons-Monopol.

Förutom de fina klapparna från Peter - se separat inlägg - fick jag badsalt av Julia, en god ost av Katarina, en vacker exklusiv schal av min svärmor mm. Av Mor fick jag också en espressokopp från Iittalas röda Taika-serie "seasonal product". Jag vill helst ha allt i serien!
Taika, lagom till en dubbel espresso!

Alla barnen blev glada och tacksamma (som de borde) och det gör ju att vi vuxna kan njuta av julen. Det känns så tråkigt när barnen inte blir nöjda med det de får, trots att det är massor.

Vi drack kaffe och åt hemlagade mandelmusslor innan gästerna gick hem. Jag byggde sedan klart Malins juklapp - Playmobilkyrkan och avslutade kvällen med midnattsmässa med Katarina.

Så, en fin julafton - saknades bara några bröder med familjer. Johan och Alexandra med lille 8-månaders Nicolás firar i Ecuador, och Mats och Maw i Berkeley, California.

Första och starkaste julstämningstillfället för mig var när Katarina och 180 andra musikklassbarn sjöng sin Luciakonsert den 12 december.
Djupadals- och Bergaskolans musikklasser skapade julstämning i Sankt Johannes Kyrka

Katarina syns nedan på andra raden, nummer två från höger:
Katarina syns på andra raden, nummer 2 från höger


Julafton - Peter på skämthumör

Peter har stunder av riktigt skämthumör och på julafton var det jag som var i skottlinjen.

Först fick jag ett stort och tungt paket, i en tjusig Iittala-påse. Till saken hör att jag samlar på saker, ibland till överdrift, och bland saker jag inte kan kasta är vackra påsar av god kvalitet, helst med tygsnören som handtag. Dessutom avskyr jag silvertejp, och även att handla på Biltema. Den tjusiga påsen var försluten, dels med häftapparaten (lämnar fula märken), dels med tjocka lager silvertejp. Iittala-märket var övertejpat med silvertejp där Peter klottrat "Biltema". Presenten väckte såklart misstankar, och Peter flinade och påpekade att detta var till Bilägaren Karin - det står nämligen 2 Passater registrerade på mig (eftersom vi köpt dem på mitt jobb) och Peter är i bilregistret lycklig ägare till en äldre Fiat Uno. När jag dyrkat upp tejpen fick jag 3 liter motorolja (som om jag någonsin fyllt på olja), en snöborste (bra att ha) samt en varningstriangel (måste man ju ha och saknades i bilen). Jag höll ganska god min för det var ju ändå praktiska klappar.

Sedan hade jag önskat mig en vacker skärbräda från Iittala:
Iittalas smakfulla skärbräda i massiv ek.
Peter hade gjort stor affär av att det var onödigt att köpa en så dyr bräda när man lika gärna kunde tillverka något själv, och ville gärna använda en vacker Aalto-vas att såga efter. Och man får erkänna att han tillbringat långa stunder i tomteverkstan.

Mitt andra paket innehöll en hemgjord skärbräda, särskilt imponerande; det inbrända märket:
Handyman Peter behöver minsann inte Martin Timell eller Ernst - bra karl reder sig själv.
Peter tindrade med ögonen, må jag säga.

Till slut fick jag ändå den riktiga skärbrädan, tur nog.

Och allra sist, en julmugg från Mumindalen:
Vackrare än någonsin?
Jag samlar även på julmuggarna, och är så förtjust i dem att jag nu har dem längst bak i skåpet för att inte slita onödigt på dem. Ganska dumt, egentligen.

Reflektion: Är det kanhända ett uttryck för kärlek? Eller har jag bara övertagit min svärmors roll som den som är roligast att driva med?

Kyrka x 3

Aaah, julafton har övergått till juldag, om än nästan just precis. Tänker särskilt på min bror Johan som fyller år idag, alldeles för långt borta.

Julafton ska refereras separat, kanske med bilder.

Jag har haft 3 kyrkliga upplevelser idag!

Först, Samling vid krubban för små och stora i fantastiska Hyllie Kyrka. Malin var något besviken över att det inte var förhör på julevangeliet på Bea-vis, för hon älskar att svara på frågorna, men var ändå nöjd över att få sjunga med i vackra sånger. Lite otippat hängde Peter med. Mor och Far var också där.

Sen, Malins julklapp, Playmobils bröllopskyrka som jag har lagt några timmar på att bygga ihop idag. Tror nog att hon ska bli nöjd när hon vaknar i morgon och allt är klart.

Och dagens avlsutades med Midnattsmässa i Hyllie Kyrka i sällskap med Katarina. Jag var egentligen lite trött (för att inte tala om Julia som var den som från början skulle gå men som sov sött när det var dags att gå), men Katarina var pigg på det. När vi väl kom dit var hon mycket trött och halvsov mot min axel. Emilia Falcaru stod för underbara solon, bl a Ave Maria och O helga natt.

Reflektion: Jag blir så lugn och tillfreds efter gudstjänstbesök. Borde göra det oftare. Tycker också mycket om att sjunga tillsammans med andra.

Tjuvstart

Nytt år, nya vanor?

Vi är väl inte riktigt där än, men jag tänkte att 2009 kunde bli året då jag skapar en egen blogg.

Jag använder julhelgen till att testa och bekanta mig med verktyget.

Karin

RSS 2.0